Simtower & minnen från 90-talet

Året var 199X när jag råkade höra min storebror och hans kompis prata om ett spel där man skulle bygga en stad. “En hel stad!” tänkte jag. “En hel stad i min dator!” Jag insåg med ens att jag var tvungen att få testa det där häftiga spelet och blev den Irriterande Lillebrodern som bönade och bad tills dess att jag hade fått min vilja igenom. Spelet hette visst “Simcity 2000” – och någon dag senare kom min brorsas vän, en koreansk kille vi kan kalla Kim, förbi en sommardag med en diskett i näven. Vi körde igång datorn, en Pentium 133MHz med 813 MB hårddiskutrymme, och Kim började fippla med kommandon i MS-DOS.

Det Kim kunde göra med en gammal Windows-burk föreföll som rena rama magin för oss andra datorilliterata idioter. Oftast, när han skulle hjälpa till med något, gick han vägen via MS-DOS… Kanske för att det gick snabbare, eller så ville han bara stila med sina skills medan vi andra förundrat såg på. 90-talet var simplare tider på många sätt, men datorerna var onekligen knepigare.

Fingrarna smattrade som en kulspruta medan han i rasande fart installerade saker, stötte på problem, och fixade problemen. För det var ju en sån kille han var – en fixare.

Och sen installerade han “Simcity 2000”.

Det korpsvarta håret, de prydliga glasögonen. Han såg liten ut för att gå i gymnasiet, men jävlar vad vass han var på datorer.

“Vill du ha Simtower också?” mumlade han.

“Eh, vad är det?”

“Det är som Simcity, fast man bygger ett torn.”

“Visst, varför inte?” svarade jag, och tänkte inte så mycket mer på det.

Sen började jag spela “Simcity 2000”, vilket blev startskottet till en förälskelse i stadsbyggarspel som hållit i sig i gott om 25 år vid det här laget. (Jag spelar fortfarande Simcity 4 semiregelbundet)

Men! Den här texten ska inte handla om “Simcity”. Istället handlar den om vad som hände efter att jag spelat mig slut på Will Wrights mästerverk… Dagen då jag plötsligt fick syn på “Simtower”-ikonen och tänkte att det är väl dags att ge det en chans…

“Simtower” är betydligt mer anspråkslöst än Maxis stadsbyggare, vid en första anblick. Det var inte kärlek vid första ögonkastet. Men i takt med att jag byggde på mitt torn, misslyckades och fick börja om igen steg så sakteliga min fascination över det märkliga skyskrapespelet. Titta! Man kan bygga biografer! Titta! Kontor! Lägenheter! Hissarna låter precis som hissarna borde låta. Just hissljudet är tillräckligt för att utdela mäktig PTSD rakt i solar plexus, då folk i skyskrapan alltid bildade långa köer till hissen och de hatade (haaataaahhdee) att köa.

Spelet innehöll bara ett helt fritt sandboxläge, där det enda målet i princip var att bygga så högt och brett som möjligt innan hela den vansinniga konstruktionen imploderar i sin egen orimlighet. Det är få saker som är så själadödande som att se livliga kontorsytor överges och att få lägenheterna invaderade av kackerlackor och annan ohyra. Men! Bara att börja om igen, beväpnad med nya kunskaper som förhoppningsvis kan ta en ett par våningar högre än förra gången...

“Simtower” är ett smått meditativt spel, det plingar och plongar i en vansinnig kakofoni av oväsen, precis som jag föreställer mig att det skulle låta om man såg en verklig skyskrapa från sidan och kunde höra alla ljud inom den – samtidigt. Hissarna, som sagt, vem kan glömma dem?! Men också städerskorna som dammsugar rummen, tv-apparaterna som folk somnar framför på kvällen och fågelkvittret som ljuder varje ny morgon. Ärligt talat, vid det här laget vet jag inte längre var spelet slutar och min egen fantasi tar vid. Men jag vet säkert att “Simtower” har en av de bästa dag- och nattcyklerna i ett spel någonsin, med de kanske allra vackraste solnedgångarna.

Visste du att man kan bygga parkeringsgarage i underjorden under skyskrapan, så att dina Simmar har någonstans att ställa bilen? Bara en sån sak! Ibland infiltrerar terrorister tornet och hotar med att spränga hela skiten åt helvete – buuuhhh!

“Simtower”, alltså! Vilket spel, vilken värld! Att bygga städer är fortfarande bäst, men det är ändå något visst med att kunna zooma in på en enskild skyskrapa och se Simmarna därinne leva sina liv, helt obekymrade om världen utanför.

Några år efter mina spelsessioner med “Simtower” började 90-talet att ta slut. Jag hälsade på Kim i hans lägenhet i Stockholm. Det här var just innan han flyttade till Kalifornien för att börja jobba på ett supercreddigt företag som sysslade med att göra specialeffekter åt Hollywood. Vid det här laget hade vi nog båda glömt av “Simtower” lite, istället var det “Final Fantasy” till PSX och “Baldur’s Gate” till pc som gällde. Disketten med “Simtower” var försvunnen sedan länge.

Spola fram bandet och det har nu gått sisådär 687 år sedan jag sist träffade Kim och jag vet inte ens om han minns mig längre. Men ibland, när jag åker hiss, tänker jag tillbaka på “Simtower” och undrar om han fortfarande spelar det nångång ibland. ... ... ... Jag skulle själv väldigt gärna testa det igen,
men jag känner inte längre någon som är bra på MS-DOS.

Fler av mina recensioner kan du läsa här!

Jo, känner till det men aldrig spelat! Ska ju finnas ett par olika scenarion i det, vilket nog kan va kul. Finns ju även The Tower till GBA och Nintendo DS, också. The Tower är det japanska originalnamnet på Simtower, om jag minns rätt. Maxis agerade ju bara utgivare för det i väst.

Hah! Ja, det verkar som det. Men! Nu sköt du ju hela slutklämmen i sank 😅🙈

Simcity 2000-väder! Jag gillar det. Och ja, SC2K var i många mååånga år ett av mina absoluta favoritspel. Sen tog SC4 över tronen för mig, men det är nåt visst i enkelheten och småskaligheten i tvåan och SC3000.

Tack för att du läste! Och ja, onekligen så att många spel blev ännu svårare när man var yngre och ibland fick gissa sig till hur saker och ting funkade.

Oj oj, några riktiga stone cold klassiker, där! Låter som en riktig toppenjul

Haha, har liknande minnen fast från Theme Hospital... Sen var det ju klockrent med bärbart man kunde spela nån timme eller två extra efter läggdags, under täcket

Det finns The Tower (spelets ursprungliga titel innan Maxis fick publisher-rättigheter i väst och döpte om det till ett spel i Sim-serien) till både GBA och NDS, men bara GBA-versionen släpptes i väst. Annars, om du googlar Simtower online, går det att spela originalet direkt i webbläsaren. Fanns ju något bra tips tidigare i tråden om liknande men mer moderna spel med!