The Wheel of Time ska bli till rollspel med öppen spelvärld
Spelet kommer inte stå eller falla baserat på om det är WoT eller inte. Serien är ju helt klart lite ojämn, men det är ju böckerna också. Vet att många läste dem när de var unga och kanske inte så kritiska läsare och inte gått tillbaka sedan dess, men nu för tiden har jag problem att gå tillbaka och läsa dem för det är så mycket som helt enkelt inte är särskilt bra.
Amazing!
Som lustigt nog började i ett par vändor som både film- och seriemanus om jag inte missminner mig.
Den versionen jag hört är att det är Steven Eriksson och Ian Esslemont varit DMs för deras spelkvällar och skrivit om sina spelsessioner till böcker sen.
Jag har för mig att Erikson från början skrev Gardens of The Moon som ett filmmanus, men sedan arbetade om det till en roman. Kanske därför stilen på den boken också är ganska annorlunda jämfört med de nio följande (som i mitt tycker är ännu bättre).
Gällande basen i gamla rollspelssessioner har jag också något minne av det, om än luddigt. Jag tror att världen samt flera av karaktärerna kommer från deras spelkvällar, men att böckernas story utspelar sig senare i tiden.
Vill för övrigt hävda att de tio böckerna i The Malazan Book of the Fallen är det absolut bästa jag någonsin läst. Vansinnigt välskrivna och otroligt häftig värld. Dock svår att sätta sig in i; tror att det tog mig tre försök innan jag lyckades läsa tillräckligt långt i Gardens of The Moon för att bli hooked. Så hög tröskel, minst sagt
När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.
Jag har fortfarande kvar The Wheel of Time action spelet från 1999 ish. Det var sådär tbh 🙂
Får väl hoppas att detta försök att entra spelvärlden går bättre.
Gällande serien så har jag en viss förståelse att man tar genvägar, en serie så omfattande som bokserien kommer att ta 15 år att spela in och då har skådespelarna åldrats för mycket. Så jag tar det för vad det är och uppskattar serien.
Jag spelade det massor. Game modet där man fick bygga sin egen bas var lite kul. Och att droppa place switch och teleportera motståndaren in i ett hörn med explosiva runor runt om var väldigt kul. Eller bara hoppa ner i en lavagrop och kasta en place switch.
Böckerna är i klass med Tolkien och serien är helt ok men vette 17 hur ett spel skulle bli
Det var väl att ta i? Tolkien är väl jämte Ursula K LeGuin en av en handfull (typ max 5) författare som skrivit fantasy som faktiskt är "god litteratur"(tm).
Där får jag nog hålla med. Tycker böckerna gör mycket bra, men också en del dåligt. De blir utdragna, karaktärerna är rätt stereotypa, och det kommer hela tiden en deus ex machina som räddar alla.
Är man sugen på 10+ böcker episk fantasy så skulle jag personligen snarare rekommendera Malazan t ex.
Har läst det mesta inom fantasy och har försökt mig på malazan serien flera gånger. Kommer som längst till bok 3 men då har jag tröttnat på den där kroppa eller vad han heter som ständigt pratar om sig själv i tredje person, dessutom på rim 😳
Vet att serien skall vara bland det bästa, men jag tröttnar vid bok 3. Kan inte ta mig igenom den helt enkelt.
Har läst det mesta inom fantasy och har försökt mig på malazan serien flera gånger. Kommer som längst till bok 3 men då har jag tröttnat på den där kroppa eller vad han heter som ständigt pratar om sig själv i tredje person, dessutom på rim 😳
Vet att serien skall vara bland det bästa, men jag tröttnar vid bok 3. Kan inte ta mig igenom den helt enkelt.
Försök ta dig till bok 4, där introduceras den absolut bästa karaktären, Karsa Orlong. Böckerna kan vara väldigt tung läst, engelskan kan vara ganska avancerad, med mycket filosofiskt nonsens. Men dom är väl värda mödan att ta sig igenom.
Har läst det mesta inom fantasy och har försökt mig på malazan serien flera gånger. Kommer som längst till bok 3 men då har jag tröttnat på den där kroppa eller vad han heter som ständigt pratar om sig själv i tredje person, dessutom på rim 😳
Vet att serien skall vara bland det bästa, men jag tröttnar vid bok 3. Kan inte ta mig igenom den helt enkelt.
Kruppe ja. Det är till och med en gud som tröttnar så på honom i bok 3 att han förstör ett berg i frustration.
Men böckerna rör sig bort från Genabackis sen och kommer tillbaka först i bok 8.
Men det är klart, är du inte hooked vid bok 3 så lär du inte bli det. Memories of Ice (dvs bok 3) är nog min favorit så gillar du inte den så är Malazan nog bara inte för dig.
Heja Blåvitt
Kruppe ja. Det är till och med en gud som tröttnar så på honom i bok 3 att han förstör ett berg i frustration.
Men böckerna rör sig bort från Genabackis sen och kommer tillbaka först i bok 8.
Men det är klart, är du inte hooked vid bok 3 så lär du inte bli det. Memories of Ice (dvs bok 3) är nog min favorit så gillar du inte den så är Malazan nog bara inte för dig.
Kruppe är ju fantastisk
Har läst det mesta inom fantasy och har försökt mig på malazan serien flera gånger. Kommer som längst till bok 3 men då har jag tröttnat på den där kroppa eller vad han heter som ständigt pratar om sig själv i tredje person, dessutom på rim 😳
Vet att serien skall vara bland det bästa, men jag tröttnar vid bok 3. Kan inte ta mig igenom den helt enkelt.
Många verkar älska Kruppe, men jag tycker inte heller om honom. I en fullständigt vansinnig värld (till och med för att vara fantasy) är han en av få saker som förstör min suspension of disbelief. För mig är han för överdriven och märklig. Glad att han tar mindre plats senare i serien.
(Med det sagt älskade jag bok 3 - en av seriens bästa. Så tycker du inte om den där kommer du nog aldrig att tycka om den. Man behöver ju inte tycka om allt )
När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.