Vem orkar spela dagens långa spel om tio år?

Det är kanske även en fråga om var man står i livet. Nu när barnen inte bor hemma längre så har jag mera tid. Men kanske inte alltid ork.
Har inget emot långa spel, men det måste vara vettiga grejer, inte bara springa runt för att dra ut tiden, antar det är för de som inte kan få nog av en värld och tycker det är ok. Tittar man jämförelsevis på en modern tv-serie med 3-7 säsonger, då blir det ju också många timmar, men samtidigt behöver man inte komma ihåg mekanik och fingertoppskänslan som gör när man återvänder till ett spel att det kan kännas snarare jobbigt än roligt.
Så, ja, vem vet hur nya spel i framtiden kommer att vara, förutom de jättestora som GTA eller Skyrim? De gamla spelen kommer att finnas kvar, det tror jag nog, precis som andra här har skrivit.

Tror inte det kommer vara nån större skillnad. Bara att titta 10 år bakåt i tiden.
The Witcher 3, Assassin's Creed Syndicate, Fallout 4, Call of Duty: Black Ops 3, Metal Gear Solid 5, Bloodborne, Broken Age, Everybody's Gone to the Rapture, Halo 5: Guardians, Until Dawn, Mad Max.

För mig handlar det om att hinna uppleva fler spel än bara några få under ett år. Därför prioriterar jag generellt sett bort väldigt långa spel. Min smak tenderar också att rimma väl med detta, dvs. jag föredrar spel som är max 25 timmar långa.

Tycker själv tvärtom med Elden Ring, är nog ett av de sämsta open world jag kört, efter Breath of the wild.

Alldeles för stor värld med 80% av skräp. Nästan allt man gjorde i det spelet kändes som slöseri med tid, jag körde endast för att i hopp om att utmana mig själv med någon svår boss efter all slöseri med tid, men icke. De får gärna gå tillbaka till Bloodborne/Dark Souls.

Alltså jag ser inte hur din kommentar är relevant till det jag skrev?

Tror absolut spel är för stora redan eller för krångliga. På NES-tiden var det inga konstigheter att ha tio spel man körde parallellt men numera är det inte många man kan hoppa in/ut utan att tappa kollen vad man gjort, hur spelet funkar etc.
Kanske därför jag fastnade mkt mer än jag trodde för senaste Sniper Elite, div racingspel och inte orkat stalker 2 bl.a…spel jag kan hoppa in och ut ur med lätthet och ha kul med.

Filmer är ju samma sak. De har bara blivit längre och dyrare att göra, men jag tror dagens kids helt enkelt kommer driva allt mot kortare filmer, kortare spel, kortare/miniserier på streaming.
Attentionspannet på oss födda på 80- talet tex är nog mkt mer tolerant än kids födda efter 00. Iaf vad man ser runt sig.

100%. Har du på tok för många spel du vill lira och få avklarade så kan det definitivt leda till att du stress spelar igenom och därmed tappar mycket av spelglädjen, speciellt på stora spel som tex. RDR2. Gäller givetvis inte alla men bara att läsa vad folk skriver så är det fallet för många.

- "Jag tycker att kvaliten på maten i snabbmatsrestauranger är kass, tycker det borde förbättras"
- "Det finns redan restauranger som har toppkvalite"

Huruvida det finns eller ej är helt irrelevant till min kommentar..

Jag har inga problem med långa spel så länge de underhåller hela vägen. Som tex Snowrunner, har spelat igenom de tre gånger totalt med alla achievements/trophies och de är över 100 timmar per gång. Sen har Stardew Valley, Age of Empire osv, de är snarare för korta för min smak.

Med de sagt så är det väldigt ovanligt att jag hittar dessa guldkorn, de flesta stora spel tröttnar jag på innan det är 100% avklarat.

Jag pratar om spel generellt, att de bör vara kortare. Hela spelbranschen bör sikta på att göra kortare spel.
Att det finns korta spel är helt irrelevant.
Min analogi är korrekt.
Kan inte göra det tydligare än så här tyvärr, om du inte förstår kan jag inte hjälpa dig.

Jag tycker att det finns rum för både korta och långa spel. Skulle tycka det vore skit tråkigt om alla spel var 1- 10 timmar långa

Som det ser ut nu spelar jag ungefär 2-3 timmar per dag. Mer på helgerna.
Skillnaden mellan ett långt och ett kort spel är att det förstnämnda blir uppdelat på betydligt fler dagar. Jag gillar båda delarna.

För mig personligen gör det inte om spelet är långt så länge det finns kvalité.
Spelat mycket Red Dead Redemption 2, Witcher 3 och nu Kingdom Come 2 och alla är rätt långa.
Men storyn är bra, dialogerna funkar och det finns saker att göra runt om kring.

Problemet för mig blir väl när jag körde senaste Assasins Creed där jag kände storyn var så där, siduppdragen så där och världen generellt kändes väldigt tomt.

Jag tror att det kommer variera, precis som idag, beroende på vilka resurser respektive spelare har. Tid, pengar och engagemang är alla viktiga faktorer här. Jag utgår från mig själv när jag haft brist eller varit rik på någon av dessa parametrar.

När jag hade väldigt dåligt ställt i några år pga yttre omständigheter så älskade jag långa spel. Detta för att när jag väl hade lyckats skrapa ihop tillräckligt för att ex. köpa Botw på Switch så visste jag att nu har jag inget annat, därför vill jag kräma in så mycket tid jag bara kan i det spelet. Under denna period hade jag både tid och engagemang, men knappt några pengar. Allt eftersom livet löste sig så förändrades dessa parametrar till att pengar och engagemang fanns men tiden var bristfällig. Det ändrade mig till att avsky spel som gör så mycket anspråk på min tid, och eftersom pengar och engagemang vart tillgängligt så köpte jag istället nya spel som jag kände mer skulle fungera utifrån den tid jag har. Ibland kunde jag köpa ett spel och efter bara någon timme eller två inse att det inte var för mig, varpå jag köpte ett annat (fruktansvärt slösakigt och absolut något jag jobbat på att ändra!).

Det kanske låter lite märkligt men jag tänker att sådant här förändras över tid. Idag avskyr jag långa spel och betyg, recensioner, youtube och twitch etc i all ära ger mig ingen klar uppfattning om jag absolut kommer gilla något - tid däremot. Det första jag brukar kontrollera är just hur mycket tid ett spel förväntas ta från start till slut med fokus på storyn. Är det 100+ speltid, men bara 20 för storyn? Då är det kanske ett spel för mig. Är det däremot 100+ enbart för story? Då ignorerar jag det direkt. Ett avsteg från detta är dock just ditt ex. FF7 remake. Jisses va jag älskar dem spelen! Där gick jag emot mina egna preferenser pga hur mycket jag uppskattat serien när jag var yngre men det tog sin lilla tid. Det var många gånger jag "tvingade mig" att starta upp dessa, om så bara för en timme, för att liksom tvinga mig att ta mig vidare till "godbitarna" som jag visste skulle följa.