Age of Empires II - Chronicles: Battle for Greece
Upplev Herodotus historia i spelform
Ibland undrar jag varför jag ens gör mig mödan att avinstallera det här spelet. Även om jag bortser från multiplayerläget så dröjer det aldrig länge innan det kommer ett nytt DLC att spela med sina egna nya lag och singleplayer-scenarior och kampanjer. Som jag nämnt i tidigare recensioner om alla nya tillägg som kommer ut är det inte så mycket att jag känner mig tvingad att spela dem, som att det är svårt att motstå. Att spela Age of Empires II är nog lite av min snuttefilt när det kommer till spel.
Alla andra spel får lämna plats.

Mitt bland infekterade diskussioner om Live Service, Loot chests, Ubisoft och dagens spelindustri känns en match Age of Empires II som en välkommen vän, ett spel som man bara kan ha kul med. Allt det där andra stängs ute när jag är upptagen med att erövra nationer. När det kommer nytt innehåll blir det därför lätt ett köp, även om just den här recensionen har dröjt lite.
Korporativa wololo-krafter som inspirerar och borde influera fler
Chronicles: Battle for Greece är ett DLC till Age of Empires II: Definitive Edition som släpptes hösten 2024. Medan det definitiva i titelns vid det här laget börjat bli något av ett skämt betyder det inte att det fortfarande finns goda idéer och nya lag att implementera i det nu 25-åriga spelet och Chronicles har verkligen gott om idéer. Liksom expansionen Return of Rome lånar Chronicles från Age of Empires II:s storebrors tidsålder, men till skillnad från det förstnämnda är det inte fråga om att placera det första Age of Empires i Age of Empires IIs gränssnitt utan rör sig snarare om en överhalning, grafiskt såväl som mekaniskt. Byggnader och enheter har bytt namn och utseende, det finns nya typer av enheter och spelet låter dig anpassa din civilisations styrkor efter eget behag i större grad än någon gång tidigare. DLC:t har utvecklats av ett annat team än det vanliga, förmodligen då det ordinarie varit upptagna med att göra klart remaken av Age of Mythology. Istället har Microsoft tagit hjälp av utvecklarna bakom modden Rome at War - vilket också syns i hur Chronicles är utformat, då många inslag känns igen därifrån. Det är andra gången (första gången var Forgotten Empires) Microsoft gör genidraget att ta in ett gäng dedikerade, passionerade fans och moddare till sitt nu kvarts sekel gamla spel och bistå dem att göra en färdig kommersiell produkt. Fler utgivare borde pröva på detta, särskilt när det bevisligen kan leda till något riktigt bra.

Marathon
För andra gången får vi också ett DLC som bryter sig utanför ramarna. Chronicles: Battle of Greece är en 21 scenario lång kampanj där du får följa krigen mellan greker och perser, följt av krigen mellan greker och greker. Kampanjen introducerar tre nya lag, akemenider (perser), atenare och spartaner och kampanjen låter dig i kronologisk ordning spela igenom erans händelser från Darius den stores kväsande av Babylons uppror till de ioniska upproren och de persisk-grekiska krigen med slag som Marathon, Thermopyle och Salamis, följt av krigen mellan Aten och Sparta. En stor del av den historiska perioden täcks in på ett eller annat sätt, men konstigt nog inte slaget vid Plataiai, som var sammandrabbningen där Aten och Sparta satte stop på persernas invasioner av "Grekland" en gång för alla.


Scenarierna är annars välskapta och består av en blandning av klassiska utmaningar som att erövra fiendebasen med en startarmé, bygga upp en bas och sedan erövra fienden, eller försvara sig mot fiendens anfallsvågor under en viss tid. Det finns också flera scenarier där du kan välja och vraka mellan olika sidouppdrag för att staka fram din egen seger liksom helt nya sorters utmaningar. I ett uppdrag får du försvara passet vid Thermopyle som kungen Leonidas genom att hålla ut en natt i taget, medan du bygger upp dina styrkor och gör uppgraderingar dagtid. I ett annat får du försvara Aten som politikern Pericles från spartanska arméer som plundrar landsbygden utanför, samtidigt som du gör allt du kan för att hålla atenarna tillräckligt nöjda med olika festivaler och lyckade militärexpeditioner för att inte bli utröstad i de regelbundna demokratiska valen staden håller. I och med att skådeplatsen är i och runt det Egeiska havet är det ovanligt många scenarion där skepp och fartyg får en central roll i stridigheterna och lämpligt nog har Chronicles också gjort om hur sjöslag fungerar. Chronicles introducerar två sorters båtbyggnader. Din hamn producerar producerar alla ekonomiska båtar, samt ett billigt eldskepp. Dina stridsbåtar producerar du istället i skeppsvarvet och dessa innefattar rämningstriremer, galeoner och explosiva skepp. Lägg till de massiva Leviathan-skeppen som fungerar som stryktåliga onagers till havs och dynamiken i hur sjöslagen fungerar känns tämligen annorlunda. Sjöslagsbanorna kan ibland bli riktigt stressiga då du kan råka i krig med ett halvt dussin faktioner samtidigt som alla attackerar dig från olika håll, samtidigt som tillfredsställelsen blir desto större när du väl lyckas slå ut en av dina motståndare ur kriget, då det friar upp trupper och skepp att sätta in på andra fronter.
För det mesta är alla scenarion underhållande, men jag är lite missnöjd över just Thermopyle, erans kanske kändaste batalj av alla, då den rent praktiskt känns klumpig med hur den hanterar slaget med skiftandet mellan rekryteringarna och de ändlösa striderna samt att utvecklarna missade att på något sätt under scenariots alla konversationer få med den ypperligt lakoniska repliken ΜΟΛΩΝ ΛΑΒΕ (kom och ta dem) som ska ha sagts när ett persisk sändebud skickats till grekerna av den persiske kungen Xerxes med erbjudanden till kungen av Sparta att göra honom kung över alla greker bara han och hans mannar la ner sina vapen.

Den tillåtna populationsmängden är inte heller satt till 300!
Tre adaptiva antika civilisationer som för Age of Empires II in i framtiden?
De tre nya lagen är unika - både i jämförelse med varandra, men särskilt hur olikt de fungerar med alla andra tidigare lag Age of Empires II introducerat. Deras byggnader ser unika ut och självklart har de också de sedvanliga unika enheterna specifika för respektive lag, men den stora skillnaden från tidigare civilisationer är att i både Classical Age (Chronicles motsvarighet till Castle Age) och i Imperial Age får du tillgång till två unika teknologier att forska fram i ditt fort (borgens motsvarighet i Chronicles). Du kan bara välja en av teknologierna i den klassiska eran såväl som i den imperialistiska, vilket betyder att spelet på sätt och vis låter dig anpassa ditt lag efter din spelstil.
Ett bra exempel på hur du kan välja och vraka hur du vill styra och uppgradera din civilisation är akemeniderna. Alla deras Town Centers kan anpassas till att ge ekonomiska, produktiva eller defensiva bonusar till närliggande enheter, byggnader eller till själva stadskärnebyggnaden. Deras unika valbara teknologier att uppgradera i sina fort i den klassiska och imperialistiska eran är val mellan att ingjuta sina spjutmän med en aura som förbättrar alla mannar i närheten, eller att iställer låta bågsskyttar och båtar skjuta snabbare, och senare att förbättra sina stridsvagnar eller istället förstärka sitt infanteri med ytterligare hälsa. Till och med deras unika enhet, de berömda Athanatoi (de odödliga) är anpassningsbar för stunden. I spelet är det en rätt så billig infanterist som kan skifta mellan att slåss som spjutmän och bågskyttar. Spjutet i handen betyder dock inte att de får någon bonus mot kavalleri, samtidigt som dess dubbla roller också gör att den sårbar mot både pilbågar såväl som skirmishers. Men deras versatilitet är också en fördel då du kan uppgradera dem med en mängd teknologier och dela upp dina förband till en blandning av närstrids- och distanstrupper. Det är dock bäst att ha med sig ett gäng ryttare som kan ta hand om alla jobbiga spjutkastare som annars ställer till problem.

De två grekiska faktionerna är föga förvånande bra på land respektive sjöstrider. Spartanerna har riktigt tungt infanteri tillhanda, där fokuset ligger på kaptener som kan stärka alla mannar inom en viss radies stridsförmåga. Deras unika enhet "Hippeus" är tungt bepansrade dödsmaskiner, som liksom Leonidas känner sig mycket bekväma att slåss i skuggan av pilregn. Deras unika uppgraderingar handlar om stärka kaptenerna till att få sina män slåss ännu bättre, att kunna läka sina sår likt vikingarnas bärsärkar, eller att rekrytera helots (arbetare) och bygga båtar 50% snabbare. Det kan låta överdrivet bra, men då spartanerna även saknar teknologin Shipwright (som gör skepp billigare) och de mesta inom bågskytte och stridshästar i den sista tidsåldern känns de också något tvingade till att satsa på sitt infanteri vilket kan bli lite begränsat och om mot andra spelare förutsägbart.
I motsats har vi Aten som nog är mitt favoritlag av de tre. De beskrivs i spelet som en infanteri- och sjöslagscivilisation. Men de är också en väldigt anpassningsbar civilisation, kanske ännu mer så än perserna. Deras Town Center tillåter dig att ställa in en global policy för ditt lag, som kostar mer att byta ju fler gånger du gör det. Det finns tre policies och de fokuserar på ekonomin, militären och flottan. Deras unika enhet är "Strategoi" - en general som stärker alla närliggande enheters attack. Likt Sparta kan Aten rekrytera hopliter, men atenarnas version är mer snabbrörliga och kan kombineras med ett större utbud av stödtrupper. Hopliterna i sig är en enhet som Chronicles introducerar. De får defensiva bonusar av att strida i täta formationer och likt Incafolkets kamayukspjutmän har hopliters spjut en viss "range", men till skillnad från de förstnämnadas 1+ ligger hopliternas på endast 0.3+. Det betyder att de inte kan attackera i två rader, men det ökade attackavståndet ger ändå effekt i hur pass effektivt de kan slå mot fiendeenheter med sina spjut. Istället för två rader med spjut blir det mer en V-formad attackformation när tre hopliter attackerar en fiendesoldat. Men där Atenarna blir nästan fuskigt bra är med sin flotta. Se bara på detta och bedöm själv.

De här fyrverkerierna känns som att de skulle vara rätt så ödesdigra även i senare tidsåldrar
Visserligen är det en maximalt uppgraderat flotta du ser, men i singleplayer-kampanjer är ju det ofta fallet, och att väl sätta en sådan flotta till sjöss och se den fullkomligt krossa allt motstånd är underhållande likt få andra saker i spelväg.
En prisvärd dåtid animerad på draperier och vaser

Chronicles har ett nytt vackert soundtrack och precis som tidigare pratar alla de nya lagens enheter åter igen med sina egna förinspelade repliker på sina respektive språk och dialekter vilket effektivt stärker känslan av tid och plats. Men det skiljer sig också från tidigare expansioner i hur varje scenario presenteras i kampanjen, som för ovanlighetens skull är en enda lång kampanj med flera spelbara lag istället för uppdelat i flera kampanjer med en för varje. Dels visas du en förtitt på varje enskild scenarios karta innan du startar det, dels har tidigare kampanjers stilla bilder med tillhörande berättarröst inför och efter varje scenario bytts ut mot en lätt animerad film med grafisk stil likt grekiska amforor. Jag tyckte i början att det såg lite billigt ut med sina simpla animationer på slätstrukna bakgrunder, jämfört med de fint tecknade illustrationerna i övriga kampanjer, men i senare scenarion blev jag desto mer imponerad, då fler detaljer började urskilja sig samt att det vid det laget övergått till svartfiguriga motiv på röd botten, som kändes mer bekant.

Om du väl har originalspelet är det ett mycket prisvärt tillägg till den "definitiva" versionen av Age of Empires II, med 21 utmanande banor och tre intressanta unika lag för så lite som 15 euros. Fokuset ligger den här gången på singleplayer så om du endast är ute efter extra lag att spela med i rankade multiplayermatcher är det inte riktat mot dig. De tre nya lagen går visserligen att köra i multiplayer mot varandra och mot övriga lag i spelet, men du kommer inte klättra på någon virtuell stege av att vinna i dessa matcher.
Slutet av expansionen lämnar utrymme för en uppföljare och jag skulle inte bli förvånad om vi i framtiden får se en liknande saga om Alexanders den stores erövringar eller kanske om Romarrikets uppgång och fall? Innan dess har det i dagarna kommit ut en massiv patch som ger varje lag unik grafik för sina borgar och som introducerar fler grafiska prästvariationer för att bättre representera världens olika regioner. Men vad som får mig ännu mer hypad är att varje elitversion av civilisationernas unika enheter till slut fått sina egna utseenden. Det är något jag stört mig på att de inte haft sedan Age of Kings! Som om det inte vore nog släpper Microsoft dessutom i maj ett nytt DLC med fem nya kinesiska lag och tillhörande kampanjer.
Age of Empires II kommer nog ligga kvar på min hårddisk ett bra tag till.
Titel: Age of Empires II: Definitive Edition - Chronicles: Battle for Greece
Utvecklare: Teamet CaptureAge med medverkan av utvecklarna av modden Romae ad Bellum
Genre: Real Time Strategy - en historiebok som kommit till liv
Release: 14 November 2024, till Windows och Xbox. Spelat på Steam, PC
Mycket välskriven recension! Jag har faktiskt skaffat de här nya versionerna av AoE 1 och 2 och tänkt att jag borde dra igenom dem... Snart. Nångång. Att läsa det här gjorde mig ännu mer sugen, hur som!
Tack!
Då har du verkligen att stå i med närmare 50 kampanjer att spela igenom i bara 2an! (Det tar potentiellt längre tid än Kunio-serien.)
Jag skulle också rekommendera att köra 1an i dlc:t return of rome till 2an då det känns mycket bättre än remaken till ettan. Det tar även med 4 kampanjer från originalet samt kommer med 3 nya.
Tack!
Då har du verkligen att stå i med närmare 50 kampanjer att spela igenom i bara 2an! (Det tar potentiellt längre tid än Kunio-serien.)
Jag skulle också rekommendera att köra 1an i dlc:t return of rome till 2an då det känns mycket bättre än remaken till ettan. Det tar även med 4 kampanjer från originalet samt kommer med 3 nya.
Ska jag köra ettan i ett DLC från tvåan? Nej, nu förstår jag mig inte på den här världen längre. Nu får det räcka 😅
men ja, 50 kampanjer tar nog betydligt längre än Kunio-spelen jag kämpar med, lol
Ska jag köra ettan i ett DLC från tvåan? Nej, nu förstår jag mig inte på den här världen längre. Nu får det räcka 😅
men ja, 50 kampanjer tar nog betydligt längre än Kunio-spelen jag kämpar med, lol
Jaa jag vet.
Jag tycker egentligen inte det finns någon anledning att spela remaken på 1an längre då det dlct finns. Om du inte absolut vill spela alla kampanjerna i ettan då.
Varför de gjort så tror jag har att göra med att att ettan fortfarande är stor i Vietnam, och de ville locka över spelarna till 2an.
Kan läsa mer om det här
https://www.fz.se/forum/trad/454462-age-of-empires-ii-definit...
Jaa jag vet.
Jag tycker egentligen inte det finns någon anledning att spela remaken på 1an längre då det dlct finns. Om du inte absolut vill spela alla kampanjerna i ettan då.
Varför de gjort så tror jag har att göra med att att ettan fortfarande är stor i Vietnam, och de ville locka över spelarna till 2an.
Kan läsa mer om det här
https://www.fz.se/forum/trad/454462-age-of-empires-ii-definit...
Den trähattiga puristen inom mig pushar nog för originalet ändå, men kul oavsett att det finns alternativ! Och intressant att höra att det är så stort i Vietnam, hade ingen aning om det.
Jag fastnade nog för trean mest då det begav sig, fattade aldrig varför den fick ett så halvljummet mottagande. Tyckte det var galet snyggt och med en intressant SP. Kanske hade spelvärlden tagit några kliv ifrån det som gjorde AoE så stort, just där och då. Jag fick recca det några veckor innan release och då fick man för en gångs skull känna på hur det är att vara "competitive" i ett RTS, ja, innan alla andra kom ifatt och började köra över mig. Det var bara en tidsfråga... 😅
Jag har prövat Definitive Edition av ettan, tvåan, och trean, men jag kan bara inte fasta för dem på samma sätt jag gjorde förr i tiden. Vet inte varför, mina preferenser för spel har inte förändrats så mycket senaste fem eller sex åren, men ändå kan jag inte fastna för dem igen trots att jag älskade kampanjerna i alla spel . Vet inte hur många gånger jag körde kampanjen med korsfararna i tvåan, riktigt tung och vissa banor var rätt så kluriga när man hade svårt att läsa engelska, eller inte hade lust att lyssna trots att man kunde engelska.
Och fyran har jag inte ens rört, ser mest ut som en sämre variant av tvåan, om man ska vara lite cynisk. Känner mig lite som en sur gubbe som gnäller på nymodigheter när jag skriver det här...
Men hur är alla nya kampanjer jämfört med de gamla? Har de kvar stilen och känslan eller lägger de in nymodigheter?
Jag har prövat Definitive Edition av ettan, tvåan, och trean, men jag kan bara inte fasta för dem på samma sätt jag gjorde förr i tiden. Vet inte varför, mina preferenser för spel har inte förändrats så mycket senaste fem eller sex åren, men ändå kan jag inte fastna för dem igen trots att jag älskade kampanjerna i alla spel . Vet inte hur många gånger jag körde kampanjen med korsfararna i tvåan, riktigt tung och vissa banor var rätt så kluriga när man hade svårt att läsa engelska, eller inte hade lust att lyssna trots att man kunde engelska.
Och fyran har jag inte ens rört, ser mest ut som en sämre variant av tvåan, om man ska vara lite cynisk. Känner mig lite som en sur gubbe som gnäller på nymodigheter när jag skriver det här...
Men hur är alla nya kampanjer jämfört med de gamla? Har de kvar stilen och känslan eller lägger de in nymodigheter?
Ibland känner man inte för något bara.
Det är ganska brett i svårighetsgrad och känsla i de nya kampanjerna. Med undantag för den här kampanjen är alla presenterade på det gamla sättet med teckningar tillsammans med röst.
Det jag saknar från originalet är just DE rösterna. Särskilt Joan of Arc och Saladin och Attillas var så sjukt talangfulla i hur de berättade.
Jag älskar den där giffen, man kan nästan loopa den, röda mot blå.
Ah. Försökte just det !
Så skön recension. Och vilket bra tips. Den här kampanjen måste man nog uppleva.
Tack! ^^
Ja ge den ett förk vetja!
Härlig recension! Älskar GIF:arna också. Blir riktigt sugen på att spela.
Trevligt! Om du inte gillar just den här expansionen finns det gott om andra kampanjer. I grunden är ju mycket likt och allt är kul, tycker jag