"Våga välja easy"

Det tråkiga med lättare svårighetsgrader är ofta hur du inte behöver använda en bråkdel av alla verktyg för att klara spelet vilket ofta gör det tråkigt rätt snabbt.

Ni No Kuni II hade det problemet för mig. Det finns så mycket coola grejer man kan göra i fighter som inte fyller någon funktion när det är lättare att bara button masha allt då fiender knappt tål att man petar på dem.

I samma veva har spelet ett kungadömme man kan uppgradera med resurser som ger dig stat boost, bättre loot och där man kan uppgradera vapen, men man kan ta sig igenom spelet utan att röra det - så vad är poängen?

Spelet fick en uppdatering ett tag efter släpp som la in två nya svårighetsgrader som jag inte hunnit testa ännu. Är väl säkert bara högre nummer för damage, HP och defence, men det kan nog vara lösningen denna gången : )

En kompis gnällde på att forbidden west var tråkigt, kollade och han spelade på lättaste som dessutom är alldeles för lätt jämfört med normalt lättaste. Varför springa igenom ett spel på superlätt och döda allt med en pinne typ, hela syftet med forbidden west är ju att smyga kolla upp fienders svagheter och döda dom med rätt vapen. Smyg planera attackera, är ju det som gör det så roligt.

Du, kommer att tänka på något alldeles strålande koncept som borde anammas av långt fler spelserier, nämligen custom difficulty från Sniper Elite. Använder _alltid_ i den spelserien. Hatar fiender som är kulsvampar, så ställer in dem på realistisk hälsa...men samtidigt så är de maximalt dödliga så även för mig som spelare blir misstag och slarv en dödsdom. Verkligen något för fler spelserier att apa efter, hög svårighetsgrad som är åt det mer realistiska och rättvisa hållet.

Top notch som vanligt bamsen ❤️ Det tänkte jag på när det började ryktas om en Final Fantasy Tactics-remake. I det spelet kunde man stöta på enskilda strider som var infernaliskt jobbiga. Om man kunde koppla på easy mode löpande under spelet hade jag alla gånger gjort det, ett fantastiskt bra spel som kunde växla till oerhört frustrerande skulle vinna mycket på om man kunde växla ner svårighetsgraden för stunden. Jag brukar köra på normal men jag skulle aldrig missa en spelupplevelse bara för att jag inte vill sänka svårighetsgraden.

Ytterligare et problem med Ni No Kuni 2 och dess svårighetsgrad är ju att man får bättre item drops från fiender på svårare svårighetsgrader. Däremot kistor och andra statiska item drops ändras inte vilket snabbt innebär att kistor mer eller mindre kan totalt ignoreras då de inte innehåller något förutom skräp.

Så var det iaf när jag spelade genom det sist.

Känner mig alltid som en idiot när jag spelar spel som FF Tactics, Tactics Ogre etc. och kollar en youtube-guide för "inspiration" när jag kört fast...bara för att få veta att jag alltså inte vet ett dyft om hur man EGENTLIGEN nyttjar de olika enheternas styrkor etc.

Vem fan spelar på easy?! -_-

Jag började våga spela spel igen efter jag började på Easy. Nu behöver jag inte spela om spelen från början bara för jag inte grindade upp mig och fick resurser i 3 timmar nu är det bara att njuta av storyn. FInns ändå så 500 spel i backlog så ingen idé att ta det personligt.

Ah, fan vad trist. Båda borde ju "scalas".

Tack för upplysingen.

Börjar nästan alltid på Easy eller normal, sen skalar jag upp. Easy är till för att utforska spelvärlden och bara glida runt och ha kul, de svårare nivåerna är till för replay och att få en utmaning. Har t.ex. kört både Fallout 4 på Survival mode och Cyberpunk 2077 på Very hard, och efter x antal timmar så känns båda spelen på hårdaste nivån som a walk in the park och jag vill ha mer utmaning.

Hade problem förut med Cyberpunk men det var för att jag gick på för höga fiender direkt och gör för lite skada, om du följer "story spåret" så levlar du upp dina skills fort. Senaste playthrough så levlade jag till 18 innan jag körde genom Tower uppdraget och kom ut omkring level 20 och kunde ta mig an allt.

Vill inte ha level scaling alls i spel, jag vill kunna komma tillbaka och "kick ass" när jag väl kan det. Vill någon ha level scaling så borde det vara en option, inte hårdkodat. Bethesda fick många klagomål på Oblivion pg av det. Inte för att det var svårt att bli nästan odödlig i Oblivion, men för att "kick ass momentet" inte fanns där som i Morrowind.

Ett spel som är intressant i samband med detta (utan egentlig story) är State Of Decay 2.

Där jag tycker att svårighetsgraderna var bra balanserade och roliga. På ”hard” så var det lite klurigare att hitta resources, men framförallt att man helt enkelt spawnar större mobs. Ännu svårare? -> Hela mobs av de tuffaste special zombierna.

Detta var jäflans kul när man hade ett uppgraderat community som man slängde in i helvetet.

jag vågar välja hard för att varför ens spela annars , då kan jag lika gärna titta igenom spelet som en film om det inte är någon utmaning ^^

Finner det lite komiskt att man insinuerar att man spelar på svårare svårighetsgrader i spel, men inte har förmåga/möjlighet/vilja att läsa en liten text (i det här fallet krönikan). Då hade du fått svar på den frågan, och till och med fått lite möjliga skäl varför.

Jag har oftast aldrig tid att spela ett spel mer än en gång. Eller två+ gånger med riktigt bra spel som TLU 1&2 och Ghost of tsushima mf extremt bra spel. Och så blir det normal eftersom jag tänker mig att det är så spelutvecklarna vill att man ska spela. Hur som en genomspelningen med allt så "naturellt" (inga modar el onödiga extra saker som kommer med ev "lyx" utgåvor) som möjligt är det viktigaste för mig. Spel som Skyrim är bara att glömma en andra genomspelning på hard. jag lägger ner all min extra tid på multiplayer spel där dom stressar en att spela varje dag istället.

Allt handlar om att ha kul när man spelar. Därför ställer jag svårighetsgraden efter vad som gör spelet roligast! En annan som är småbarnsförälder har jag inte tiden eller ork till att spela på hard så då väljer jag oftast normal eller easy vilket gör att man njuter mer och inte känner stress i de dyrbara timmarna man får i veckan.

Svårighetsgrader appliceras nästan aldrig på ett vettigt sätt. Jag gick in i GoW Ragnarök när det släpptes efter att precis ha avslutat Ng++ i Dark Souls 2. ”Give me God of War” kändes givet.

Det lustiga är att bossarna hade bra balans, där kändes det roligare med den extra utmaningen. Men ungefär en tredjedel in i spelet drog jag ner svårigheten enbart pga alla trash mobs som blev för kaosartade. Det tog för lång tid av transportsträcka att långsamt manövrera sig genom alla horder av popup trash mobs som inte förde storyn vidare för att ta sig till nästa miniboss, pussel eller cut scene.

Kort sagt: jag såg inte nöjet av att banka skiten ur den svåraste Thor spelet kunde uppbringa, för att några minuter senare bli gankad av en random draug pleb.

Det är där FromSoftware excellerar. Spelen är designade för att ha en jämn svårighetskurva. Så fort man blandar in svårighetsgrader blir det nästan alltid en ojämn, stundtals tråkigare upplevelse. Då drar jag hellre genom storyn på easy.

Git gud är inte samma sak som att behöva acceptera vilken skit som helst från lata utvecklare. Då blir det snarare ett arbete och det är inte mitt yrke att balanstesta svårighetsnivåer.

Helt fantastiskt när det valet finns. Precis så jag vill ha det också!

Hmm, vi har nog rätt olika syn på deras spel. Jag tycker deras spel är typdefinitionen av bulletsponge, där man ska hoppa runt och "dodga" i en halvtimme och få in hundra slag innan en boss dör, men man själv dör på ett par träffar. Absolut inget för mig.

Jag spelar alltid på "easy" om jag vill följa en story utan att fighterna ska ta för lång tid. Exempel, CP2077 spelade jag igenom första gången på easy för storyns skull. Nu kör jag det på hard för att inte striderna ska bli för lätta när man använder hacks och cyberimplants.

Kör första genom spelningen på Normal och andra på Hard sedan raderar jag spelet o väljer något nytt att lira och gör samma sak där. Det enda spelet jag lirat på easy var Evil Within 1. Svårare spel finns nog inte

Förstår inte på de som är så villiga i t.ex Last of Us PS3 och PS4, på det svåraste utan att kunna se gränssnittet och alla menyer. Det gör ju det hela inte ens till ett spel.

Kloka ord. Jag får alltid väga tillgänglig tid mot det spel jag vill spela och fundera på hur mycket jag kan lägga. Sedan beror det på varför jag spela spelet. Är det ett spel i backloggen som jag bara vill kryssa från listan har jag inga problem med att köra det på easy och cruisa mig igenom det (fast det finns ju spel som ger viss utmaning även på easy).

Håller med....

Jag spelar ofta på easy, när man är runt 40 så har man inte mycket tid så orkar inte ens engagera köra hard/medium.

Patch för survival i Fallut 4 kom så sent så har inte hunnit testa det ordentligt, men hur funkar det? Kan man välja survival och samtidigt svårighetsnivå på vanligt vis (lätt, medel, svårt, jättesvårt)?

Blir det tröttsamt i survival med att äta/dricka, sova och så?

Det blir din save punkt, så du måste sova då och då. Det är antingen Survival mode eller någon lägre svårighetsgrad. Hade önskat att du fick spara hur du ville istället för bara vid sängar.

Du får sjukdomar och sånt lite då och då från djur och annat, bland annat om du sover på en gammal sunkig madrass i ett trasigt hus istället för en säng så kan du bli sjuk, du lär dig förr eller senare var medicin finns att köpa och vilka saker du ska plocka på dig (t.ex. Lysande svampar = ingrediens för antibiotika). Annars är spelet som en svårare variant där fienden bara gör mer skada, men all annan taktik från lägre nivåer kan användas som vanligt.

För mig handlar det enbart om att få ta del av de som finns i spelet och behöva luska ut en strategi eller en plan av något slag, oftast inte något som involverar min-maxing i sig eller behöva farma saker i flera timmar bara för att få en aning högre chans.

men säg till exempel, du har en pistol och du har en bazooka, bazookan är stor och klumpig som den ska vara för att berättiga dess destruktiva kraft, men vad är poängen att ens använda en bazooka om en pistol kan uppnå samma resultat snabbare och mer effektivt?

vi vet alla att i dom flesta spel så samlar vi på oss en jävla massa engångs items som bara ligger i vårat inventory som vi aldrig använder pga att de finns inget skäl till att använda dom egentligen för att vi kan bara tuta o köra och klara allt i vår väg utan dessa items, ibland så går vi så långt att vi försöker gång på gång för att vi vill inte slösa dessa engångs items eller för att vårat ego säger att vi kan klara de utan osv, men vad var då poängen att ens få dessa engångs items?

så ser ja lite på de olika svårighetsgraderna på lite olika sätt,
easy behöver man oftast inte tänka utan bara trycka på knapparna för att fortsätta storyn,
normal svårighetsgrad är väl lite mer tänk i dom flesta spelen men där är det oftast väljbart i hur du vill gå till väga vilket är ganska ok och ganska kul i sig att inte behöva känna nån större press i att man gjort bort sig för att fram kommer du med lite envetenhet oavsett.
men på högre svårighetsgrader då är det oftast att man får tänka o börja rota runt bland sitt inventarie av diverse saker och verkligen ta sin tid på sig och att förlora till o från är ett givet resultat som kan hända vilket kan kännas som att man får ut mer för pengarna för att spelet i sig tar naturligt längre tid o bli klar med och du får mer glädje utav spelet och av allt spelet har att erbjuda.

men som en liten sidosak som kan vara tänkvärt är just då att många har säkert massa spel som bara sitter på hyllan för att dom har helt enkelt för många spel som dom vill spela, nått ja tror kan vara en bra lösning är att köra igenom dessa spel på lättaste svårighetsgraden som oftast inte tar så himla lång tid och sen när man väl gjort de så kan man gå över dom spel man tyckte var dom mest fascinerande eller tilltalande spelen och köra dom igen fast på högre svårighetsgrad för att verkligen ta sin tid och njuta av dom och verkligen fördjupa sig i dom.

nått man kan säkert också göra om man kör på lättaste svårighetsgraden är att köra flera spel samtidigt, inte exakt samtidigt men variera från timme till timme eller dag till dag, för det är inte direkt som att spelet kommer vara för svårt att ta sig igenom om du inte kommer ihåg allt eller inte har muskelminnet inpräglat för att klara av dom.

men men, bara en tanke, för ofta i spel så kanske man får se allting man vill ha sett och de enda spelet har att erbjuda är bara svampigare fiender eller bara mycket mer fiender på högre svårighetsgrader vilket sen förlorar man spel lusten för att de är inte exakt som att du hade kunnat gjort något annorlunda från easy till hard, bara missa mindre, rota runt i varje vrå som en blodhund efter items eller någon annan poänglös sysselsättning.
så oftast kör ja själv igenom på normal eller easy och sen om de finns en känsla som att ja vill spela de spelet igen eller har en känsla av att spelet kan ge mer än vad jag gav den tid för så hoppar jag ibland tillbaks in i dom på högre svårighetsgrader.

Tror inte man skal generalisera runt ålder. Jag är själv strax över 40, har familj, barn och jobb men har inga som helst problem att ha tid för spel eller att köra på hard. Så finns väldigt många faktorer som påverkar vilken tid man har för spel, det är således mer komplext än vad man ger sken av här.