Orten är en märklig plats. Som ryckt ur en flippad barnbok är det ett ställe fyllt med skrymslen, vrår, gigantiska svampar och egendomliga kufar som snackar på en hel uppsjö svenska dialekter. I det färgstarka karaktärsgalleriet trängs kioskbiträdet Bobban med den skjutglada polisen Gunnar, polaren Shaiko och en hel hög med andra figurer.
Samtliga interaktioner görs på engelska i textform men alla pratar svenska och inleder alltid med nån sorts hälsningsfras. Inramningen påminner en del om Skrot-Nisse och Pettson men ritat med darrig penna efter ett trippigt manus. Platta, målade bakgrunder blandas med tredimensionella karaktärer, och tillsammans med den speciella designen skapas en stark och unik visuell identitet.
Vilken jävla smäll!
Bobban har koll på lingot.
Mekonen har också koll på tugget.
Det lokala vattenhålet.
Ett helt vanligt trapphus.
Du iklär dig rollen som Ziggy, en till synes rätt sliten individ som vaknar upp hemma med total minnesförlust. Upplägget påminner om ett klassiskt peka och klicka-spel, med undantaget att du har direkt kontroll över huvudkaraktären. Utan vare sig tröja eller skor är din första uppgift att utforska omgivningarna för att förhoppningsvis kunna lista ut vem du är och vad som egentligen hänt. Men du hinner bara rota runt i det lilla samhälle som Orten utgörs av under tolv minuter innan ett illavarslande larm börjar yla och hela tillvaro omintetgörs i en gigantisk explosion – komplett med tillhörande svampmoln.
"Hela tillvaro omintetgörs i en gigantisk explosion"
Här skulle spelet kunna vara slut, men istället får Ziggy möjligheten att börja om igen. Fast inte som i ett traditionellt “Game over”. På något sätt har vår unge protagonist fastnat i en tidsloop som oundvikligen avslutas och startas om av den förödande eldbollen som alltid inträffar sjutton minuter över elva. Efter den stora smällen återställs allt och Ziggy vaknar än en gång upp på golvet inne på toaletten. Även om du hunnit stoppa något i fickorna under den föregående loopen är det enda som är beständigt den kunskap som spelaren samlat på sig. Okej, vissa bedrifter hänger faktiskt med när du lyckats med dem, men vilka får du upptäcka själv.
Allt och alla följer ett utstakat schema samtidigt som vissa händelser bara kan ske om du gör vissa aktioner och val. I pausmenyn kan man enkelt växla över till en flik med ledtrådar och få en visuell representation över alla olika tidslinjer. Där ser man enkelt vad som sker, och när och om något redan skett. När du lyckats upptäcka en ny händelse läggs den smidigt nog till under fliken, och en bit in i spelet får man scrolla rätt ordentligt för att få sig en överblick. På ett annat ställe i menyerna samlas alla olika uppdrag som man ramlar över, så även om det blir lite klurigt att ta reda på hur något ska lösas är det åtminstone tydligare vad målet är.
Det hela utvecklar sig till ett run-baserat upplägg där jag inför varje ny sväng bestämmer vilket uppdrag som ska följas och varje avklarat uppdragslinje resulterar vanligtvis i matnyttig information som Ziggy kan ta med sig på nästa tur. Men det är också möjligt att börja om närhelst man vill. Antingen när du insett att uppdraget inte går att genomföra innan cykeln avslutas eller när du bockat av alla mål och tillskansat dig nya kunskaper. Med jämna mellanrum når du också speciella checkpoints i berättelsen, så även om det kör ihop sig behöver du nödvändigtvis inte göra om allt från ruta ett.
Spelmekaniken med tidsloopar återfinns i många spel och tankarna vandrar omedelbart till Outer Wilds, Deathloop och Zelda: Majora's Mask. För varje runda finslipar jag mina manövrar och allt eftersom kommer jag närmare lösningen, eller den perfekta loopen.
Fritt fram att leka Karlsson på taket.
Full fart i centrum.
Många tidslinjer att hålla koll på.
Orten kommer komplett med kloak och tunnelbana.
Skrot-Nisse, är det du?
Skönt att slippa trapporna.
Så här kan man bo.
"En svensk indiepärla"
Äventyret har en del mystiska inslag som engagerar och det är svårt att förutse vart historien är på väg. Vad gömmer sig under marken och är det ens möjligt att stoppa explosionen som förstör Storstone City och det angränsande Orten? Spelglädjen blir lite lidande mot slutet då jag tvingas till en hel del omspelningar och nötande. Det kan mycket väl vara så att en skarpare hjärna än min ser mönstren och kan följa ledtrådar snabbare, men samtidigt är det inget som drar ner helheten allt för mycket. Den säregna grafiska stilen, mystiken och den inspirerande kreativiteten bakom skapar tillsammans med alla karaktärer en svensk indiepärla som definitivt är värd att uppmärksamma.
Fotnot: Testat på pc. Orten Was the Case släpps den 29/11 till pc, Switch, PS5, Xbox Series, Xbox One och PS4.
