Recension – The Witcher

Hittills låter detta i alla fall som ett helt okej spel med få fel, men jag har knappt börjat. Det största problemet, ett som inte kan fixas med uppdateringar, är den besynnerliga synen på kvinnor och sex. Vår hjälte ligger med varenda honvarelse som finns att tillgå. Människor, alver, prinsessor, dryader, vampyrer och gudar - ingen av det täcka könet går säker. För det första är det knappt ens något man kan kringgå. Råkar du klicka på en dialogruta i stil med "Jag vill prata med dig" eller "Hej hur mår du?" blir du direkt attackerad.

Som Leisure Suite Larry

- Med snyggare grafik och utan könssjukdomar

Likt första rumpnypet när det är tantkväll på krogen är det något som först chockerar en, sedan går det över till något skrattretande men efter ett tag är det bara otroligt påfrestande. Inte blir det bättre när du upptäcker att alla tjejer har olika samlarbilder. Jovisst, här gäller det att samla på sig ligg så du får en, allt från småporrig till direkt vidrig, nakenbild. CD Projekts kvinnosyn ligger bevisligen i tid med spelets...

The Witcher lider för övrigt av väldigt många buggar. Spelet hänger sig sinsemellan - något som skulle ha fixats i den senaste uppdateringen men tydligen har de stora problem med minneshanteringen. Många animationer är dåligt utförda, vissa saknas helt och hållet, Geralt älskar att ta undan svärdet mitt i strider och det tar en evighet att ta fram det igen. Ofta hamnar du i fel position jämfört med din fiende vilket hindrar dig från att attackera över huvud taget.

Även dynga har sina fläckar

Du blir ofta också låst på en fiende och när du är det kan du inte röra dig alls. Råkar du klicka på någon du inte kommer åt direkt kommer Geralt snällt, vänligt och sakta röra sig runt det stora gänget fiender som redan attackerar dig - något som ibland har gjort mig så frustrerad att jag faktiskt till och med svurit högt och ljudligt åt ett spel, för första gången på många långa år.

Grafikmotorn CD Projekt använt sig av är en extra upphottad variant av Biowares Neverwinter Nights-motor Aurora. Regneffekter är tillagda, en väl fungerande dygnscykel och annat krimskrams. Miljöerna varierar mellan bedårande vackra och bedrövligt oinspirerade. Kameran ställer ofta till med bekymmer då den alltid krånglar in sig i något - styr du med tangentbordet kommer du alltid fastna i något och försöker du styra med musen flyger kameran runt som en sparv vilket gör det omöjligt att klicka rätt.

Karaktärerna är välmodellerade men har lika många ansiktsuttryck som Steven Segal. Röstskådespeleriet är i samma klass. Geralt låter lika spännande som en hink lättfil och ens fienders dödsskrin låter ibland mer som en suck av lättnad. Musiken är dock överlag väldigt bra och håller hög klass spelet igenom. Men så undrar jag också varför vissa NPC:er måste svära så mycket och oprovocerat - att min mamma skulle "suga dvärgkuk" känns inte direkt som ett befogat yttrande när jag går förbi.

This is the end

- My only friend, the end

Jag vill verkligen försöka gilla The Witcher. CD Projekt har gjort ett nobelt försök att skapa något stort men de faller ganska tidigt - och väldigt djupt. Buggarna är många, mycket saknas än, produkten är ofärdig och en multiplayerfunktion saknas helt. Porren är också ett stort minus - varför inte istället lägga tiden på att skapa ett bättre spel...?