Conan

Berättarrösten är dov. Han talar långsamt och ödesmättat och med uppenbart Bengt Magnusson-komplex.
– Denne mörke gigant var så fantastiskt stark… han var gigantisk. Och fantastisk, sade jag det? Han paddlade dubbelt så snabbt som sina förföljare, trots att han var ensam i kanoten… Legendariskt muskulöst fantastisk.
Är ni med, nu tänker jag tala ännu långsammare!