Några av de första böcker jag minns att jag lånade själv på biblioteket var illustrerade böcker om dinosaurier. Det och Tintin-böcker. Osäker på om det finns någon överlappning där. Således kommer alla mina knapphändiga kunskaper om dinosaurier från bokutbudet om dinosaurier, skrivna för barn, som råkade finnas på Grums Bibliotek under 80-talet. Och, förstås, Jurassic World Evolution-spelen.
"Jag älskade verkligen Jurassic Park när jag såg den på bio"
Jag älskade verkligen Jurassic Park när jag såg den på bio som valpig tonåring. Faktum är att jag fortfarande älskar den där filmen, även om jag inte direkt har trillat av stolen över någon av uppföljarna. Så när Jurassic World Evolution (recension) gav mig chansen att bygga mitt eget dino-zoo så var jag så klart på. Och det var ett riktigt trivsamt spel i samma gamla fina tradition som första Theme Park och sedermera spel som Zoo Tycoon.
Uppföljaren bygger vidare på samma recept, men utan att riktigt nå upp till samma nivå. Jag är inte helt säker på om det gör för mycket annorlunda eller för lite. Kanske är det både och – det gör för många saker likadant och fel saker annorlunda.
Uppdrag: leta farliga förrymda dinosaurier. Vad kan väl rimligen gå snett..?
Säkerhetstänket var rigoröst för alla utom den som tog den här bilden (RIP).
Men vi ska inte gå händelserna i förväg. Jurassic Park Evolution 2 är fortfarande ett gediget parkbyggarspel, med väldigt många och väldigt fina dinosauriemodeller som strosar runt och jagar, betar, slåss och – inte minst – får tuppjuck och rymmer för att trampa ner dina besökare.
Den här gången har ytterligare en film (Jurassic World: Fallen Kingdom) hunnit komma ut, och en till (Jurassic World Dominion) är på väg. Detta är viktigare än man kanske kan tro, då det som händer i slutet av Fallen Kingdom genomsyrar spelet. Så spoilervarning för en riktigt kass film nu, men i slutet av senaste filmen rymmer en massa dinosaurier ut i det fria. På något vänster har de nu lyckats etablera sig över hela USA och strövar runt lite här och var. Detta är främst i den korta och riktigt undermåliga kampanjen som du behöver jaga rätt på förrymda dinosaurier istället för att kläcka dina egna, men det återkommer även här och var i andra spellägen, där du bland annat måste snabba dig på att bygga ut din park för att ta emot dinosaurier som fångats och flygs in med helikopter.
Övriga spellägen består av Challenge Maps och Chaos Theory. De är likartade, men främst det senare har sina poänger, då det låter dig försöka återskapa parkerna från filmerna och göra ett bättre jobb. Det är utmanande och bitvis lite väl hårt styrt, men det är oftast kul att hitta på lösningar till de olika problemen man ställs inför.
"I tvåan känns det som om jag hela tiden dansar efter utvecklarnas pipa"
Om originalet hade ett problem så var det att det var lite väl långsamt emellanåt. I Jurassic World Evolution 2 kan du tacksamt nog snabba på tiden, vilket är ett efterlängtat tillskott. Men tyvärr sölar utvecklarna ändå ner spelupplevelsen genom att tvinga dig att genomlida den trista kampanjen, samt låsa upp dinosaurier, byggnader och annat även i övriga spellägen, innan det är värt att ens tänka på att starta sandlådeläget.
Det är svårt att förstå varför de har valt att göra på det viset, spelet är som bäst när du bara får bygga i godan ro. I första spelet var kampanjen bitvis som sagt lite seg, men den var överlag gedigen och du var inte alls lika låst till specifika utmaningar som i uppföljaren. Kort sagt – kampanjen där lät dig ofta bygga i godan ro, om än med några nya inslag på varje ny karta. I tvåan känns det som om jag hela tiden dansar efter utvecklarnas pipa, istället för efter min egen bygglust. I alla falls till dess att jag låst upp så pass mycket att det känns värt att spela sandlådeläget. Men innan jag nått så långt har spelet redan hunnit frustrera mig en hel del.
"Sssch! Jag tyckte jag hörde nåt."
Jag är också tveksamt inställd till en del av nyheterna, som att man ofta behöver använda generatorer istället för kraftverk. De behöver med jämna mellanrum fyllas på med bränsle, vilket mest är tröttsam mikromanagement. Även andra byggnader behöver fyllas på, vilket gör det hela än mer tradigt. När spelet visar sig från sin bästa sida är det bra, men jag har svårt att se detta som en definitiv uppgradering jämfört med första spelet.
För övrigt glömde jag en källa till dinosauriekunskap. Med min allra första CD-ROM-spelare på 90-talet följde det med multimediaskiva kallad 3D Dinosaur Adventure, som innehöll korta filmer med dinosaurier som sprang runt och jagade (och dog av en meteor, vill jag minnas), ett uppslagsverk och några simpla minispel. Jämfört med det är förstås Jurassic Park Evolution 2 ett mästerverk till spel. Men det är ändå en liten besvikelse, som frustrerar och låser spelaren i onödan. När du väl tagit dig över de inledande trösklarna är det dock ungefär samma märkvärdigt rofyllda byggande som i föregångaren.
Pc-versionen testad. Spelet finns även till PS5, Xbox Series, PS4 och Xbox One.
