Hur hinner Svensson med alla 100-timmarsspel?

Man ska ju inte sitta still i soffan i 6 timmar i sträck och spela. Det är ju livsfarligt.
Jag brukar spela rätt många timmar i rad, men då stiger jag ju upp efter att suttit och spelat typ 40 eller 50 minuter och gör paus i 10 eller 20 minuter och rör mig stretchar armar och ben i lägenheten. Man kan göra i ordning en macka och en kopp te under pausen med.
Sen fortsätter jag spela 40 50 minuter och repeterar på samma vis.
Visst kan det bli lite över en timme spelande med ibland, men aldrig typ 3 timmar i sträck för mig.

Jävligt märkligt att insuera att man är ensam enbart för att man inte skaffar barn? Jag förstår att man som förälder har sitt liv krestandes kring sin familj men det innebär inte att vi som inte bildat familj saknar vänner eller för den delens skull skulle vara olyckliga med en partner och utan barn, det är ofta självvalt.

Jag la ingen värdering i det utan bara ett krasst konstaterande att man har bättre ekonomi och mer fritid utan barn än med och det tror jag ingen kan säga emot. Nu blev det något märkligt försvarstal och anklagelser från föräldrar när hela artikeln handlade om frågan hur man kan lägga 100h på ett spel.

Jag skrev att det är så jag skulle uppleva det. Det är därför jag skrev ”(för mig)”.

Jag ser nu att du inte gjorde någon värdering i ditt första inlägg. Jag gjorde felet som byggde vidare på newlanders tolkning om att du la någon värdering. Så fel av mig, som också läste in att det ena är bättre än det andra.

Väldigt många (jag tror 1/3 av alla över 40-50?) har inte skaffat eller planerar att skaffa barn - och många verkar trivas med det. Det är inget rätt eller fel. Det enda är väl om man inte är nöjd med situationen.

Jag själv skulle känna mig ensam utan egen familj (trots jag både har nära vänner och familj). Jag pallar inte att vakna upp i ett dödstyst hushåll och bara laga mat till mig själv dag in och dag ut. Jag blir nedstämd efter 3-4 dagar. Då har jag varken lust att se på film eller spela spel.

Jag förstår dig helt! Jag förstår också varför de flesta tycker att familjen och livet kring det är det bästa man kan tänka sig också och jag skulle ljuga om jag inte säger att jag är avundsjuka på när man kan introducera sina i den fantastiska spelvärlden och uppleva sådant tillsammans med dem

Jag planerar att köpa/spela RDR2 vilket år som helst. Tralala..

Också mycket tid som går till jobb och familj här och har märkt att jag när tid väl infinner sig inte sällan prioriterar bort spel som tar lång tid att starta, vilket många av de så kallade AAA-titlarna gör. Är faktiskt lite förvånad att det inte går snabbare än det gör att starta vissa titlar med en nybyggd dator med AM5-moderkort, 7800X3D-processor, 64 GB RAM och 2 TB Samsung 990 Pro-lagring.

Blir ibland att jag kör igång gamla spel som Quake 3 arena, första Halo och ibland Unreal Tournament 2004 just för att det går så fort att komma in i dem och köra några rundor och sen stänga ned. Visst, det är ju spel som man inte bli klar med i den bemärkelsen, men ibland är det bara en stunds fokus på annat jag är ute efter.

Men också roligt att spela med barnen som vissa nämnt.
Sonen (som är 10 år) är rätt vass på Fortnite och det har varit skoj de gånger vi lyckats vinna ”duo” tillsammans.

Jag lade heller inga värderingar i det jag skrev, jag tyckte bara att det var lite snålt att skriva att barn = ingen tid och inga pengar och lade till lite.

Det kanske lät lite drygt, men det var inte min mening att påstå att det ena är bättre än det andra.

Jag gillar tydligen att begränsa mig själv, och ett år efter att sista grabben flytta hemifrån skaffa vi hund. Så nu sitter man med valp som åter igen ger mig begränsad speltid.

Finns flera enkla lösningar.
1. Se till att barnen och frun blir spelberoende så ni alla kan spela samtidigt.
2. Sov gamer timmar. Svensson gamer behöver bara 2-4 timmars sömn, resten ska gå till spel.
3. Bjud familjen på semester utomlands minst två gånger om året, där du behöver stanna hemma och "jobba". Så kan du gamea ostört.
4. Skaffa steam deck. Sälj bilen/bli av med körkort och åk sl. Så kan du spela påvägen till och hem från jobbet.
5. Se till att få sparken från ditt jobb vartannat år och lev på a-kassa varannant år så du kan spela då resten av familjen är borta.
6. Se också till att barnen ofta får träffa resten av familjen och vänner. Se till att de vill övernatta ofta med vänner, besöker mormor och morfar, farbror och andra som ni känner väll, där du inte behöver vara med.
7. Gå med en religion där det är viktigt för barn att vara i kyrkan på söndagar så kan ni lämna de på söndagsskola.
8. Se till att du tjänar bra med pengar och börja spara lite så du kan gå ner till 80%.
9. Starta YT stream och skaffa en personlighet så du kan byta ditt jobb till spelande YT gamer.
10. Vänta ett år eller två till bra VR/AR glasögon som ser ut som vanliga glasögon men kan stream din PC/Konsol till denns display. Så kan du gå runt i huset med en kontroll i handen medan du följer ungarna...

Klarar du inte av alla AAA spel nu rekommenderar jag att du bara sänker svårighetsgraden så du kan ta dig igenom de fortare och kanske kör med lite fusk så du kan springa igenom utfyllnings momenten i spelen.

Det är väl under vargtimmarna som (främst) papporna får passa på att spela?

Min son fyller snart fyra år, än så länge lägger han sig tidigt och då finns det gott om tis att spela, om jag vill.

I fjol lade jag ner 180 timmar på Tears of the Kingdom, vilket är mer än jag lagt på valfritt enskilt Bethesda-, Ubisoft- eller Rockstar-spel. Tog väl kanske två-tre månader, så 2-3 timmar om dagen

Varit tillsammans med min sambo 10 år nu i december 2024, vi har inga barn på grund av ej lämplig livssituation (en har studerat och en jobbat samt vice versa). Det är först nu vi börjat prata om barn, men förmodligen inget som kommer inträffa förrän om något år som tidigast. Tills dess njuter jag av att ha betydligt mer fritid än många i min bekantskapskrets som har barn och knappt hinner med något. Att mina syskon och sambons syskon skaffat långt innan oss fast de är yngre är inget jag bryr mig om.

Jag känner några som spelat bg3 sedan release av och till, 20 minuter till 1 timme här och där, och inte hunnit längre än början av andra akten på grund av att barnen tar upp all tid.

Vänta nu, kan man leva utan kronisk trötthet och konstant ångest?

Man får väl göra något åt "svenssons kvällströtthet". Sedan kanske man får acceptera att man har flera hobbies om man ska "mecka med skrotbilen" och då kan man inte hinna med allt. Det kanske får vara ok? Trivs man inte med det livet så har man lite större utmaningar att ta tag i.

För egen del så har jag både små och lite större barn, krävande jobb samt sambo som jag delar lika i hushållsarbetet med. Trots det så hinner jag med att spela allt jag vill spela. Och det är nästan uteslutande spel som tar tid. RPGs på hundratals timmar och strategispel. Jag accepterar bara att jag kanske inte hinner spela alla just vid släpp. Jag har en fin liten backlogg där jag rangordnar titlar och sedan tillåter jag även mig själv att hoppa mellan några spel men har en personlig limit på hur många jag får ha igång samtidigt. Jag pushar mig själv att slutföra dem också så att det inte blir för många järn i elden samtidigt och jag kan börja på nytt.

Work-Life Balance är viktigt och att spela spel samt läsa böcker är mitt verktyg att släppa jobb och koppla av så batterierna kan laddas inför nästa dag.

Så allt är möjligt här i livet. Huvudsaken att man väljer en modell som man själv trivs med och mår bra av.

Som trebarnsfarsa har jag kriteriet att speltid för mainstory helst inte ska överstiga 40-50 timmar, om man siktar på den i hyffsad takt med några sidouppdrag.

Även för mycket saker att utföra i spelet går bort till viss del.

Att kunna pausa spelet direkt i strid är även en stor fördel.

Exempel på bra spel inom mina kriterier: God of War, Death Stranding, Skyrim.

Sämre: Baldurs Gate 3 (lagt ner spelet när jag kom till Act 3), Elden Ring (även ett nedlagt spel), RDR 2 (För mycket....)

Spel som ff7 rebirth GÖR man sig tid för. Fuck life här liksom.

Jag blir nyfiken: hur kommer det sig att du spelade just de timmarna? Var du upptagen med annat tidigare? Varför spelade du så länge som till 03:20 - var du mitt uppe i en fenomenal session eller var det något annat?

Det finns en anledning till att jag blir lite extra glad när jag upptäcker ett bra spel som jag kan köra igenom på under fem timmar. Typ Planet of Lana eller Bramble. För då vet jag att jag kommer hinna, och kanske rent av skriva något om spelet här på FZ.

Spel som nosar på 30 timmar (tror att Alan Wake II landade på runt 25 för min del) kräver en del av mig med tanke på livspusslet som Tomas klockrent beskriver. Då måste det vara väldigt bra för att jag ska köra hela vägen in i mål. Och oundvikligen innebär det att jag tvingas försaka andra spel som jag hade kunnat spela i stället. Men någonstans får vi väl acceptera att vi inte kan spela allt, att tiden är begränsad när plikterna är gjorda och att vår älskade hobby får stå tillbaka lite för familjefriden. Typiskt sett, förutom vid särskilda spelreleaser, brukar vi dela upp kvällen efter nattning här hemma: en timme för spel och resten av kvällen (ca två timmar) till något gemensamt. Ofta en film eller serie.

Tyvärr gör den begränsade tiden att jag ägnar mycket mindre tid åt racingspel nu än jag gjorde när jag var yngre. Då kunde jag nöta bantider i Sega Rally, jaga kudos i Project Gotham Racing in på natten och aldrig få nog. Det är egentligen fortfarande en genre jag älskar, men eftersom den typiskt sett inte har något "slut", ger jag mig inte in i den som förr.

Håller med dig. Jag läser även mycket böcker. Men jag hinner inte läsa alla böcker som jag skulle vilja läsa. Trots det skulle det inte falla mig in att opinionsbilda för att böcker ska bli kortare så det ska passa just mig.

Långa böcker brukar vara bland de bästa, och kanske de ska få ta den tid de kräver? Man kommer aldrig hinna läsa allt som finns på en livstid. Detsamma gäller med spel.

Det ordnar sig när illusionen "att du måste jobba" raseras.
Har själv inte jobbat på 4 år nu, har tid för alla spel trots barn. Jag använder ca 8tim per dag till mina intressen istället för arbete. Det intressanta är att jag dessutom har råd med det?! Hur går det ihop med "du måste jobba-mentaliteten"...

200-400h speltid lägger då inte jag på en del av de ovan nämnda spelen samt diverse andra spel som kan tänkas kvala in i kategorin 100-timmarspel. Mellan 50-100 timmar har jag lagt i spel som Starfield, Elder Scrolls, Fallout, Hogwarts Legacy, Witcher 3, Cyberpunk. Då har jag hunnit med huvuduppdraget samt i princip alla sidouppdrag jag stött på. Därefter brukar jag känna mig ganska mätt på världen och går vidare till ngt annat.

Haha ja faktiskt 😅 Gäller att välja rätt kvinna eller man bara.

Jag har tre barn. Skulle inte byta dom mot alla spel i världen.

Nej såklart 😃

Har heltidsjobb med c.a 1,5h restid sammanlagt varje dag. En liten skit på 4,5 år tillsammans med min sambo och två bonusar på 14 samt 16 år. Barnen har ingen sport eller någon direkt hobby utan hänger mest med vänner. Varannan helg repar jag med ett band. Det är typ mitt liv i ett nötskal för tillfället.

När jag spelar fokuserar jag mest på ett (stor)spel åt gången. Kanske något simplare vid sidan om. Just nu är det Tekken 8 som gäller med lite Shovel Knight då och då. Fightingspel är tacksamma att lägga sin tid på tycker jag. Ingen evighetslång story eller open world. Bara träna och nöta online. Jag är inte särskilt intresserad av dagens AAA i vilket fall som helst. Jag älskar Resident Evil och alla Soulsborne.

När Elden Ring kom ut så nattade jag lillen varje kväll och passade på att sova 5-6h (jag sover rätt dåligt överlag) innan jag gick upp och satte mig med spelet tills det var dags att göra sig i ordning för jobbet. Samma sak med Lies of P och senaste Resi-spelen. Det gav mig mellan typ 4-6h spreltid varje dag. På helgerna kunde det bli mer. Det funkade jäkligt bra tycker jag. Dessutom helt tyst och stilla i huset.

Nu gör jag inte så med alla spel jag spelar, fightingspel går bort eftersom arkadstickan ändå låter rätt mycket, men om det är ett spel av modell större (speltid då) så kan jag rekommendera det.

Svammel deluxe.

När folk tar upp det där argumentet känns det bara som dom försöker låta mindra själviska. Vi gör det för planetens skull! Jag tror att om DINK-trenden fortsätter växa komma vi istället få nya problem i framtiden.

Det enkla svaret är att det gör man inte, inte alla 100timmars spel i alla fall.
Skulle jag spela allt jag vill och kolla alla filmer/serier som jag tror är bra är det bara att säga hejdå till övrigt liv och leva ensam och inte ha ett jobb.
Det livet känns inte direkt lockande för mig. Därför går jag med glädje miste om en del gobitar och slipper förmodligen en hel del bortkastad tid också.

Jag är gift sedan många år och har idag två barn, jobbar heltid och bor på gård med lite djur och skog som ska hållas efter.
Äldsta barnet idrottar och den minsta behöver blir äldre innan det kan bli aktuellt.
Jag är supernöjd med mina 50-120 timmar speltid i månaden.

Trodde aldrig att det skulle hända men idag klarar jag inte av att sitta och spela för länge utan att bli sjukt rastlös.
Som med allt i livet handlar det om prioriteringar. Tycker man spela är det viktigaste som finns lev ensam utan barn då eller med en likasinnad.
Vill man inte det acceptera livet som det är och var nöjd med det

Jag började min vår äldsta son när han var runt tre (han fick bekanta sig lite med Wii U innan dess men var för liten för att bli intresserad på riktigt). Paw Patrol-spelen blev en bra introduktion. Sedan min barndoms Sonic. Och nu är han sex år och spelar ut Super Mario 3D World och Super Mario Wonder på egen hand. Så nu börjar det bli roligt.

För att vissa Svensson är urusla på att planera eller förstår inte att de prioriterat annorlunda. Gör matlådor, skaffa robotdammsugare och städa/tvätta på satta dagar. Låt ungarna ta sig till träningen och skolan själva, ungar är så sjukt bortskämda idag så de kan gott fixa sin egen underhållning. Slösa in bort tiden på sociala medier eller annat internettrams. Man behöver inte ens skaffa barn, det finns redan tillräckligt med människor som belastar vår planet.

Man behöver inte heller jobba heltid, man kan jobba mindre timmar om man är två arbetande i hushållet eller om man nått brytpunkten.