Något som faktiskt var bättre förr?
Vet inte hur Epic fungerar men Steam låter dig spela upp till två timmar och om du inte gillar spelet får du refund.
Med andra ord vår tids demoskivor. Mycket bättre nu än förr imo
OnT: Det enda som var bättre förr var att allt kändes nytt och spännande när man stötte på det för första gången.
Därför nostalgi är en så stark känsla och i många fall vilseledande när man kollar tillbaka med sina ”rose tinted glasses”.
Vad jag menar är att det var något speciellt att ha skivan med demos och som du kan spela om hur många gånger och hur mycket du vill utan att behöva internet. Däremot tror jag att prenumerationstjänster som exempelvis xbox game pass pc tror jag är rätt väg att gå. Har i skrivande stund spelat ut 5 olika spel för 10 kr (vilket hade kostat mig minst 2000 kr om jag skulle köpt de för nypris).
Läste att Kingdoms of amalur skulle få en remaster som släpps den 8 september och ville prova ett demo, och gissa vad? Steam hade ett!
Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 7800 xt | samsung 980 pro |
Laddningstider på konsol. Ens intelligens ifrågasattes inte av en jobbig tutorial utan man fick upptäcka själv. När det inte fanns tusen spel att välja mellan llärde man känna spelen mer på djupet.
Och - framförallt - : nyheter. Zelda var nytt. Doom var nytt. Quake var nytt. Nu är det få revolutioner och det är inte samma sak. Även om spelen är bättre (det är dem) överraskar de inte lika mycket. Mycket är gjort.
Därför jag mest spelar indie som vågar vara mer nyskapande.
- Inga laddningstider
- Mystiken som omgärdade tricks och fusk
- Att spela med/mot kompisar på samma tv
- Högre svårighetsgrad
- Inget internet som krävdes, man hade lika stor glädje av spelen i en helt avskärmad stuga
- Det kunde vara väldigt tacky och politiskt inkorrekt på ett befriande sätt
Att bara börja spela. I princip inga tutorials. Man lärde sig grunderna på första banan bara.
Det var ju lättare då. Som Supernintendo med sina 6 knappar.
Inte som när jag skulle testa Fifa för något år sen. Uj uj. Det är säkert bra för de som vill spela det seriöst. Men för mig som bara skulle spela hos en polare var ju vilse i pannkakan
.
Spel överhuvudtaget, får inte ens lite wow-känsla idag över nya spel. Allt är likadant och grafiken har blivit för självklar idag för att man ens ska bry sig. Senast jag hade den känslan var nog runt 2003-2007 då Half-life 2, Portal och Doom 3 kom.
Får inte glömma Dead Space också.
Spel har mest bara blivit ett tidsfördriv idag.
Näsblod, kollaps och vårdcentralsbesök pga. inflammation i vänster hand. #quakeworld4ever
Jag älskade när man kunde besöka olika (spel)butiker som Games&Comics, Barnens Hus, Lekplaneten, och spela de senaste spelen till Nintendo 64, PlayStation och senare GameCube, Xbox och Ps3(?). Det var något fränt med att kunna få prova på helt nya kompletta(!) spel man aldrig tidigare hade sett, hört eller läst om. Och i vissa fall kunde man även köpa spelet i samma veva på plats om man ville det! Jag minns till och med när Dreamcast kom och gick att provspela i butik och även hur fort det helt plötsligt försvann!
En av mina finaste minnen i spelbutiker här är när jag en gång kliver in på Barnens Hus och går fram till ett Gamecube som inte ännu hade lanserats (jag beställde ett med Super Smash Bros Melee som skickades till ett RIKTIGT postkontor på den tiden) och hade en demoskiva. På demoskivan fanns bland annat Luigi's Mansion och Melee varav båda gick att spela max 2 minuter per spelomgång. Men det var bara jag där så jag körde bara om hela tiden! Det enda jag körde vara Melee och jag visste att detta spela behövde jag bara köpa när jag väl kunde! På sin tid var det en så sjuk grafisk uppgradering trots att man spelade på vad som säkerligen var en 24" tjockskärms-TV i 4:3 format.
På tal om priser så lyckades jag med något sinnessjukt priskap på Webhallen när Gamecube spel gick att köpa: köpte Mario Kart: Double Dash och Super Mario Sunshine för 400-500 kr totalt för båda! Var någon sjuk rea. Vet inte om detta var när Wii redan var på ingång. Minns inte den biten, men minns att det var sjukt billigt och jag beställde detta utan mina föräldras kännedom om vad jag hade gjort med mina sparpengar!
Jag saknar bra manualer på 100+ sidor som inte bara förklarar hur spelet spelas utan också erbjuder en massa lore för den som vill läsa det. Vet till exempel inte hur många gånger jag läste igenom manualen till TES2: Daggerfall när det begav sig.
Idag så får man istället en tråkig inledning till ett spel som är alldeles för lång för att lära sig att trycka på SPACE för att hoppa.
Att du kunde låsa upp skins och tillbehör till dina karaktärer utan att behöva betala riktiga pengar för det...
Dessutom var spelen kompletta, de hade inte plockat bort några banor eller idéer som de kunde sälja som DLC några månader senare.
Xbox Series X | Playstation 5 | Nintendo Switch
Nu definierade jag ju aldrig vad som menas med "förr", men det är kul att se hur olika perspektiv folk har på ordet.
Nu definierade jag ju aldrig vad som menas med "förr", men det är kul att se hur olika perspektiv folk har på ordet.
Ju äldre man blir desto mer förr har man och efter ett tag har man bara förr så då måste man tycka förr var bättre
Ärligt stulet från en -90tals revy av "Galenskaparna och After Shave". Kommer inte ihåg citatet ordagrant men ungefär så var det.
Stora spelboxar och manualer. Halva nöjet var just att få öppna upp en box och läsa genom manualen.
Skriver under på det. Känslan när man öppnade en stor ny låda för första gången (gärna från Microprose), knäckte upp manualen och kände doften.
"It is by caffeine alone I set my mind in motion. It is by the beans of Java that thoughts acquire speed, the hands acquire shakes, the shakes become a warning. It is by caffeine alone I set my mind in motion."
Demos, att faktiskt kunna testa spelen innan du köper det. Ibland kunde man ju sitta och spela om ett demo hur många gånger som helst.
Färdiga spel istället för "games as a service". Du köpte ett oftast färdigt spel och du fick valuta för pengarna. Nu köper du ett halvfärdigt spel och resten "kommer sen" som funkar ibland för vissa utvecklare men inte alla, säljer inte spelet bra så kan dem ju stänga ner support för spelet innan spelet känns färdigt. *host* Battlefield V *host*
Som flera andra skriver också, inga långa tutorials, bara rakt in i spelet. Behövde du veta något om spelets kontroller eller lore så hade du en handbok eller liknande som följde med i boxen.
Konsten och coverarten på boxarna. Nu har du ju bara ett litet omslag eller logga på onlinebutiken och lite screenshoots. Förr när man köpte en fysisk box fick man ett konstverk på köpet
Personligen saknar jag de fysiska spelbutikerna med hylla efter hylla med PlayStation-, Nintendo- och Sega-spel. Spelarens egen godisbutik.
Och, får jag medge, instruktionsmanualerna. De var fina.
Håller helt med. Spelbutiker och instruktionsböcker.
Demos, att faktiskt kunna testa spelen innan du köper det. Ibland kunde man ju sitta och spela om ett demo hur många gånger som helst.
Och demos också, ja. De tre grejerna framför allt.
Allt är ju inte bättre idag än vad det var förr. En dålig sak är att tekniken går för fort fram tycker jag, man försöker göra konsolerna så extremt mycket bättre i allt från generation till generation så det är inte konstigt när det blir fel som exempelvis Joy-Con drift hos Nintendo.
Det som jag gillar väldigt mycket idag är något som jag hoppades mycket på för tjugo år sedan, och det är att det finns hårddiskar i alla konsoler. Jag blev lite besviken när Sony slopade hårddisken till Playstation 2 så att det bara var ett tomt utrymme bak på den där det var tänkt att hårddisken skulle sitta.
Idag kan man därför spara direkt på konsolen istället för att behöva köpa till minneskort och spel installeras delvis på konsolen så att man kan uppdatera spelen istället för att behöva köpa spelet igen när det kommit en ny version av samma spel.
Möjligheten att köpa spel digitalt är ju också en sak som jag gillar idag.
Det som var sämre förr med var att det inte var en lika stor självklarhet att det gick att spara på spel, det funkade då men idag har jag svårt för att sitta längre stunder med gamla spel pga av det. Därför var det bra att alla mini konsoler har kommit, det har gjort att jag tycker att många äldre spel har blivit mycket roligare att spela idag när det går att spara på de.
Jag saknar väldigt mycket manualerna till spelen, det går ju att få tag på många manualer digitalt men det är ju skillnad att sitta med de i handen istället.
Den stora variationen av spel som fanns förr! Om man går från Ps2-eran och bakåt så märker man att utvecklarna vågade prova allt, vilket gav oss spelare ett brett utbud av spel. Nuförtiden så är allt så strömlinjeformat och nästan ingen vågar ta risken att utveckla något annorlunda.
Indiescenen är stor idag dock, vilket ger oss lite av variationen, men pratar vi om stora utvecklare så är det värre.
Håller med dig väldigt mycket!
Att mycket som släpps är strömlinjeformat nuförtiden gagnar ju såklart aktieinnehavarnas plånböcker. Det blir enkelt att räkna på i kvartalsrapporter osv..., men samtidigt dödar det charmen i att en stor utvecklare gör ett spel som ingen har bett om men som istället kanske banar väg för en helt ny spelgenre.
Och för att tillägga ytterligare någonting som var bättre förr; Att Lucasarts var självstående, dvs. ingenting att göra med EA eller Disney. Fasiken vad bättre det var då.
Det var bättre när man var en ung liten knåd, nästan alla spel bjöd på en ny upplevelse. Numera tycker jag mig vara bekant med precis alla spelmekaniker, oavsett typ av spel. Det är nog anledningen till att jag inte blir lika tagen av spel numera, ingenting har samma "WOW"-känsla som när man var ung och upplevde sakerna för första gången.
Gäller givetvis inte bara spel, utan film, serier, böcker etc. Med sin typiska handling och uppenbara upplägg.
If You Have an Idea that You Genuinely Think is Good, Don't Let Some Idiot Talk You Out of It.
FPS spelens snabbhet, pickups, och projektilvapen. Finns inget som går upp mot att i ljusets hastighet strafejumpa medans man duckar undan en knippe missiler för att sen rocketjumpa över en fiende och sen raila honom i nacken. Plus att hälsopickups är roligare att jaga med hjärtat i halsgropen än att vänta bakom vägg tills ketchupen försvinner från skärmens kanter.
Grim Fandango, bättre uppfinning än hjulet!
Jag saknar känslan av att tv-spel var en konstform/underhållningsform som ständigt kändes som om den var i rörelse hela tiden. Viljan och modet att vilja presentera något nytt.
Jag börjar fundera på om det är dags att lägga kontrollen på hyllan snart, för även om jag nästan objektivt kan känna att mycket är bättre med spel idag rent tekniskt, så känns det som att jag snart spelat samma spel om och om igen sedan första halvan av 360/PS3-eran.
En del utav det var nog "tidsandan" som avspeglades i spelen och hur vi upplevde dom.
"Det glada 80-90-talet".
Rent objektivt är väl många spel bättre nu på flera sätt men själva känslan runt spelen var en annan grej förr.
Det där tror jag också. Idag är allt bättre gällande spel. Det är inte att säga att alla spel är bättre men nivån är så fantastiskt mycket högre.
En sak kan jag dock säga, och det är att jag är orerhört glad att vi kom loss från storbolagsdominansen då det pumpades ut ofärdiga, själslösa spel:
Har jag drabbats av PMA? Positiv Mental Attityd.
Jag kan sakna känslan jag hade de första åren när jag hade köpt PlayStation, PlayStation 2 och Dreamcast. Alla de bra spelen jag spelade då och känslan man fick, rent av magi i vissa fall.
Det var bara att stoppa i skivan och köra.
Inget installera, uppdatera, och man kunde spela utan att man måste vara online.
Det var tider det
Känslan av ägandeskap har förändrats tycker jag. Idag äger jag ingenting, allt är prenumerationer och beroende av onlinetjänster. Visst jag kan köpa 2000 spel på Steam, men jag kan också bli utestängd från plattformen och då har jag inget.
Att man förr ägde allt man köpte och kunde göra precis som man själv ville med produkten va såklart en bättre känsla. Sen att servicen och snabbheten till produkterna har ökat markant är såklart bättre med nutiden.
Fast fysiska utgåvor finns liksom kvar. Av alla spelen jag äger från den här senaste generationen är kanske 80% fysiska utgåvor och "bara" 20% digitala köp. Då är det mest sånt som gamla Game Boy-spel på 3DS via eshop.