Äter ni godis/snacks i sällskap?
HNNGHHHGHHNN. Vet ni, en sak som jag aldrig gillat riktigt är att äta godis/snacks eller andra godsaker tillsammans med andra, oavsett om det är frun, vänner eller en främling i busskuren. När jag käkar godis har jag liksom en tendens att vräka i mig, mangla in godisbitar i nyllet tills det blir blått.
Jag vill äta snabbt, fort, tills påsen är slut eller man tuppar av på golvet.
...
Detta funkar ju alldeles utmärkt när man sitter själv, men det är sjukt jobbigt i sällskap om man t ex sitter och småpratar och snacksar samtidigt. Det finns många som bemästrat färdigheten att äta lagom och sakta — men, jag är inte en av dem.
Detta har lett till att jag ofta nästan helt undviker att äta godis "ute", eftersom jag inte kan äta på mina villkor om jag inte vill framstå som ett galet träskmonster som smaskar socker för första gången i sitt liv. Vilken värld!
Så, ja, är det här ett problem jag är ensam om eller känner du igen dig?
Det är lite missbrukartendenser på det här.
Alkoholister dricker extremt sällan i sällskap med andra, utan vill göra det ensamma.
Just sayin'
Attans! Som socialarbetare borde jag ju ha sett varningstecknen för länge sen 😅😂😂
Attans! Som socialarbetare borde jag ju ha sett varningstecknen för länge sen 😅😂😂
Äsch, det finns en anledning till att det kallas högfunktionell alkoholist
Men på ämnet, jag kan vara rätt mofflande i mitt snacksätande men är lite av en kameleont så drar ned på tempot när jag äter med andra så jag åtminstone inte framstår som lika glupsk...
https://media.tenor.com/oecQfgZtUZAAAAAM/memes-candy.gif
HNNGHHHGHHNN. Vet ni, en sak som jag aldrig gillat riktigt är att äta godis/snacks eller andra godsaker tillsammans med andra, oavsett om det är frun, vänner eller en främling i busskuren. När jag käkar godis har jag liksom en tendens att vräka i mig, mangla in godisbitar i nyllet tills det blir blått.
Jag vill äta snabbt, fort, tills påsen är slut eller man tuppar av på golvet.
...
Detta funkar ju alldeles utmärkt när man sitter själv, men det är sjukt jobbigt i sällskap om man t ex sitter och småpratar och snacksar samtidigt. Det finns många som bemästrat färdigheten att äta lagom och sakta — men, jag är inte en av dem.
Detta har lett till att jag ofta nästan helt undviker att äta godis "ute", eftersom jag inte kan äta på mina villkor om jag inte vill framstå som ett galet träskmonster som smaskar socker för första gången i sitt liv. Vilken värld!
Så, ja, är det här ett problem jag är ensam om eller känner du igen dig?
https://i.makeagif.com/media/5-05-2023/rn_Ohm.gif
Känner igen beteendet men det är inte hos mig själv utan en polare till mig. Man har typ några minuter på sig att ta godis/chips sen är det slut. Jag brukar numera hälla upp tilltugget i separata skålar och ställa dom en bra bit ifrån varandra.
00:00:02:42
Det är lite missbrukartendenser på det här.
Alkoholister dricker extremt sällan i sällskap med andra, utan vill göra det ensamma.
Just sayin'
Haha tänkte detsamma. En typisk tendens hos de som är i riskzonen är ju att de gillar att frossa i sig alkoholen.
Svar: Ja, jag äter både i sällskap och ensam.
Personligen är jag tvärtom när det kommer till tempo. Jag vill äta så långsamt (och länge) som möjligt. Jag hatar att dela godis med folk som äter snabbt. Då blir det var sina skålar på momangen, så alla kan äta i sin takt.
Likadant med mat. Om vi har en sushilax som vi delar på brukar jag se till att alla får lika många bitar vardera innan vi börjar. Vissa i familjen äter upp sitt på 2-3 minuter medan jag vill ta 30-45 minuter. Ibland har jag fasn inte ens hällt upp 🍶 förrän vissa ätit sig mätta.
”A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts or figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point. [fortsättning]
Äsch, det finns en anledning till att det kallas högfunktionell alkoholist
Men på ämnet, jag kan vara rätt mofflande i mitt snacksätande men är lite av en kameleont så drar ned på tempot när jag äter med andra så jag åtminstone inte framstår som lika glupsk...
Haha, ja, för att inte framstå som en neanderthalare är det ju så man får göra. Men egentligen ska ju kakorna, burk och allt ner i halsen omedelbart. 🙈
Äter sällan godis men när jag väl köper hem så är det alltid inpulsköp och då klämmer jag hela påsen på en gång. Lika bra att få det överstökat liksom. Äter ensam.
Precis så! Äter sällan godis med, men när man väl äter då ###23$@& ska det ätas.
Vet att du nu snackar om godis/snacksätande generellt och inte just vid gaming (tror det finns en annan tråd om det), men när jag käkar godis/snacks i min ensamhet gör jag det iaf långsamt... Och ännu långsammare blir det om jag spelar. Jag älskar att äta samtidigt som jag lirar och jag vill nog att kombon ska vara hela spelsessionen!
Ät som det passar dig, men fattar att det kan kännas oartigt när man är med fler! Att dela på olika skålar låter ju som en lösning annars
Inga problem att snacksa med andra.
Kan ta fram mina äta-lagom-godis personlighet med andra. Men sitter jag själv så skyfflar jag in.
Känner igen mig på det där. Jag frossar, en påse chips räcker väl ungefär en kvart. Är också helt värdelös på att spara godis/snacks till senare. Att köpa något idag för att äta senare under helgen eller dylikt är helt omöjligt. Om jag köper något så är det troligtvis borta inom en timme efter att jag kommit hem. Vilket också gör att det känns ganska så slösaktigt, så därför köper jag i stort sett snacks bara när det är extrapris.
Kommer ihåg när jag var tonåring och hos en ny vän och vi tittade på en film och vi hade köpt varsin påse chips, och jag vräkte i mig och han tittade väldigt storögt på mig. Sedan dess så har jag varit väldigt medveten om det och tagit det försiktigt i sällskap, äter knappt något alls då.
Med min sambo är det lugnt. Vi bara kör! "Nu äter vi med andakt", har vi sagt nån gång. Sen moffar vi ändå. I andra sällskap får jag lägga lite mer band på mig. Har upptäckt att godis + spel är ganska värdelöst för mig. Brukar käka utan att tänka. Att passivt kolla på nåt är bättre. (Men det är ju en annan historia, så nu slutar jag gå off topic).
En Bamseponny av folket
Jag och min fru har anammat våra olikheter till den grad att vi alltid gör två skålar med godis/snacks. En till henne som räcker hela filmen och min, som kanske räcker tills dess att filmen faktiskt börjat...
I andra sällskap är det inga problem, då kan jag hålla mig.
Submission is for the weak
Smågodis är jobbigt för mig, om jag ska äta själv. I teorin älskar jag det, men efter ett antal bitar börjar det bli lite smått illamående. Om jag fortsätter äta? Jajamän! Chips och chips-ish är trevligare. Men nån gång i halvåret blir det nåt kilo smågodis med högst sambon som sällskap. Det är ju så trevligt!
En Bamseponny av folket
Nej, äter inte socker, snacks eller halvfabrikat. Försöker undvika välfärdssjukdomar som dödar majoriteten av oss i väst. Dessutom slipper jag se gravid ut som mååånga män i Sverige gör idag.
Wow, otroligt duktig är du! Det var inte alls det tråden handlar om dock.
OT: Jag har ingen skam i kroppen, bryr mig inte det minsta vilket sällskap jag är i, men kränger inte heller kanske på den nivå ni pratar om