Under vad som verkar vara ett rutinmässigt uppdrag avbryter Garrett och hans kumpan Erin av misstag en mystisk ritual, vilket får ödesdigra konsekvenser för dem båda. Något inom Garrett förändras för gott. Men hans gamla fans behöver inte misströsta – han förblir samma cyniska figur som drömmer om personlig rikedom och att genomföra den perfekta stöten. Letar man tillräckligt noga går det till och med att hitta ett styng av empati i den annars så dystra personligheten.
Skådeplatsen för äventyret är The City, en fascinerade stad där en genomrutten baron gör precis vad som faller honom in samtidigt som misären står folket upp i halsen och en dödlig sjukdom härjar. Det är också en plats där en framstående tjuv bör göra sitt yttersta för att inte åka fast. Garrett är inte någon krigare av rang och förvandlas oftast till en blöt fläck i rännstenen om han tvingas ta sig an flera motståndare. Att fly kan ibland vara det bästa försvaret.
Kärnan av stealth
I stealth-spel är just detta så oerhört viktigt. Att smyga måste fungera bättre än att slåss – designen behöver främja en försiktig och slug spelstil framför en där man slår ihjäl allting som rör sig. #Eidos Montreal skruvar visserligen upp tempot emellanåt, med parkour-inspirerat studsande mellan tak och balkonger, och klättrande längs rör och väggar. Men detta är främst ett verktyg för att undkomma problemen, inte ett sätt att ta sig till dem. Det fungerar väl och kompletterar stealth-partierna där vi hittar glädjen i att befria befolkningen från dess ägodelar i en öppen och berikande uppdragsstruktur. Där skiner spelet starkast.
För att tjäna en extra hacka tar jag mig an ett uppdrag från en uppfinnare som bygger någon slags robot. Jag tassar iväg till en annan del av staden för att stjäla en mekanisk arm från en skräddare, men det visar sig att jag inte är den enda som vill göra livet surt för honom. Beväpnade män utövar någon form av utpressning mot honom och en av dem vaktar ingången.
Ska jag distrahera honom med en välplacerad glasflaska? Eller kanske skjuta en pil i skallen för att knocka honom? Efter att ha ställt flera möjligheter mot varandra smyger jag istället runt till baksidan och klättrar in genom ett fönster, men jag hade lika gärna kunnat tassa in genom butiken från nedervåningen. Jag undkommer en patrullerande man genom att fly in i en ventilationstrumma, varpå jag ramlar över kassaskåpet och den mekaniska armen. Men jag lämnar förstås inte huset förrän jag noggrant gått igenom varje rum och fyllt fickorna med värdesaker, som den mästertjuv jag är.
Guldet använder jag för att köpa olika verktyg. Vattenpilar släcker ljuskällor och krossade glasflaskor distraherar. En ännu mer spektakulär manöver är att skjuta eldpilar på olja som flammar upp och skapar kaos. Det finns tillräckligt många olika prylar och förmågor för att jag ska kunna tackla varje situation på en rad olika sätt, och det mesta går att uppgradera med särskilda focus-poäng och guldet jag samlar på mig under det ljusskygga äventyret. Ytterligare en anledning att ta ett extra varv i adelsmannens lya, eller utföra sidouppdragen som ger extra klirr i kassan.