I en knäpptyst konsertsal vid Nybrokajen stiger pianisten Anders Torberntsson in. En melodi når våra öron och efter en kort stund känner alla Final Fantasy-fans igen Main Theme från #Final Fantasy VII. En väldigt vacker låt men som sällan spelas i stora konsertsammanhang. Reaktionen låter inte vänta på sig och applåderna bryter fram i den spänt förväntansfulla salen.

Därefter tar David Westerlund över. Precis som förra gången skämtar vår Final Fantasy-beundrande konferencier på sött manér om spelserien. Han inleder konserten som #Final Fantasy VIII, med ett ”uppdrag” vilken kräver ”two players”. Självklart sätter sig David vid elpianot och Erik Eklund vid flygeln mittemot för att lotsa oss igenom Fire Cavern med låten Find Your Way likt Squall och Quistis.

Det är dock inte tills Eyes on Me (från #Final Fantasy VIII) framförs som konserten verkligen lyfter, med Helena Karlssons kraftfulla och vackra röst blev resultatet vilda applåder och busvisslingar. Efter det kändes det som om konserten tog fart på allvar och styckena blev bara roligare och roligare. Som den lite improviserade Jesters of the Moon från #Final Fantasy IX eller Hunter’s Chance från samma del med violin som ledinstrument, spelad av Maria Eklund.

David & Helena lyfter konserten (Madeleine Ekberg)

Själv är jag dock förvånad över vilket mitt favoritstycke blev i konserten, nämligen det egna arrangemanget av Cloister of Trials från #Final Fantasy X. Det är en låt jag vanligtvis finner ganska tråkig men som Piano & Vocal Collections-gänget lyckas göra helt fängslande. Det blev till ett mystiskt stycke som verkligen bringade fram tanken på just gåtor och hemligheter. Detta kanske också visar att det är den egna tolkningen av musiken som är en av arrangörernas starka sidor.

Paus

Orgel och dans tar konserten till nya nivåer

Efter pausen började konserten återigen med piano och den här gången med en favorit från den förra konserten, nämligen The Castle (FFVIII). Andra delen blir verkligen som ett smörgåsbord med småplock från de senare Final Fantasy-spelen till Playstation. Det som emellertid dominerade scenen under andra delen av konserten var orgel och dans. Mycket modigt gjort testade FFPVC ett nytt koncept, att låta gästartisten Amelie Borg tolka Dancing Mad (#Final Fantasy VI) med dans till orgel. Jag tyckte det var extremt roligt att se lekfullheten som arrangörerna visade upp, att med musik och scengestaltning våga ge uttryck åt Final Fantasy-musik på nya sätt.

Amelie tolkar musiken med dans (Madeleine Ekberg)

Ändå saknade jag två delar från den förra konserten i Kungliga Musikhögskolan: musiken från de tidigare Nintendo-spelen och instrument som gitarr och flöjt. Jag tyckte också det var lite synd att de andra artisterna knappt sade någonting under konserten, även om man såg på deras framföranden att de älskade det de gjorde.

Det var ändå briljant, det märks att musikerna har utvecklats. De har lagt ned mer tid och omsorg på framförandena, blivit säkrare och bättre på vad det gör. Att fokus låg på mindre kända verk av kompositören Nobuo Uematsu var också ett stort plus. Det som kanske ändå är härligast med just Piano & Vocal Collections är att konserten inte bara blir en uppvisning utan även ett samspel mellan publik och artister på intim nivå, en konsert för fans av fans. Det är dessutom just intimiteten som är den stora skillnaden med det här formatet med fem musiker och en liten konsertsal i jämförelse med till exempel PLAY.

Allt som allt var det verkligen en riktigt bra musikafton. Konserten slutade naturligtvis med stående ovationer från publiken. Musiken är så pass bra att jag tror att man uppskattar den även om man inte har spelat Final Fantasy. Nästa destination för konserten blir Göteborg då den gästar Artisten den 16 augusti. Efter det är deras förhoppning att skapa fler konserter med musik från andra spel, bland annat nämndes Castlevania, Zelda och Chrono trigger som förslag.

Vi hoppas att det inte är sista gången de står på scen (Madeleine Ekberg)

Jag hoppas verkligen att denna ensemble får chansen att fortsätta att spela runtom i Sverige för efter den här konserten hade åtminstone jag en härlig bubblande känsla i magen som jag gärna vill få fler gånger.