Inlägg av Kouhei

Det känns tyvärr så, ja.

Håller med om detta. Jämför Jack Tretton med Don Mattrick. Även om båda såklart är ute efter våra pengar känns Tretton mer som om han faktiskt gillar det han gör, Mattrick är bland de äckligaste säljsvin med påmålade flin och falsk attityd jag sett.

Så där säger alla varje år, och varje gång blir man besviken. Försöker inte slänga in kolbitarna i hype train nu...

I HD2D! Med Gravity Suit och Zero Suit Samus!

Just det ja, nya Yoshi! Det hade jag nästan glömt bort. Tycker inte ens de borde visa Rayman med tanke på vad Ubi har gjort.

Wii Fit och Wii Party kan väl få 30sek styck...

Haha, klassiker!

Tycker det är helt rätt att satsa på ND-formatet då det är mer koncentrerat och inte lika mycket lullull som konferenserna är. Jag räknar ändå med att hälften av den timmen kommer vara snack om Miiverse, lite hårdvarufunktioner (sommaruppdateringen) och sådant, och den andra halvtimmen kommer bara vara speltrailers som avlöser varandra.

Vi vet att:

- Nya 3D-Mario kommer visas i spelbar form
- Nya Mario Kart kommer visas i spelbar form
- Vi kommer få se de första bilderna från nya Smash

Jag hoppas att:

- De visar gameplay ur Bayonetta 2
- De visar mer av X
- De visar en första trailer ur Shin Megami Tensei X Fire Emblem
- Vi får se mer av The Wind Waker
- Minst en överraskning som vi inte hört talas om förut
- Att de avslutar presentationen med en kort teaser från det helt nya Zelda-spelet till Wii U

Det handlar väl snarare om kvalitetskontroll så att Steam inte blir som AppStore med 5000 pruttsimulatorer.

Håller med, men frågan är vad som är bäst utifrån ekonomisk synpunkt. Apple har ju typ inga spärrar alls, och se bara hur populära mobil är som plattform.

EXAKT. Tidningarna ger bara folk vad folk vill ha. Om människor VERKLIGEN hade tyckt illa om dessa tidningar hade man slutat läsa dem - men det gör man inte. Vi älskar att se vem som tjänar mest i Stockholm och vi älskar att läsa om hur kändisar misslyckas eller förnedras. Haha, tänker vi, nu får de också känna på lite obehag! Folk är inte ädlare än så. Det är därför Aftonbladet och Expressen är så populära. Folk kan klaga på dem öppet, men bakom stängda dörrar älskar vi fortfarande deras skit.

Är det inte intressant hur alla hela tiden hatar Aftonbladet och Expressen, samtidigt som deras popularitet är bland den högsta i Sverige? Säger inte det allt om folk?

Då kanske du kan ta reda på det då? Tro inte att jag ger mig så lätt - jag vill veta vad som hände i det specifika fallet.

Låter bra, för den rollen har Kotaku redan tagit.

Du förutsätter att alla vuxna som är intresserade av barn är onda, vilket är en myt och helt fel. Att det är den enda bild du ser i media är en sak, men verkligheten är inte så simpel. Man måste kunna se nyanser även i för oss känsliga frågor.

Kan du förklara för mig, utifrån barnets perspektiv, vad det är för skillnad i fara mellan att göra det med en jämnårig och att göra det med en vuxen? Är inte problemet snarare att du tycker det är äckligt än att det skulle vara någon faktisk fara för barnet? Handlingen är exakt densamma, intresset är exakt detsamma, enda skillnaden är hur gammal motparten är.

Och vad tycker du om Miiko-fallet? Han var 22, hon var 14.

Ursäkta att jag bumpar denna, men det finns en god anledning som jag vill göra folk uppmärksamma på:

http://www.neogaf.com/forum/showthread.php?t=573209

Här pratar folk glatt om virtuellt hår och dess fysik. Ingen tycker det är konstigt. Men alla hade känt sig obekväma om tråden handlat om rumpor istället.

Vad jag menar är att folk är rädda att prata om det, som jag sagt så många gånger innan. De är rädda för att digitala rumpor anses vara töntigt och pinsamt och gud vet vad, men hår är helt OK. Det är mer "seriöst".

Det är hive mind och det är en extrem rädsla för den egna statusen och hur andra uppfattar det man tänker på och vill framföra. Vågar jag säga det här? Hur kommer andra uppfatta det? Är det normaliserat? Nää, jag låter bli...

1. Ja, jag försöker hålla språket så lågmält som möjligt. Hos oss är det nödvändigt, ja. I vår kultur vill vi ha barn, en kan inte ta hand om dem så det låter vi andra göra åt oss. Det skulle säkert vissa andra kulturer uppfatta som vansinnigt och sjukt, men vi är vana vid det. Det du gör är att du lämnar bort barnet mot dess vilja tills det har vant sig. Finns barn som vägrar stanna på dagis så föräldrarna får hitta en annan lösning. Hur var det med tvång och att göra saker och ting för barnets bästa nu igen? Båda föräldrarna behöver definitivt inte jobba för att klara en familj. Jag växte upp med en ensamstående förälder, och denna förälder klarade av både mig och mina syskon på en lön. Och vi levde inte fattigt heller.

2. Haha, älskar ordet "rimligt"! Vem har rätten att definiera vad som är "rimligt" åt alla andra? Nu pratar inte jag om sådana personer, utan jag pratar utifrån det nyfikna barnets perspektiv. Barn vill prova och testa nya saker hela tiden, och jag anser att vi vuxna bara ska förbjuda dem om det utsätts för direkt fara. Närhet är inte farligt om man inte tvingar någon.

3. Fast det där håller ju inte, för du som vuxen gör alltid ett val om vad du vill att dina barn ska se, höra eller prova. Ett barn går inte ut på gatan och in i en viss butik, de härmar sin förälder och blir intresserad av det som föräldern introducerar dem till. Det är ett ständigt tjat om utnyttjande. Min förälder ville att jag skulle spela piano, vi hade ett piano hemma så av den anledning blev jag intresserad. Efter ett tag tröttnade jag. Utnyttjade min förälder mig? Nej, knappast. Varför använder du så starka ord som "hjälplös" och "utnyttja"? Du får de att låta som slavhandel, när det bara handlar om vad för sorts saker man låter barnet upptäcka och prova.

4. Nu är vi där igen - "utnyttjas". Sedan målar du upp ett ganska otrevlig scenario som jag inte alls ställer mig bakom, eller ens har diskuterat för den delen. Jag pratar om barns nyfikenhet, inte om vuxna som vill stilla sina behov.

5. Men barn blir tvingade in på dagis också. De blir tvingade att sparka boll för föräldern ger barnet en fotboll i hopp om att barnet ska bli intresserad av fotboll. Vi "tvingar" våra barn till massor av olika saker dagligen, det jag inte förstår i ditt resonemang är vad som är så farligt med just närhet? Du får det att låta som att kramar, pussar och annat är något farligt som barn och människor tar skada av. Varför?

Mognaden är ytterst individuell, men vi hindrar våra barn att mogna innan de nått den "rätta" åldern. När jag var liten fick jag särskilda känslor och uppfattningar redan när jag var sex år (har väldigt bra minne av min barndom), men min förälder förbjöd mig att prata om sådana saker, att fråga om sådana saker och inte minst att utföra sådana saker förrän jag blivit äldre. När jag var barn förstod jag aldrig varför jag inte fick, men jag gjorde såklart som min förälder sade åt min och lät mina värderingar styras efter det.

1. Men var är det som är farligt med diet, sömn, närhet och lek? Jag håller med om att barn inte alltid inser konsekvenser av sitt handlade, men det gäller ju inte bara närhet utan allting annat också. Ett barn förstår inte konsekvenserna av att föräldern sätter det på dagis, där barnet sedan skriker och gråter efter föräldern innan det vant sig vid den nya miljön. Vad kallar du det? Är det OK?

2. Hur ska föräldern veta vad som är barnets bästa? Barn är nyfikna och vill lära sig det de ser eller introduceras till - och det är helt upp till föräldern att introducera dem till särskilda intressen, låta dem titta på särskilda tv-program och så vidare.

Tvång är jag som sagt emot, i alla fall om det sker då man tydligt märker att barnet inte vill. Barn blir dock nyfikna på närhet redan i väldigt ung ålder, ska man då inte låta de prova? Hur skadas barnet av något sådant? Precis som SvD-artikeln nämner var synen på närhet mycket mer avdramatiserad än vad den är idag. Man gjorde ingen stor grej av det då.

Visst, men då kan man ju lika gärna säga att vår hysteri för detta ämne också är en vanesak, eller hur? Vem har rätt och vem har fel? Eller kan det vara så att det inte finns rätt och fel?

Barn kan precis som du säger ha sådana tankar, de är nyfikna och vill prova, en vuxna förbjuder dem. Hur får du det till att vuxna inte lägger sig i? Det är precis det vi gör - vi begränsar dem i deras utveckling genom att säga "Jaså, vill du prova sånt här? Men det får du inte förrän du är 15!" En sak om det barnet vill prova är direkt farligt, men jag ser fortfarande inte hur närhet och relaterade lekar är farliga.

8GB RAM är en enorm skillnad på pappret, men vi får se vad skillnaden blir på skärmen. Det enda spel jag sett som man verkligen märkt klar skillnad på är Capcoms Deep Down, och det är frågan om det verkligen var gameplay eller en specialihopsatt sekvens i realtid.

Jag har inte sagt att deras kultur stämmer bättre överens med naturen än vår, jag försökte framföra att man måste förstå att alla inte uppfattar det lika fel som vi gör. En del uppfattar det helt naturligt.

Du gör ett grundfel när du tar för givet att alla barn blir utnyttjade. Det är lika dumt som att säga att barn i Sverige blir utnyttjade när föräldrarna introducerar det till en viss hobby eller en viss sport. Barn i väldigt ung ålder väljer inte alltid själva vad de vill göra - man kan inte kalla det för utnyttjande att en vuxen för dem i en viss riktning.

Tror du inte att dessa kulturer skulle sluta med det om de blev skadade av det? Ett barn som växer upp till vuxen skulle inte göra samma sak med sina egna barn? Men de fortsätter, generation efter generation - så uppenbarligen tar de inte skada av det som du vill få det till.

Varför jämför du detta med att köra bil? Att köra bil är direkt livsfarlig om man inte vet hur man gör. Närhet är inte farligt.

Jag försöker bara se det öppet och inte stänga in mig i vissa tankegångar som du gör. Du är så otroligt övertygad om att det vi gör här är det enda rätta, och att alla andra har fel.

Det uppstod genom att vi konsumenter ställde krav på företagen, och det gjorde vi genom att välja bort produkter (=bojkotta) med skitiga produktionsled. Så jo, märkning uppstod genom konsumenters val.

Om vi skulle bojkotta teknik som tillverkas av Foxconn skulle först massor av människor förlora sina jobb. Företagen skulle förmodligen först tro att produkten i sig inte var populär längre, och satsa på andra produkter. En debatt skulle uppstå om produktionsleden, Facebookgrupper skulle skapas. Förr eller senare skulle detta nå företagen. Då skulle en del testa att städa upp i produktionsleden och släppa en produkt som var "OK". Folk skulle köpa, och sedan skulle lavinen vara igång.

Långt ifrån alla köper KRAV-mat idag, de flesta väljer fortfarande efter plånboken eftersom människor drivs av egoism och girighet. Men det i matbranschen finns åtminstone ett alternativ. Människor kommer alltid att välja efter egoism och girighet, det är så vi fungerar. Det är därför folk skänker några hundralappar till behövande då och då istället för att ändra livsstil som VERKLIGEN skulle ge effekt - att skänka pengar är som att stoppa något i ett svar hål. Många kan avvara en slant utan att det direkt påverkar dem själva, men hur många är beredda att avstå mobiler för att hjälpa andra människor? Där tar "solidariteten" stopp, för där inkräktar den för mycket på vårt eget välmående.

Det är så det måste gå till. Ingenting kommer hända utan en del lidande, men att bara fortsätta i samma hjulspår, att bara fortsätta köpa en ny mobil varje år och samtidigt tycka synd om folk är sjusjungande hyckleri och det kommer ni aldrig ifrån, hur mycket ert samvete än försöker stöta bort resonemanget.

Svårt att säga, eftersom jag har vuxit upp i Sverige med svenska värderingar om vad som är rätt och fel. Dem ändrar man inte på så lätt.

Men jag resonerar att så länge ingen skadas borde ingenting vara förbjudet. Eftersom det finns människor som uppenbarligen inte lider av det kan det inte vara så skadligt som vi vill få det till, å andra sidan förekommer det en del tvång i dessa kulturer - och tvång är jag alltid starkt emot. Det finns fortfarande platser i världen där barn tvingas gifta sig mot sin vilja för att säkra egendom eller goda relationer.

Känner ni till fallet med fotbollsspelaren Miiko? Han som närmade sig en 14-årig flicka? Det är olagligt, men han kom undan utan straff, eftersom flickan var helt med på det OCH försvarade honom efteråt. Det största problemet är åldersgränserna vi har i väst. De är inte skapade för individen, utan bara för att underlätta för rättsväsendet. Det finns inga som helst biologiska belägg att vi blir vuxna vid just 18 års ålder, och det finns inga belägg för att puberteten startar just när vi är 13.

Lagen har såklart gjort nytta, men den har också förstört för alla som inte följer mallen. Säg till exempel att du har en brådmogen flicka på 10 år som redan kommit in i puberteten. Hon kommer få höra att hon är onormal och att hon ska vänta innan hon närmar sig pojkar, vilket hon kommer lida mycket av innan hon har "rätt" ålder. Inte helt sällan är det dessutom så att unga flickor hellre närmar sig äldre killar än pojkar i sin egen ålder, vilket delvis kan förklaras av att flickor mognar mycket tidigare, men också av att flickor främst letar efter trygghet och säkerhet i en man, medan män mer går på det utseende som signalerar fertilitet (bröst och rumpa).

I praktiken är det tyvärr så att många vuxna skulle skada barn om lagen togs bort. MEN samtidigt är jag starkt emot att kalla allt umgänge för "utnyttjande". Det är inte utnyttjande om båda vill, vilket vi fick svart på vitt i Miiko-fallet i år. Det är självklart svårt att hitta en balans, och det är därför lagen har tydliga åldersgränser. Jag tycker man ska ha respekt för andra kulturer så länge de inte försöker tvinga på sina ideal på andra, vilket man knappast kan anklaga dessa asiatiska kulturer för att göra - snarare är det vi i väst med FN och USA i spetsen som försöker globalisera det västerländska sättet att se på allting.

Man måste också se nyanserna. Bara för att det finns elaka människor som vill utnyttja barn betyder inte det att alla som är intresserade av barn är elaka. Lika lite som att inte alla vanliga män utnyttjar kvinnor. Man ska också komma ihåg att många som blivit utsatta inte alls känner obehag när det sker, utan först efteråt när ett helt samhälle talar om för dem hur äckligt och vidrigt det är. Även om man inte tycker att det är det från början så ändrar man uppfattning och känner obehag när alla runt omkring en säger att det är så.

Det är därför dessa asiatiska kulturer inte ändrar detta mönster - det är ingen där som tycker det är konstigt eller fel. Och voila, då lider ingen av det heller. Förstår ni hur jag menar?

Så för att sammanfatta mig kort: allt som är tvång tycker jag är fel, men om det sker pga nyfikenhet och/eller samtycke ser jag inget fel i det. Närhet i sig är inte skadligt.

EDIT: Här kan ni läsa mer om just Muria:

http://en.wikipedia.org/wiki/Muria_people

Läs HELA denna artikel:

http://www.svd.se/kultur/pedofili-i-folkhemmet_7924804.svd

Vad tycker ni? Jag har gjort lite efterforskning...

Det finns kulturer i både Indien och Himalaya där sådant här pågår än idag - och de tycker det är helt naturligt. Hos Lepcha-folket (Himalaya och Nepal) finns det inget ord för "pubertet" - det existerar inte i deras språk. Eftersom jag vet att detta är ett känsligt ämne för den stackars redaktionen tänker jag inte ens använda vissa ord. När barn och vuxna närmar sig i deras kulturer påhejas de och uppmuntras de - och de lider uppenbarligen inte av det heller.

Det här får mig att filosofera och fundera på hur otroligt mycket i vårt samhälle som är kulturellt styrt och inte biologiskt. Det vi är övertygade om att hela mänskligheten tycker är äckligt är i själva verket bara inlärt i vår kultur att det ska vara äckligt. Uppenbarligen finns det människor, om än av annan ras, som tycker det är helt naturligt. Och uppenbarligen skadas inte människor av det om det inte sker med tvång.

Vår religion har sedan länge propagerat att förhållanden är heliga, att de bara ska delas mellan två individer och att närhet bara ska ske i sängkammaren. Men vem har sagt att människan är så här egentligen? Hur många är det som överhuvudtaget tänker efter istället för att bara göra?

Jag hade kunnat säga så mycket mer, men jag har gjort mitt bästa för att hålla diskussionen lågmäld men ändå få fram budskapet och filosofin eftersom jag vet att reglerna inte är så förtjusta i detta ämne. Men jag finner det så fascinerande, särskilt efter denna kunskap, att jag bara måste skriva något om det.

Man ska inte glömma bort att det finns många ord som vi i väst har hittat på för att skambelägga och smutskasta aktiviteter som vi ansett olämpliga - inte sällan av religiösa skäl. Ett visst p-ord myntades till exempel inte förrän i slutet av 1800-talet, så innan dess existerade inte ens begreppet.

Hoppas vi kan hålla en intressant diskussion om detta fascinerande ämne utan att tråden stängs ned...