Västvärldens sista tabu
Läs HELA denna artikel:
http://www.svd.se/kultur/pedofili-i-folkhemmet_7924804.svd
Vad tycker ni? Jag har gjort lite efterforskning...
Det finns kulturer i både Indien och Himalaya där sådant här pågår än idag - och de tycker det är helt naturligt. Hos Lepcha-folket (Himalaya och Nepal) finns det inget ord för "pubertet" - det existerar inte i deras språk. Eftersom jag vet att detta är ett känsligt ämne för den stackars redaktionen tänker jag inte ens använda vissa ord. När barn och vuxna närmar sig i deras kulturer påhejas de och uppmuntras de - och de lider uppenbarligen inte av det heller.
Det här får mig att filosofera och fundera på hur otroligt mycket i vårt samhälle som är kulturellt styrt och inte biologiskt. Det vi är övertygade om att hela mänskligheten tycker är äckligt är i själva verket bara inlärt i vår kultur att det ska vara äckligt. Uppenbarligen finns det människor, om än av annan ras, som tycker det är helt naturligt. Och uppenbarligen skadas inte människor av det om det inte sker med tvång.
Vår religion har sedan länge propagerat att förhållanden är heliga, att de bara ska delas mellan två individer och att närhet bara ska ske i sängkammaren. Men vem har sagt att människan är så här egentligen? Hur många är det som överhuvudtaget tänker efter istället för att bara göra?
Jag hade kunnat säga så mycket mer, men jag har gjort mitt bästa för att hålla diskussionen lågmäld men ändå få fram budskapet och filosofin eftersom jag vet att reglerna inte är så förtjusta i detta ämne. Men jag finner det så fascinerande, särskilt efter denna kunskap, att jag bara måste skriva något om det.
Man ska inte glömma bort att det finns många ord som vi i väst har hittat på för att skambelägga och smutskasta aktiviteter som vi ansett olämpliga - inte sällan av religiösa skäl. Ett visst p-ord myntades till exempel inte förrän i slutet av 1800-talet, så innan dess existerade inte ens begreppet.
Hoppas vi kan hålla en intressant diskussion om detta fascinerande ämne utan att tråden stängs ned...
Och var står du själv i frågan? För eller emot? Vore intressant att veta i å med att du tar upp detta och har tagit upp liknande ämnen.
Svårt att säga, eftersom jag har vuxit upp i Sverige med svenska värderingar om vad som är rätt och fel. Dem ändrar man inte på så lätt.
Men jag resonerar att så länge ingen skadas borde ingenting vara förbjudet. Eftersom det finns människor som uppenbarligen inte lider av det kan det inte vara så skadligt som vi vill få det till, å andra sidan förekommer det en del tvång i dessa kulturer - och tvång är jag alltid starkt emot. Det finns fortfarande platser i världen där barn tvingas gifta sig mot sin vilja för att säkra egendom eller goda relationer.
Känner ni till fallet med fotbollsspelaren Miiko? Han som närmade sig en 14-årig flicka? Det är olagligt, men han kom undan utan straff, eftersom flickan var helt med på det OCH försvarade honom efteråt. Det största problemet är åldersgränserna vi har i väst. De är inte skapade för individen, utan bara för att underlätta för rättsväsendet. Det finns inga som helst biologiska belägg att vi blir vuxna vid just 18 års ålder, och det finns inga belägg för att puberteten startar just när vi är 13.
Lagen har såklart gjort nytta, men den har också förstört för alla som inte följer mallen. Säg till exempel att du har en brådmogen flicka på 10 år som redan kommit in i puberteten. Hon kommer få höra att hon är onormal och att hon ska vänta innan hon närmar sig pojkar, vilket hon kommer lida mycket av innan hon har "rätt" ålder. Inte helt sällan är det dessutom så att unga flickor hellre närmar sig äldre killar än pojkar i sin egen ålder, vilket delvis kan förklaras av att flickor mognar mycket tidigare, men också av att flickor främst letar efter trygghet och säkerhet i en man, medan män mer går på det utseende som signalerar fertilitet (bröst och rumpa).
I praktiken är det tyvärr så att många vuxna skulle skada barn om lagen togs bort. MEN samtidigt är jag starkt emot att kalla allt umgänge för "utnyttjande". Det är inte utnyttjande om båda vill, vilket vi fick svart på vitt i Miiko-fallet i år. Det är självklart svårt att hitta en balans, och det är därför lagen har tydliga åldersgränser. Jag tycker man ska ha respekt för andra kulturer så länge de inte försöker tvinga på sina ideal på andra, vilket man knappast kan anklaga dessa asiatiska kulturer för att göra - snarare är det vi i väst med FN och USA i spetsen som försöker globalisera det västerländska sättet att se på allting.
Man måste också se nyanserna. Bara för att det finns elaka människor som vill utnyttja barn betyder inte det att alla som är intresserade av barn är elaka. Lika lite som att inte alla vanliga män utnyttjar kvinnor. Man ska också komma ihåg att många som blivit utsatta inte alls känner obehag när det sker, utan först efteråt när ett helt samhälle talar om för dem hur äckligt och vidrigt det är. Även om man inte tycker att det är det från början så ändrar man uppfattning och känner obehag när alla runt omkring en säger att det är så.
Det är därför dessa asiatiska kulturer inte ändrar detta mönster - det är ingen där som tycker det är konstigt eller fel. Och voila, då lider ingen av det heller. Förstår ni hur jag menar?
Så för att sammanfatta mig kort: allt som är tvång tycker jag är fel, men om det sker pga nyfikenhet och/eller samtycke ser jag inget fel i det. Närhet i sig är inte skadligt.
EDIT: Här kan ni läsa mer om just Muria:
När barn och vuxna närmar sig i deras kulturer påhejas de och uppmuntras de - och de lider uppenbarligen inte av det heller.
Det här får mig att filosofera och fundera på hur otroligt mycket i vårt samhälle som är kulturellt styrt och inte biologiskt. Det vi är övertygade om att hela mänskligheten tycker är äckligt är i själva verket bara inlärt i vår kultur att det ska vara äcOkligt. Uppenbarligen finns det människor, om än av annan ras, som tycker det är helt naturligt. Och uppenbarligen skadas inte människor av det om det inte sker med tvång.
Nu har jag läst både din text och artikeln och funderar fortfarande en del om hur kuggarna rör sig i ditt huvud. Så som jag uppfattar det så försöker du antyda att vuxna individer inte har sex med barn p.g.a. kulturen de är uppväxta i. Du tar också upp exempel på samhällen där detta tillsynesvis är ett normalt beteende.
Min fråga till dig är: vad är det som säger att deras kultur stämmer mer överens med naturen än vår? Hur kan du koppla detta till religion när religionen i nästan alla tider har accepterat och i vissa fall propagerat för bl.a. barnäktenskap?
En ännu viktigare fråga ang. de fetstilta styckena jag har citerat: hur vet du det? Har du förmågan att se in i varje utnyttjat barns huvud? Vem har gett dig rätten att föra alla utnyttjade barns talan?
1. Många barn lider p.g.a. detta vare sig du vill det eller inte och det är de mer än villiga att berätta för dig om du skulle fråga.
2. Du har absolut ingen aning om huruvida de skadas eller inte, ingen barnpsykolog skulle göra ett sådant påstående.
Det spelar för övrigt ingen roll om barnen skulle verka villiga i det här fallet. Skulle du låta en femåring köra bil också för att han/hon är villig? Det är den vuxnes ansvar att ha omdöme när ett barn inte har det, ett barn kan aldrig ta ansvar för sina handlingar och begär på samma sätt som en vuxen.
Jag har anmält ditt inlägg eftersom det hur vi än vänder och vrider på det handlar om pedofili och i bästa fall hebefili. Att du insinuerar att det skulle vara naturligt och kanske något som ska uppmuntras hjälper inte heller.
När barn och vuxna närmar sig i deras kulturer påhejas de och uppmuntras de - och de lider uppenbarligen inte av det heller.
Det här får mig att filosofera och fundera på hur otroligt mycket i vårt samhälle som är kulturellt styrt och inte biologiskt. Det vi är övertygade om att hela mänskligheten tycker är äckligt är i själva verket bara inlärt i vår kultur att det ska vara äcOkligt. Uppenbarligen finns det människor, om än av annan ras, som tycker det är helt naturligt. Och uppenbarligen skadas inte människor av det om det inte sker med tvång.
Nu har jag läst både din text och artikeln och funderar fortfarande en del om hur kuggarna rör sig i ditt huvud. Så som jag uppfattar det så försöker du antyda att vuxna individer inte har sex med barn p.g.a. kulturen de är uppväxta i. Du tar också upp exempel på samhällen där detta tillsynesvis är ett normalt beteende.
Min fråga till dig är: vad är det som säger att deras kultur stämmer mer överens med naturen än vår? Hur kan du koppla detta till religion när religionen i nästan alla tider har accepterat och i vissa fall propagerat för bl.a. barnäktenskap?
En ännu viktigare fråga ang. de fetstilta styckena jag har citerat: hur vet du det? Har du förmågan att se in i varje utnyttjat barns huvud? Vem har gett dig rätten att föra alla utnyttjade barns talan?
1. Många barn lider p.g.a. detta vare sig du vill det eller inte och det är de mer än villiga att berätta för dig om du skulle fråga.
2. Du har absolut ingen aning om huruvida de skadas eller inte, ingen barnpsykolog skulle göra ett sådant påstående.
Det spelar för övrigt ingen roll om barnen skulle verka villiga i det här fallet. Skulle du låta en femåring köra bil också för att han/hon är villig? Det är den vuxnes ansvar att ha omdöme när ett barn inte har det, ett barn kan aldrig ta ansvar för sina handlingar och begär på samma sätt som en vuxen.
Jag har anmält ditt inlägg eftersom det hur vi än vänder och vrider på det handlar om pedofili och i bästa fall hebefili. Att du insinuerar att det skulle vara naturligt och kanske något som ska uppmuntras hjälper inte heller.
Jag har inte sagt att deras kultur stämmer bättre överens med naturen än vår, jag försökte framföra att man måste förstå att alla inte uppfattar det lika fel som vi gör. En del uppfattar det helt naturligt.
Du gör ett grundfel när du tar för givet att alla barn blir utnyttjade. Det är lika dumt som att säga att barn i Sverige blir utnyttjade när föräldrarna introducerar det till en viss hobby eller en viss sport. Barn i väldigt ung ålder väljer inte alltid själva vad de vill göra - man kan inte kalla det för utnyttjande att en vuxen för dem i en viss riktning.
Tror du inte att dessa kulturer skulle sluta med det om de blev skadade av det? Ett barn som växer upp till vuxen skulle inte göra samma sak med sina egna barn? Men de fortsätter, generation efter generation - så uppenbarligen tar de inte skada av det som du vill få det till.
Varför jämför du detta med att köra bil? Att köra bil är direkt livsfarlig om man inte vet hur man gör. Närhet är inte farligt.
Jag försöker bara se det öppet och inte stänga in mig i vissa tankegångar som du gör. Du är så otroligt övertygad om att det vi gör här är det enda rätta, och att alla andra har fel.
Jag har inte sagt att deras kultur stämmer bättre överens med naturen än vår, jag försökte framföra att man måste förstå att alla inte uppfattar det lika fel som vi gör. En del uppfattar det helt naturligt.
Du gör ett grundfel när du tar för givet att alla barn blir utnyttjade. Det är lika dumt som att säga att barn i Sverige blir utnyttjade när föräldrarna introducerar det till en viss hobby eller en viss sport. Barn i väldigt ung ålder väljer inte alltid själva vad de vill göra - man kan inte kalla det för utnyttjande att en vuxen för dem i en viss riktning.
Tror du inte att dessa kulturer skulle sluta med det om de blev skadade av det?
1. Du har självfallet rätt i att man i olika kulturer uppfattar det olika men alla bör vara överens om att barn överlag inte är kapabla att ta mogna beslut. Det behöver inte handla om att köra bil utan det kan vara vad som helst. Diet, sömn, sex, lek, allt.
2. Nej, jag gör inget fel utifrån mitt grundläggande resonemang: att barn inte kan ta ansvar för sina egna handlingar och begär på samma sätt som vuxna. Om en förälder tvingar sitt barn till att börja med en hobby eller sport för förälderns höga nöjes skull och inte ser till barnets bästa så är det fel. Att man däremot vill att sina barn ska ha en aktiv livsstil och att de ska hålla sig friska och utvecklas som människor kan inte jämföras med att du skulle tvinga dem till sex.
Du säger alltså att det inte är utnyttjande när "en vuxen för dem i en viss riktning"? Det kan det visst vara, om det handlar om att den vuxne ser efter sina egna behov istället för att tänka på barnets bästa. Nej, jag tror inte att dessa kulturer nödvändigtvis skulle sluta med dessa aktiviteter även om människor tar skada och kommer i kläm. Alla samhällen gör idiotiska saker som skadar människor i onödan och har alltid gjort, på grund av att det är en vanesak.
Du nämnde i ett annat inlägg: "Säg till exempel att du har en brådmogen flicka på 10 år som redan kommit in i puberteten. Hon kommer få höra att hon är onormal och att hon ska vänta innan hon närmar sig pojkar, vilket hon kommer lida mycket av innan hon har 'rätt ålder'."
Att man har kommit in i puberteten är inte detsamma som att vara mentalt mogen, din hjärna har inte hunnit utvecklas tillräckligt även om kroppen har det och det är det som är det väsentliga. Barn kan ha sexuella tankar men det ska i mina ögon fan inte vuxna lägga sig i. Menar du att någon i det här fallet ska komma ingalopperande på sin vita springare och "rädda" barnet genom att ha sex med det? För i så fall har jag ingenting mer att säga till dig.
Dina tankar är inte nya eller unika, många ting och beteenden skapade av människan får väl ses som onormala jämfört med basstadiet. Oavsett så är barn utsatta och sårbara och de ska skyddas av en annan lagstiftning precis som förståndshandikappade och andra som av en eller annan anledning inte kan försvara sig själva.
1. Men var är det som är farligt med diet, sömn, närhet och lek? Jag håller med om att barn inte alltid inser konsekvenser av sitt handlade, men det gäller ju inte bara närhet utan allting annat också. Ett barn förstår inte konsekvenserna av att föräldern sätter det på dagis, där barnet sedan skriker och gråter efter föräldern innan det vant sig vid den nya miljön. Vad kallar du det? Är det OK?
2. Hur ska föräldern veta vad som är barnets bästa? Barn är nyfikna och vill lära sig det de ser eller introduceras till - och det är helt upp till föräldern att introducera dem till särskilda intressen, låta dem titta på särskilda tv-program och så vidare.
Tvång är jag som sagt emot, i alla fall om det sker då man tydligt märker att barnet inte vill. Barn blir dock nyfikna på närhet redan i väldigt ung ålder, ska man då inte låta de prova? Hur skadas barnet av något sådant? Precis som SvD-artikeln nämner var synen på närhet mycket mer avdramatiserad än vad den är idag. Man gjorde ingen stor grej av det då.
Visst, men då kan man ju lika gärna säga att vår hysteri för detta ämne också är en vanesak, eller hur? Vem har rätt och vem har fel? Eller kan det vara så att det inte finns rätt och fel?
Barn kan precis som du säger ha sådana tankar, de är nyfikna och vill prova, en vuxna förbjuder dem. Hur får du det till att vuxna inte lägger sig i? Det är precis det vi gör - vi begränsar dem i deras utveckling genom att säga "Jaså, vill du prova sånt här? Men det får du inte förrän du är 15!" En sak om det barnet vill prova är direkt farligt, men jag ser fortfarande inte hur närhet och relaterade lekar är farliga.
1. Men var är det som är farligt med diet, sömn, närhet och lek? Jag håller med om att barn inte alltid inser konsekvenser av sitt handlade, men det gäller ju inte bara närhet utan allting annat också. Ett barn förstår inte konsekvenserna av att föräldern sätter det på dagis, där barnet sedan skriker och gråter efter föräldern innan det vant sig vid den nya miljön. Vad kallar du det? Är det OK?
2. Hur ska föräldern veta vad som är barnets bästa? Barn är nyfikna och vill lära sig det de ser eller introduceras till - och det är helt upp till föräldern att introducera dem till särskilda intressen, låta dem titta på särskilda tv-program och så vidare.
Tvång är jag som sagt emot, i alla fall om det sker då man tydligt märker att barnet inte vill. Barn blir dock nyfikna på närhet redan i väldigt ung ålder, ska man då inte låta de prova? Hur skadas barnet av något sådant? Precis som SvD-artikeln nämner var synen på närhet mycket mer avdramatiserad än vad den är idag. Man gjorde ingen stor grej av det då.
Visst, men då kan man ju lika gärna säga att vår hysteri för detta ämne också är en vanesak, eller hur? Vem har rätt och vem har fel? Eller kan det vara så att det inte finns rätt och fel?
Barn kan precis som du säger ha sådana tankar, de är nyfikna och vill prova, en vuxna förbjuder dem. Hur får du det till att vuxna inte lägger sig i? Det är precis det vi gör - vi begränsar dem i deras utveckling genom att säga "Jaså, vill du prova sånt här? Men det får du inte förrän du är 15!" En sak om det barnet vill prova är direkt farligt, men jag ser fortfarande inte hur närhet och relaterade lekar är farliga.
1. Trevligt att du omskriver sex till närhet. Att man sätter ett barn på dagis är en praktisk nödvändighet för att man ska kunna gå till jobbet och försörja familjen och barnet. Det går inte att göra på något annat sätt för alla föräldrar, där finns alltså en inneboende skillnad. Mitt svar på din fråga: ja, det är okej att sätta sitt barn på dagis förutsatt att man gör det för att jobba och inte för att man inte vill ta hand om sitt eget barn.
2. Alla har olika uppfattningar om detta men det generellt gällande är att barnet framförallt ska ha mat i magen, hållas frisk och kry samt få chans till utveckling både på det fysiska och mentala planet inom rimliga gränser. Jag tycker inte att den här tanken är förenlig med pedofili för att pedofiler tar ju som bekant oftast inte hänsyn till vad barnet vill.
3. "Tydligt märker att barnet inte vill"? Jag är säker på att du själv har varit med om något tillfälle när du var liten då du inte vågade säga nej till en vuxen i något sammanhang. Man ska låta dem prova men det ska de göra i sin ensamhet och upptäcka i sin egen takt, du som vuxen ska inte på något sätt delta eller medvetet introducera dem till det. Även om barnet inte i just det ögonblicket mår dåligt över det så förstår du väl att inom ett fåtal år så kan det må otroligt dåligt över det som har hänt. Man var hjälplös och en person man hade förtroende för valde att utnyttja ens okunskap och utsatthet.
4. Moral är subjektiv, det stämmer. Jag tänker som så att det som skapar största möjliga lycka och trygghet för människan är det som vi bör sträva efter. Detta tycker jag förutsätter att barn skyddas från att utnyttjas i diverse olika former. Det du också måste komma ihåg är att eftersom barnet inte är myndigt och det är vårdnadshavaren som har all makt över vad barnet får och inte får göra så skulle det mer eller mindre resultera i en form av sexhandel med barn. "Klart du får låna min grabb över helgen Gunnar", vem ska hålla koll på att barnen verkligen vill och inte döljer sanningen när myndigheterna kommer och frågar? Fyfan...
5. Det går inte att förbjuda barn från att ha sexuella känslor men en förälder ska ha rätten att t.ex. undanhålla pornografi från dem om de så önskar. Att barn skulle tillåtas ha sex är farligt för att det alltid finns en överhängande risk för att de har blivit tvingade till det och vi kommer aldrig på ett effektivt sätt kunna veta om de ville det eller inte. För övrigt så gäller fortfarande det jag sade om att inte vara mogen nog att ta ett sådant beslut.
Att vi "begränsar dem i deras utveckling" går att säga om vad som helst och jag pekar återigen på att sexuell mognad inte är synonymt med mental mognad. Vid vilken ålder man ska bli byxmyndig är en annan femma för det finns ingen universell standard. I Spanien blir man byxmyndig vid 13 och i USA vid 18. Jag tycker att 15 är helt okej.
1. Ja, jag försöker hålla språket så lågmält som möjligt. Hos oss är det nödvändigt, ja. I vår kultur vill vi ha barn, en kan inte ta hand om dem så det låter vi andra göra åt oss. Det skulle säkert vissa andra kulturer uppfatta som vansinnigt och sjukt, men vi är vana vid det. Det du gör är att du lämnar bort barnet mot dess vilja tills det har vant sig. Finns barn som vägrar stanna på dagis så föräldrarna får hitta en annan lösning. Hur var det med tvång och att göra saker och ting för barnets bästa nu igen? Båda föräldrarna behöver definitivt inte jobba för att klara en familj. Jag växte upp med en ensamstående förälder, och denna förälder klarade av både mig och mina syskon på en lön. Och vi levde inte fattigt heller.
2. Haha, älskar ordet "rimligt"! Vem har rätten att definiera vad som är "rimligt" åt alla andra? Nu pratar inte jag om sådana personer, utan jag pratar utifrån det nyfikna barnets perspektiv. Barn vill prova och testa nya saker hela tiden, och jag anser att vi vuxna bara ska förbjuda dem om det utsätts för direkt fara. Närhet är inte farligt om man inte tvingar någon.
3. Fast det där håller ju inte, för du som vuxen gör alltid ett val om vad du vill att dina barn ska se, höra eller prova. Ett barn går inte ut på gatan och in i en viss butik, de härmar sin förälder och blir intresserad av det som föräldern introducerar dem till. Det är ett ständigt tjat om utnyttjande. Min förälder ville att jag skulle spela piano, vi hade ett piano hemma så av den anledning blev jag intresserad. Efter ett tag tröttnade jag. Utnyttjade min förälder mig? Nej, knappast. Varför använder du så starka ord som "hjälplös" och "utnyttja"? Du får de att låta som slavhandel, när det bara handlar om vad för sorts saker man låter barnet upptäcka och prova.
4. Nu är vi där igen - "utnyttjas". Sedan målar du upp ett ganska otrevlig scenario som jag inte alls ställer mig bakom, eller ens har diskuterat för den delen. Jag pratar om barns nyfikenhet, inte om vuxna som vill stilla sina behov.
5. Men barn blir tvingade in på dagis också. De blir tvingade att sparka boll för föräldern ger barnet en fotboll i hopp om att barnet ska bli intresserad av fotboll. Vi "tvingar" våra barn till massor av olika saker dagligen, det jag inte förstår i ditt resonemang är vad som är så farligt med just närhet? Du får det att låta som att kramar, pussar och annat är något farligt som barn och människor tar skada av. Varför?
Mognaden är ytterst individuell, men vi hindrar våra barn att mogna innan de nått den "rätta" åldern. När jag var liten fick jag särskilda känslor och uppfattningar redan när jag var sex år (har väldigt bra minne av min barndom), men min förälder förbjöd mig att prata om sådana saker, att fråga om sådana saker och inte minst att utföra sådana saker förrän jag blivit äldre. När jag var barn förstod jag aldrig varför jag inte fick, men jag gjorde såklart som min förälder sade åt min och lät mina värderingar styras efter det.
1. Ja, jag försöker hålla språket så lågmält som möjligt. + långt inlägg
Jag nöjer mig med att hänvisa till vad jag tidigare har sagt. För att summera och upprepa: barn kan inte förväntas ta ansvar för sina egna handlingar och drifter. De är omyndiga, har en begränsad mognad och mental förmåga och måste av praktiska anledningar skyddas från att vuxna utnyttjar dem och detta förutsätter nolltolerans.
Kort sagt så håller jag inte med dig även om jag respekterar att allt kan diskuteras. Nu har vi diskuterat och det har man gjort om detta i säkert många tusen år, "vad är den rätta åldern för giftermål?" m.m.
Så som vi har det i Sverige idag och i västvärlden generellt tycker jag är positivt i just det här avseendet. Pedofiler har dock också rätt att leva för de har inte valt att känna så som de gör. Det är när de agerar på sina lustar som problem uppstår och där ska det vara nolltolerans. På sätt och vis är det synd om dem men det är alltid mer synd om barnen som kommer i deras väg.
När det handlar om två jämnåriga barn eller ungdomar som gör något tycker jag dock att det är fjantigt att de ska råka illa ut för det. De vet inte bättre, men det bör en vuxen göra.
1. Ja, jag försöker hålla språket så lågmält som möjligt. + långt inlägg
Jag nöjer mig med att hänvisa till vad jag tidigare har sagt. För att summera och upprepa: barn kan inte förväntas ta ansvar för sina egna handlingar och drifter. De är omyndiga, har en begränsad mognad och mental förmåga och måste av praktiska anledningar skyddas från att vuxna utnyttjar dem och detta förutsätter nolltolerans.
Kort sagt så håller jag inte med dig även om jag respekterar att allt kan diskuteras. Nu har vi diskuterat och det har man gjort om detta i säkert många tusen år, "vad är den rätta åldern för giftermål?" m.m.
Så som vi har det i Sverige idag och i västvärlden generellt tycker jag är positivt i just det här avseendet. Pedofiler har dock också rätt att leva för de har inte valt att känna så som de gör. Det är när de agerar på sina lustar som problem uppstår och där ska det vara nolltolerans. På sätt och vis är det synd om dem men det är alltid mer synd om barnen som kommer i deras väg.
När det handlar om två jämnåriga barn eller ungdomar som gör något tycker jag dock att det är fjantigt att de ska råka illa ut för det. De vet inte bättre, men det bör en vuxen göra.
Du förutsätter att alla vuxna som är intresserade av barn är onda, vilket är en myt och helt fel. Att det är den enda bild du ser i media är en sak, men verkligheten är inte så simpel. Man måste kunna se nyanser även i för oss känsliga frågor.
Kan du förklara för mig, utifrån barnets perspektiv, vad det är för skillnad i fara mellan att göra det med en jämnårig och att göra det med en vuxen? Är inte problemet snarare att du tycker det är äckligt än att det skulle vara någon faktisk fara för barnet? Handlingen är exakt densamma, intresset är exakt detsamma, enda skillnaden är hur gammal motparten är.
Och vad tycker du om Miiko-fallet? Han var 22, hon var 14.
