Färdigt och "färdigt"

Förr kändes det fel, det här med att missa att köpa det där "super-duper-boombangabang"-hajpade spelet på release. Nu? Not so much. Risken är ju nämligen ganska stor att den där titeln inom ett år eller så kommer i en ny, förbättrad HD/goty/director's cut-version.

Det har grämt mig lite. Det faktum att jag ännu inte upplevt #Resident Evil: Revelations till 3DS. Men det gör ju inget! För nu kommer ju en HD-version till pc, Wii U och så vidare. Jag tänker också på det där #Deadly Premonition, som snart får en director's cut. Och så vidare.

Ibland är det kul, ja, till och med nödvändigt med nyversioner, särskilt om spelen har 10 år eller mer på nacken. Men när de knappt har en tiondel så mycket känns det surt. Ska jag betala för samma spel en gång till bara för att jag vill ha den "bästa" upplevelsen?

Kanske borde man foga mig i ledet och säga: "Jaha! Spelen förbättras. Vad bra!" Men jag tänker och känner inte så. Gör du? Är det för mycket begärt att spelet ska vara färdigt från början? Utan director's cut-versioner här och definitiva versioner där.

För att inte tala om patchar, betatestning av patchar och patch för patchen. Ja, kära hjärtanes.

[ia=731456; large]
"Blubb", är Jill Valentines kommentar.

#blogg