Spelrelaterade barndomsminnen

Medlem
Spelrelaterade barndomsminnen

Någon gång omkring 1992, när jag var 6 år gammal, hamnade jag och min storebror (11 år) i ett samtal om Super Nintendo. Jag minns inte exakt hur vi kom in på ämnet, men plötsligt sa min bror något som jag aldrig kommer glömma.

Han sa att alla våra TV-spel, som Mario, Zelda, Life Force mes fler, kommer från ett land långt bort som heter Japan. Japan är ett otroligt land med mycket nyare teknologi än Sverige. Så pass nytt att om vi skulle resa dit, skulle det kännas som att resa 10 år framåt i tiden!

Idag hittade jag en bild på Akihabara från 1992, och jag känner verkligen att den stämmer överens med hur min bror målade upp Japan!

Bildkälla


signatur

”A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts or figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point. [fortsättning]

Mysig historia! Ja, Japan var ett land som kändes mytomspunnet och mycket långt borta på det gamla goda 90-talet. Minns hur man först kom i kontakt med anime via anime-sidan i Super Play och blev helt såld på serier som Martian Successor Nadesico, Evangelion m fl.

Also; det där ser fortf futuristiskt ut i jämförelse med Sverige, to be fair

Medlem

Ok, om lysrör och lysande reklamskyltar räknas som futuristiskt.

Medlem
Skrivet av JollyRoger:

Ok, om lysrör och lysande reklamskyltar räknas som futuristiskt.

Ja, på den tiden var det ju nästan futuristiskt att ha fler än 2-3 tv-kanaler i gamla goda ddr-norden.

Medlem
Skrivet av Sebastian Lind:

Mysig historia! Ja, Japan var ett land som kändes mytomspunnet och mycket långt borta på det gamla goda 90-talet. Minns hur man först kom i kontakt med anime via anime-sidan i Super Play och blev helt såld på serier som Martian Successor Nadesico, Evangelion m fl.

Also; det där ser fortf futuristiskt ut i jämförelse med Sverige, to be fair

Ja, visst var Japan mytomspunnet på 90-talet. Jag tycker fortfarande att mycket med Japan är helt fantastiskt idag. De är ledande inom teknik, spel, kemi, industri, musik och film. Landet har också en varierad och vacker natur samt en unik matkultur. Listan kan göras lång.

I Sverige har däremot varje individ möjlighet att bli framstående, så länge viljan finns. Man kan till och med byta karriär vid 40- eller 50-årsåldern om intresset och drivet finns. Det skiljer Sverige från många asiatiska länder, där möjligheterna ofta cementeras redan vid 15 års ålder, beroende på vilka skolor man lyckas komma in på. Det gör barndomen i Japan väldigt stressfylld och konkurrensutsatt för de flesta av de få barn som föds där.

On-topic:

Ett annat kärt spelrelaterat barndomsminne (som jag tror jag delat tidigare?) är när jag och min kusin var ute på vyschan i mosters torp. Det var ute på landet brevid en massa bondgårdar och de gick runt hästar på hagarna.

Min kusin hade ett Sega som vi spelade Sonic 2 på. Han spela som Sonic och jag som Tails. Vi klarade som bäst att ta oss till andra eller tredje världen. På kvällen sen åkte vi med moster till kiosken. Det var där vi fick syn på Sonic choklad! Wow, den måste vi prova!? Vi köpte var sin och åkte tillbaka till torpet. Vi upptäckte snart att Sonic chokladen kom med fuskkoder som fungerade med Sonic 1 och 2!? Vi satte oss genast och försökte få dom och funka. Minns inte exakt vad koderna gav oss men tack vare dem kunde vi nu komma ännu längre i spelet! Så pass att vi kom ända fram till sista banan och spöa Robotnik! Den här dagen kommer jag aldrig glömma! Vi blev så glada av alla fynd och vår nya framgång!

Edit:
Jag hittade mitt gamla inlägg ifrån 2021! Det är lite spännande hur annorlunda jag berättar exakt samma minne!

Skrivet av Hanzo:

Kommer ihåg när jag och min kusin var 8-9 år gamla och var ute på torpet en varm sommar. Det var 25 minuter ut ifrån civilisationen, med utedass och dricksvatten på vattendunk.

Där spelade vi Sonic 2. Jag minns att spelet hade riktigt grym musik trots att det var på ”Sega cp-system”. Vi kom bara till Casino-banan eller strax efter - innan extraliven tog slut.

Vi åkte iväg till närköpet, en liten kiosk ute på vischan... som av någon anledning sålde små Sonic choklad. De var ungefär som en banansskid i storleken och färg, men innehållet var mjölkchoklad. Vi köpte ett par sådana och åkte hem.

När vi öppna chokladen såg vi att det stod en fuskkod på chokladkakan! Den använde vi och kunde välja vilken nivå vi ville börja ifrån. Samma kväll klarade vi ut hela spelet! Det gav en riktigt HÄRLIG känsla! Jag minns än idag hur häftigt flygplans-scenen var i slutet. När man försökte kravla sig fast i diverse flygskepp och var det var!

Fina minnen!

Edit:
Jag hittade chokladen!

https://martinlindellblog.files.wordpress.com/2019/06/sonic-...

Bilden kommer ifrån den här superartikeln

Det måste varit Sonic 1 vi spelade då. Eftersom fusket på chokladen är till 1:an? Jag ser också att det står ”Sega hints 3” kanske hade vi något annat ”hint” än 3:an?

Kul att minnas tillbaka iaf!
Fuskkoder var guld när man var liten!
Tack för det, Cloetta!


signatur

”A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts or figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point. [fortsättning]

1
Skriv svar