Gameplay eller presentation - vad är viktigast?
Efter att ha avslutat Alan Wake II har jag funderat en del på vad jag värderar högst i ett spel. Hur viktigt är egentligen gameplay och hur mycket bidrar sådant som atmosfär, story, dramaturgi och karaktärer till upplevelsen?
För mig är Resident Evil 4 och Alan Wake II två bra exempel. Det är två av årets bästa spel men de är bra på helt olika sätt. RE4 är kungen av gameplay. Berättelsen är inte jättespännande, så när jag tänker tillbaka på min tid med spelet får jag genast upp ett antal spelsekvenser i huvudet. Bossar. Stealthögonblick. Massiva attacker. Situationer när jag styrde Leon eller Ashley och minns känslan när jag höll i handkontrollen.
Alan Wake II hade inte alls de där ögonblicken. Trots att kort tid förflutit sedan jag klarade det, kan jag knappt minnas några särskilt spännande gameplayögonblick alls. Förutom kanske den där väldigt speciella inledningen, då. I stället är det annat jag minns. Initiation 4, förstås, men också lite annat som hade mer med presentation och mellansekvenser att göra.
Båda spelen är väldigt bra. Men om jag får gissa är det remaken Resident Evil 4 som jag kommer bära med mig i magen och hjärtat över tid, just för att gameplay tenderar att vara sådant jag minns mer.
Det finns dock undantag från detta. What Remains of Edith Finch hade inte särskilt spännande gameplay, här var det i stället berättelsen och sättet som jag gjordes närvarande i den som lyfte spelet flera nivåer. Eller Firewatch som med sitt väldigt rudimentära gameplay drevs framåt av stämningen och berättelsen.
Hur gör ni värderingen mellan gameplay och presentation? Väger den ena alltid tyngre i spelen ni gillar eller är båda lika viktiga?
Gillar att du använde en bild av Re:village i stället för 4an #sneaky
Sschh!
Båda men spiller över mer på gameplay så röstade det.
What remains of edith finch som du nämner är imo ett dåligt spel just oga avsaknaden helt av meningsfull gameplay, men jag kan förstå varför vissa tycker det är bra.
Båda men spiller över mer på gameplay så röstade det.
What remains of edith finch som du nämner är imo ett dåligt spel just oga avsaknaden helt av meningsfull gameplay, men jag kan förstå varför vissa tycker det är bra.
Det var väl mer av en upplevelse än en spelupplevelse per se. Men jag blev lite tagen av den.
Reident evil behöver musiknummer i sina spel så som Aw2
Sitter och lyssnar på Aw2 soundtracket på spotify just nu!
<iframe style="border-radius:12px" src="https://open.spotify.com/embed/track/4iL4ds1mlaVLxB2YOfrOLP?u..." width="100%" height="352" frameBorder="0" allowfullscreen="" allow="autoplay; clipboard-write; encrypted-media; fullscreen; picture-in-picture" loading="lazy"></iframe>
Gav min röst på första alternativet.
För mig är det viktigast med en tajt spelupplevelse, är storyn bra är det ett plus men inte ett måste. Jag tar stabilt gameplay framför story alla dagar i veckan men beror också på typen av spel.
I Max payne 1 berättades en story men den kom aldrig i vägen för gameplay, utan här valde man serietidningsstuket, vilket gav storyn en annan tyngd.
Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 7800 xt | samsung 980 pro |
Överlag så skulle jag säga gameplay är viktigast för egen del. Spelmekaniken måste vara bra och rolig för att jag ska orka lira. Många rollspel (och helst Japanska som jag gillar) har inte ofta bra karaktärer och handling, men så länge det är kul att jaga loot genom att döda fiender och bossar exempelvis så gör det inget.
Sedan finns det ju spel som bara är rena upplevelser också där gameplay inte betyder så mycket. Jag tänker typ "walking sims" som What Remains of Edith Finch, The Stanley Parable eller Firewatch som jag också kan uppskatta. Är en sådan typ av spel bra nog (som de exempel jag gav) så kan jag uppskatta ett sådant spel också även om djup spelmekanik inte ligger i fokus.
Mina tankar om spel är lik min musiksmak. Vissa låtar kan ha dålig text men musiken är bra, eller så är det knappt något försök till bra melodi men texten är otroligt stark. Ibland vill man ha det ena, ibland det andra.
Jag tror motvilligt på gameplay. En bra berättelse med obefintlig eller tråkig gameplay får mig att vilja plocka upp en skönlitterär bok istället om det faktiska spelandet ändå inte är bra.
Det är lättare att förlåta ett spel med bra gameplay och usel story, kontra ett med usel gameplay men fantastisk story. Eller?
Carbonara görs inte med grädde.
Det är lättare att förlåta ett spel med bra gameplay och usel story, kontra ett med usel gameplay men fantastisk story. Eller?
Touché!
Jag skulle nog säga att det är lika viktigt.
TLOU 1 & 2 är två av mina favoritspel, men jag tror verkligen inte dom skulle vara så bra som dom var utan den otroliga storyn och skådespeleriet. Gameplay i det är absolut kul, men det är storyn som får gameplayet att kännas viktigt. Det enda driver det andra, och vice versa.
Röstade på gameplay, även om det inte känns 100% självklart.
Ta Telltale-spelen till exempel. Knappt godkänt gameplay med tråkiga QTEs när det hettar till, men ändå så spelar man glatt igenom dom.
Har bara spelat walking dead serien och den var bra men jag vill påstå att detta är ett undantag vad gäller där man kan fortsätta spela utan att bli jttråkad på ett spel som bara är storydrivet och gameplayed "simpelt".
Men det är tur det finns.
Jag skulle nog säga att det är lika viktigt.
TLOU 1 & 2 är två av mina favoritspel, men jag tror verkligen inte dom skulle vara så bra som dom var utan den otroliga storyn och skådespeleriet. Gameplay i det är absolut kul, men det är storyn som får gameplayet att kännas viktigt. Det enda driver det andra, och vice versa.
The last of us part 2 känner jag blev räddat pga gameplayet. Inget fel med storyn heller men kände verkligen att det var dragen i långbänken. Trodde det skulle vara klart flera ggr
Båda är såklart viktiga.
Fast jag kan njuta av spel med underbar presentation och fattig gameplay (Dynasty Warriors), likväl det motsatta fattig presentation men underbar gameplay (i stort sett alla 8-bitarspel?).
”A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts or figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point. [fortsättning]
Röstade på gameplay, även om det inte känns 100% självklart.
Ta Telltale-spelen till exempel. Knappt godkänt gameplay med tråkiga QTEs när det hettar till, men ändå så spelar man glatt igenom dom.
Bra exempel som jag hade glömt. TWD gillade jag verkligen, trots frånvaron av vettigt gameplay. Där var det verkligen berättelsen och karaktärerna som drev hela skeppet framåt.