Och det är inte bara en hjärtefråga för många utan också viktigt för företagen ur en vinstbringande vinkel. Artur Foxander håller debatten som en av de allra viktigaste frågorna idag.
– Statistiskt sett finns det ungefär lika många manliga och kvinnliga spelare. Trots det görs den stora majoriteten av AAA-titlar i första hand av män för män. Det går ofta så långt att spelen är så inriktade på män att kvinnor känner sig exkluderade.
"Jag upplever att det är svårt att föra en lugn diskussion"
Som sagt: förändringens vindar blåser. Den svenska spelbranschen har fler kvinnor än någonsin och vill fortsätta jobba för att det ska bli ännu fler. De jobbar också aktivt för att fler målgrupper ska känna sig välkomna och bredda spelmediet. Det är ett scenario där alla borde räknas som vinnare. Men diskussionen är som du märkt inte alltid sansad. Det är starka känslor i omlopp. Fredrik Henriksson, frilansande level designer, tycker ibland att det går för långt.
– Det klagas ju inte bara på bröstfysik utan även på #Super Mario som många har otroligt positiva barndomsminnen från, där prinsessan räddas av en manlig rörmokare. Jag tycker inte den hade något med kvinnoförnedring att göra när den skapades, men självklart borde det även finnas spel där du som kvinna kan rädda en man också.
Fredrik brukar undvika diskussionen, vilket han tycker är synd då den är extremt viktig om man fokuserar på rätt slags spel.
– Jag upplever att det är svårt att föra en lugn diskussion utan att vissa kvinnliga feminister i branschen gör påhopp som får det att kännas som om de tror att man är en kvinnohatare.
"Man ser inte förtrycket lika tydligt"
Sara Casén menar att diskrimineringen idag inte är lika tydlig som när våra mammor och mormödrar stred för att få rättigheter till samma jobb som männen och rätten att rösta. Orättvisorna är mer komplicerade och då ser man inte heller förtrycket lika tydligt.
– Men att hävda att diskriminering inte existerar "för att man själv inte råkat ut för det" är ett väldigt konstigt synsätt. Feminism handlar för mig om att min eventuellt framtida dotter ska ha samma förutsättningar som hennes eventuella bror.
Linda Kirby tror också att många av de som är mest kritiska till debatten inte inser att spelklimatet är sämre för kvinnor.
– Eller så vill de inte att det ska vara rättvist. De gillar hur det fungerar nu. För tillhör man en priviligierad grupp blir det sämre förutsättningar om alla skulle bli jämställda.
Jag hör olika kommentarer från de olika personerna. Så som "Det är svårt att lära gamla hundar att sitta", att "Männen känner väl sig hotade, som vanligt", att "Det fantastiska de har ska tas ifrån dem". Just de här tre citaten kommer från män. Det är självklart omöjligt att hitta en sanning bakom varför många vänder taggarna utåt så fort debatten tar fart, men sveper jag över svaren är det lätt att se en känsla genomsyra dem: rädsla. Männens rädsla. Det är den som driver fram genomvidriga ting som Beat Up Anita Sarkeesian, spelet som går ut på att misshandla spelkritikern som vägrar vara tyst. Och det är den som gör att kvinnor känner sig tvingade att e-sporta under könsneutrala namn. Annars är risken för trakasserier stor.
– När någon som Anita kommer och har många bra, välformulerade poänger väljer man att handplocka de få gånger man tycker hon har fel och baserar hela sin åsikt utifrån det. Istället för att se till helheten, resonerar Anders Elfgren på #Pixeldiet Entertainment, även konsult på Paradox.
Att spelbranschen har kommit en bit må vara sant, men att den skulle vara i mål är naivt att tro. Känslan jag får efter att ha pratat med tiotalet olika svenska utvecklare är att detta bara är början. Frågan engagerar många, såväl spelare som svenska spelbranschen. Att avskriva allt som en himla "feministmaffia" eller ett himla "pk-Sverige" är inte bara fel. Det är också direkt respektlöst mot de män och kvinnor som kämpar för mångfald i spel och ett klimat där alla känner sig välkomna.
– Så länge diskussionen lever gör vi ju framsteg, säger Linda Kiby.
Och min känsla är att diskussionen kommer leva länge.