Världshälsoorganisationen WHO klassar sedan i våras dataspelsberoende som en sjukdom, eller "disorder".
Men beslutet fick kritik från branschhåll. Kritiker menade att det var illa underbyggt och inte baserades på material som stöds av oberoende experter.
Och nu får kritikerna stöd i en studie utförd av forskare knutna till universitetet i Oxford. I studien har cirka 1 000 tonåringar undersökts för att se om ihärdigt spelande kan orsaka psykologiska problem, eller om det är så att folk som redan har psykologiska problem tenderar att dras till ohälsosamt spelande. Och slutsatsen är det senare, konstaterar Andrew Przybylski, professor med ansvar för studien, i en summering.
Så här skriver han:
The World Health Organisation and the American Psychiatric Association have called on researchers to investigate the clinical relevance of dysregulated video-gaming among adolescents, as previous studies have failed to examine the wider context of what is going on in these young peoples’ lives. This is something we seek to address with our new study. For the first time we apply motivational theory and open science principles to investigate if psychological need satisfactions and frustrations in adolescents’ daily lives are linked to dysregulated – or obsessive – gaming engagement.
Our findings provided no evidence suggesting an unhealthy relationship with gaming accounts for substantial emotional, peer and behavioural problems. Instead, variations in gaming experience are much more likely to be linked to whether adolescents’ basic psychological needs for competence, autonomy, and social belonging are being met and if they are already experiencing wider functioning issues. In light of our findings we do not believe sufficient evidence exists to warrant thinking about gaming as a clinical disorder in its own right.
Hela studien finns att läsa här, och en kort sammanfattning har du här.
