Anno 1404, del fyra i sin serie, är ett strategispel byggt på Settlers-konceptet: långsamt detaljstyr du städer genom handel och skattesatser samtidigt som du expanderar och erövrar med ekonomisk makt istället för militär.
En diplomats dröm
Likt föregångarna avancerar du i teknologi och byggnader genom att föra dina invånare genom en klassresa. De enkla bönderna behöver inget mer än mat, vatten och en kyrka för att uppgraderas till medborgare, men därifrån och framåt ökas svårighetsgraden och deras önskemål om höjd levnadsstandard blir mer omfattande och preciserade. Brytpunkten från de tidigare delarna är när du stöter på civilisationerna från öst. Istället för att handla med dem för att få de material du behöver bygger du helt enkelt ditt egna arabiska samhälle, odlar vad du behöver och får på så vis två olika folkslag under din kontroll. Skillnaden mellan ditt ursprungliga västerländska samhälle och det österländska är inte avsevärda, men idén att samhället först kan utvecklas när två olika slår sig samman faller mig vacker och optimistisk, även om den här presenteras som väldigt okomplicerad.
Det finns tre spellägen att välja mellan: kampanj, scenario eller sandlåda. Kampanjen fungerar till en början som en genomgång av spelets koncept som vävs ihop av en inte alltför intressant historia, men utvecklas vid de senare nivåerna till storhetsvansinne och komplexa uppdragsmål. De scenarier som finns tillgängliga är utformade som en vanlig match men med speciella regler för hur och när du kan vinna. Det du kommer att lägga mest tid på är det sista alternativet, som låter dig härja fullständigt fritt och bestämma alla regler och förhållanden du kan tänka dig för att kunna få matchen precis som du önskar.
I likhet med Civilization ligger den verkliga tillfredsställelsen i att se hur ditt samhälle växer, när det går från fallfärdiga trästugor till en glittrande metropol - en stimulans som snabbt gör dig besatt av att fortsätta. Det är ett spel om utveckling och även om alternativet att bomba sönder världen finns ligger fokus på att istället bli en del av den, utforska och handla istället för att ödelägga och hota. Även om konceptet till en början ser avancerat och krångligt ut ges du tid att experimentera, lära dig både på egen hand och med hjälp av den information spelet ger dig.
Den bitvis stela presentationen från föregångaren är oerhört förbättrad, med allt från animerade akvarellmålningar som introfilmer till kampanjen och lugna, harmoniska röster till karaktärerna du interagerar med under spelets gång. De olika figurerna hoppar fram med jämna mellanrum för att ge dig information, hjälp eller mindre uppdrag att utföra. Designen är mjuk, vänlig samtidigt som den behåller realistiska drag och dimper tacksamt aldrig ner i #Civilization: Revolutions mer barnsliga framtoning. Grafiken är genomarbetad med varma färger och detaljrikedom hos byggnader, djur och människor, och alltihop hjälper till att ge spelet dess charm och personlighet. Oförklarligt nog är flerspelarläget borttaget. Du kan dela med dig av din profil och visa upp medaljer, men längre än så går inte interaktionen mellan spelare.
Sommarens svalaste strategi
Bortsett från att flerspelarläget är borttaget har Anno 1404 bara ett problem: det går inte sluta spela. Det långsamma tempot tillsammans med ljudet och bilden skapar en sådan enorm mysighetsfaktor att det är omöjligt att lägga ifrån sig det. AI:n fungerar, precis som i föregångaren, progressivt och anpassar sig efter hur snabb och duktig du är vilket gör att det finns tid för misstag och tabbar utan att resten av matchen går förlorad. Att du tidigt i spelet tvingas expandera och kontrollera två olika folkslag skapar den variation som annars skulle saknas för de som spelat tidigare titlar. Charmen i att se personligheten i spelvärlden gör inte bara Anno 1404 till den bästa i serien, utan också ett av de bästa strategispelen i sin genre. Om det bara inte hade varit för det dumma misstaget att ta bort flerspelarmöjligheten hade detta varit en fullpoängare, men i dagsläget räcker det med att kvala in som ett av de bästa spelen i år.
