Spelade precis igenom HL2 igen
Spelare precis igenom #Half-Life 2 igen och jag måste säga att jag står fast vid mitt betyg, det är en fullpoängare. Få spel har så varierat gameplay och jag är fortfarande kär i fysikpickan. Däremot hade jag velat ha några fler frågetecken uträtade (Xen osv) så man väntar ju spänt på expansionen.
Jag tyckte att det var för lätt, även på hard. Laddade ner en liten mod, såg då att man kunde ändra hur mycket skada vapen gjorde, hur mycket vissa tålde o sånt.. de va kul att spela igenom det med lite mer utmaning i det, och sen att man kan använda sina favoritvapen, te.x vanliga 9mm pistolen.. den va ju nästan oanvändbar i de senare delarna av spelet, och den va övermäktig mot gubbarna i början som inte tålde något..
LOL, jag spelade aldrig klart HL2..... jag TRÖTTNADE (wtf!?) helt otroligt men det gjorde jag. Får installera om det när den nya datorn är inköpt
LOL, jag spelade aldrig klart HL2..... jag TRÖTTNADE (wtf!?) helt otroligt men det gjorde jag. Får installera om det när den nya datorn är inköpt
Men kära människa vad är det för fel på dej :O, inte kan man väl tröttna på HL2!
Jag tröttnade också på HL2. Jag var mycket förväntansfull när jag installerade detta spelet då Half-Life 1 var (och fortfarande är) ett av de bästa singleplayerspelen som gjorts, så självklart var jag förväntansfull när jag installerade 2:an. Till min förskräckelse märkte jag att HL2 på många ställen blivit sämre än HL1.
AI:n på Combinesoldaterna verkade bestå av lika mycket kod som den till imparna i Doom 1/2. Dessa maskerade pajasar kommer antingen springandes eller står still och skjuter. I 1:an samarbetade soldaterna, de kunde uppehålla dig medan deras kamrater sprang iväg för att komma upp bakom dig. De lobbade granater över hinder och ner i hål där de visste att du befann dig, och man kunde till och med höra deras radiokommunikation.
Angående vapnen så var de ganska fantasilösa. Det var åtminstone 4 fantasilösa Hitscan-vapen (Första pistolen, magnumen, submachinegun och den där låtsaspuffran som i stort sätt bara var ett automatgevär). Pheromones var det enda vapnet som stod ut från mängden (ett mycket roligt vapen för den delen, Valve ska ha beröm för det).
Detta var också en nedgradering från det tidigare spelet. Vi två typer av fällor (satchels och tripmines), ett gaussgun som man faktiskt kunde ta med sig, ett gluongun (dammsugaren *tut tut*), ett vapen som skjuter målsökande flugor, och sen dessa små gula skalbaggar som man släpper iväg och som jagar fienden.
I HL2 blev det alltså i stort sätt så att man stod och siktade rakt på fienden, som redan var tråkig nog med sin usla AI. Det kändes aldrig roligt att försöka överlista och komma förbi soldaterna i 2:an. I det första spelet kunde jag spela igenom samma scenario flera gånger i rad med olika tillvägagångssätt, bara för att det var roligt.
Jag tänkte gnälla lite på pusslen i HL2 också. Ja, det blir lite att kasta sten i glashus då det knappt fanns några pussel i det första spelet men jag anser ändå att det är på sin plats. Vi visste redan innan spelet kom ut att Valve hade kåtat upp sig på sin (inköpta) fysikmotor. Men att hela spelet skulle bli en enda lång demonstration av denna hade jag aldrig kunnat tro. De ställen där man tvingas använda hjärnan handlar det alltid om att på ett eller annat vis stapla lådor, flytta bråte från en dörr eller på annat vis helt enkelt flytta fysikobjekt från ett ställe till ett annat. Det var EN gång fysiken var använd på ett snyggt sätt för att fixa ett pussel, och det var när man skulle hissa ner en container på stranden, köra in bilen, hissa upp den på hamnen för att kunna hoppa över ett hopp.
Naturligtvis är HL2 inte ett dåligt spel. Det släpps mycket som är långt sämre. Men när man ställer det brevid sin lillebror (storebror?) blir det plötsligt ynkligt. Det känns tråkigt att så mycket fokus har lagts på att visa upp fysikmotorn, för på något vis känns det som om de delar jag tidigare nämnt på något sätt blivit lidande p.g.a. detta, alltså att för mycket fokus lagts på fysiken, för lite på spelglädjen. Jag kanske inbillar mig detta, men visst kan folk hålla med om att HL2 mer känns en uppvisning av Source-motorn för potentiella licensintäkter snarare än ett riktigt spel. Sånt gör mig ledsen.
Jag köpte HL2 nån dag efter releasedagen, men jag har inte spelat längre än till vatten mappen. Spelet var ballt, men storyn tappade tråden nån stans vid vatten mappen?
Jag köpte Doom3 med, på releasedagen, men spelade "bara" typ 20 av dess typ 40 maps. Det blev lite suckande när man spelade i korridorer hela tiden, så jag la ner spelet, och tog upp det igen flera månder senare och tog cheat till sista mappen som var rolig. Så min upplevelse av Doom3 är att Första 10-15 kartor och sista kartan är alright i Doom3.
Först var Ravenholm riktigt "scary" men nu är det bara komedi, kanske för att jag sitter på en fetare dator men ack va kul och sätta fyr på zombiesen och lyssna.. fast dom där snabba zombiesen är ruggigt ruskiga
Håller i övrigt också själv på att lira igenom det.
I believe that if life gives you lemons you should make lemonade & try to find somebody whose life has given them vodka & have a party - Ron White
Spelare precis igenom #Half-Life 2 igen och jag måste säga att jag står fast vid mitt betyg, det är en fullpoängare. Få spel har så varierat gameplay och jag är fortfarande kär i fysikpickan. Däremot hade jag velat ha några fler frågetecken uträtade (Xen osv) så man väntar ju spänt på expansionen.
Jag håller med till hundra procent. Half-Life 2 kanske inte sticker ut med enorma världar, bullet time eller annat annonsfodder, men det är den mest finslipade fps-upplevelsen som finns. Som en gammal äventyrsfanatiker uppskattar jag särskilt fysikpusslen och den helt överlägsna interaktionen med NPC:s. Ep. 1 är ännu mer lysande på dessa punkter, och eftersom jag just har spelat igenom det, är jag lite nykär i hela Half-Life-världen för tillfället
Aj, dina ögon!
Half life 2 är Bara För enkelt ^^
otroligt bra spel, med ett suveränt stöd för 5.1 ljud och en kanonmotor vill jag påstå, dags att köra igenom det snart igen!!
Håller på jag med nu, är på väg mot Nova Prospekt. Och jag måste bara instämma med Spiken, spelet är riktigt bra. Hade nyss ett par strider mot ett par Gunships, de verkar nästan vara organiska saker i mina ögon. Gör skadeljud vid träffar etc. Awesome. Sen är source inte out of date heller. Maxad grafik med diverse extra-godis(läs AA & ensio) är vackert. Men, vilka maps har hdr? Verkar inte sett nån med den effekten än.. :F
LOL, jag spelade aldrig klart HL2..... jag TRÖTTNADE (wtf!?) helt otroligt men det gjorde jag. Får installera om det när den nya datorn är inköpt
Men kära människa vad är det för fel på dej :O, inte kan man väl tröttna på HL2!
Jag tröttnade också på HL2. Jag var mycket förväntansfull när jag installerade detta spelet då Half-Life 1 var (och fortfarande är) ett av de bästa singleplayerspelen som gjorts, så självklart var jag förväntansfull när jag installerade 2:an. Till min förskräckelse märkte jag att HL2 på många ställen blivit sämre än HL1.
AI:n på Combinesoldaterna verkade bestå av lika mycket kod som den till imparna i Doom 1/2. Dessa maskerade pajasar kommer antingen springandes eller står still och skjuter. I 1:an samarbetade soldaterna, de kunde uppehålla dig medan deras kamrater sprang iväg för att komma upp bakom dig. De lobbade granater över hinder och ner i hål där de visste att du befann dig, och man kunde till och med höra deras radiokommunikation.
Angående vapnen så var de ganska fantasilösa. Det var åtminstone 4 fantasilösa Hitscan-vapen (Första pistolen, magnumen, submachinegun och den där låtsaspuffran som i stort sätt bara var ett automatgevär). Pheromones var det enda vapnet som stod ut från mängden (ett mycket roligt vapen för den delen, Valve ska ha beröm för det).
Detta var också en nedgradering från det tidigare spelet. Vi två typer av fällor (satchels och tripmines), ett gaussgun som man faktiskt kunde ta med sig, ett gluongun (dammsugaren *tut tut*), ett vapen som skjuter målsökande flugor, och sen dessa små gula skalbaggar som man släpper iväg och som jagar fienden.
I HL2 blev det alltså i stort sätt så att man stod och siktade rakt på fienden, som redan var tråkig nog med sin usla AI. Det kändes aldrig roligt att försöka överlista och komma förbi soldaterna i 2:an. I det första spelet kunde jag spela igenom samma scenario flera gånger i rad med olika tillvägagångssätt, bara för att det var roligt.
Jag tänkte gnälla lite på pusslen i HL2 också. Ja, det blir lite att kasta sten i glashus då det knappt fanns några pussel i det första spelet men jag anser ändå att det är på sin plats. Vi visste redan innan spelet kom ut att Valve hade kåtat upp sig på sin (inköpta) fysikmotor. Men att hela spelet skulle bli en enda lång demonstration av denna hade jag aldrig kunnat tro. De ställen där man tvingas använda hjärnan handlar det alltid om att på ett eller annat vis stapla lådor, flytta bråte från en dörr eller på annat vis helt enkelt flytta fysikobjekt från ett ställe till ett annat. Det var EN gång fysiken var använd på ett snyggt sätt för att fixa ett pussel, och det var när man skulle hissa ner en container på stranden, köra in bilen, hissa upp den på hamnen för att kunna hoppa över ett hopp.
Naturligtvis är HL2 inte ett dåligt spel. Det släpps mycket som är långt sämre. Men när man ställer det brevid sin lillebror (storebror?) blir det plötsligt ynkligt. Det känns tråkigt att så mycket fokus har lagts på att visa upp fysikmotorn, för på något vis känns det som om de delar jag tidigare nämnt på något sätt blivit lidande p.g.a. detta, alltså att för mycket fokus lagts på fysiken, för lite på spelglädjen. Jag kanske inbillar mig detta, men visst kan folk hålla med om att HL2 mer känns en uppvisning av Source-motorn för potentiella licensintäkter snarare än ett riktigt spel. Sånt gör mig ledsen.
Jag håller fullständigt med dig på de flesta punkter. En två som blev en trea som blev en svag fyra som blev en trea som blev en tvåa igen. Lockande att som avslutning låta betyget plussas på med en etta (+1), men två poäng är vad detta spel är värt.
Imponerande motor dock.
Har spelat HL2 fyra ggr, skulle jag tro! Första gången var upplevelsen både upp och ner. Vid vissa tillfällen kände jag att; fortsätter det så här slutar jag spela snart. Men å andra sidan, vid de tillfällen då jag kände tvärtom så blev allt som var tråkigt med spelet utsuddat och när jag klarat ut det kände jag att jag upplevt något som jag aldrig tidigare upplevt i spelväg...
Det fick mig att inse att spel handlar om annat än att bara skjuta, lösa pussel och trycka på knappar....
De andra gångerna jag spelade Half Life 2 gjorde jag det bara för att uppleva fantastiska miljöer och stämningar! Och dessa ggr kändes inget segt eller tråkigt!!
/En relativt färsk Gamer
Jag har lite delade åsikter om HL2. Nyskapande var det ju verkligen, verkligen inte, jag hade faktiskt väntat mig lite mer än samma gamla linjära spelsätt.
Storyn... den är säkert bra, men deras sätt att ge massor med olika småtrådar utan att någonsin binda ihop allt blir irriterande. Om man i slutet hade fått en genomtänkt förklaring på alltihop så hade det dessutom bidragit med lite tillfredsställelse till ett i övrigt ganska tråkigt slut. Nu blir det istället tydligt att de inte ens själva vet hur saker och ting hänger ihop.
Och sist på den negativa sidan: deras sätt att hantera communityn innan spelet släpptes var alldeles under all kritik.
Nå, men med detta sagt så fanns det ju några ljuspunkter också. Främst tycker jag att de lyckades bra med stämningen, både i halvt övergivna städer, på landsbygden och vid kusten, för att inte tala om Ravenholm. Spelmotorn är väl helt okej vad jag vet, och modvänligheten är hög (Steam är jag mindre förtjust i, bra koncept men dåligt genomfört). Jag planerar lite smått att köpa ny dator så småningom, och när jag då kan dra på grafiken på fullt så blir det nog en till genomspelning av HL2!