Backlogen - ditt medicinskåp
Backlogen. Ett ämne inom spelvärlden som är lika vanligt som vädret i vardagen. Hur många spel har du i din? Hur ska jag hinna med alla mina? Eller som vissa säger: "Det är min sysselsättning när jag går i pension." När man inte längre har det där jobbet som slukar sådan enorm tid. Då, då ska jag minsann ta tag i den. Och visst kan det ligga lite sanning i det, att vi gamers förhoppningsvis kommer sitta där och spela ännu när vi är så gamla. Att intresset lever kvar hela livet ut.
Men som det är just nu så växer bara backlogen. Antingen via spel vi köper på reor som hamnar på hög i hyllan, både den fysiska och digitala. Eller i en mental hög; spelen vi inte köper men väldigt gärna hade köpt för vi är egentligen sugna på det, men något annat kommer i vägen. Oftast en annan titel som lockar lite mera, eller så fastnar man med något annat spel mycket längre än vad man hade tänkt.
Jag minns hur jag "ska bara testa Warframe", och hur det plötsligt slukade en stor del av min tid det kommande året. Vid ett annat tillfälle skulle jag "bara testa Genshin Impact", och det spelades dagligen i över 3 år. Spel som på ett eller annat vis slukar potentiell tid att beta ner sin backlog till något som känns mer mänskligt att tackla istället för att den bara växer för varje år som går.
Bara i mitt Steam bibliotek har jag över 100 titlar jag kan tänka mig att spela, och detta är efter att jag gått igenom alla ospelade titlar och sållat bort ett 70-80 tal som inte längre känns intressanta. Idén kommer ifrån en YouTube kanal, Daryl Talks Games, där en kille de senaste åren har sakta men säkert försökt beta av sin backlog för att sen en gång om året presenterar sina tankar och hur det har gått. Både kul och tankeväckande så rekommenderas att titta på.
En hög av digitala spel. Känns det bekant?
Men så här om dagen i mitt slöscrollande ramlade jag över ett citat ifrån en person som kändes relevant även för oss gamers. Det kommer ifrån en italiensk man vid namn Umberto Eco (1932-2016) som var författare, litteraturvetare, medeltidsexpert och filosof. Som man kan gissa med den beskrivningen uppskattade han böcker och under sin livstid skrapade han ihop ett imponerande bibliotek i sina två hem med ca 50.000 böcker. (Wow!)
Fast med så många böcker följer också många nyfikna människor med frågor som "har du läst alla?" Varpå hans svar löd:
"It is foolish to think that you have to read all the books you buy, as it is foolish to criticise those who buy more books than they will ever be able to read. It would be like saying that you should use all the cutlery or glasses or screwdrivers or drill bits you bought before buying new ones.
"There are things in life that we need to always have plenty of supplies, even if we will only use a small portion.
"If, for example, we consider books as medicine, we understand that it is good to have many at home rather than a few: when you want to feel better, then you go to the 'medicine closet' and choose a book. Not a random one, but the right book for that moment. That's why you should always have a nutrition choice!
"Those who buy only one book, read only that one and then get rid of it. They simply apply the consumer mentality to books, that is, they consider them a consumer product, a good. Those who love books know that a book is anything but a commodity."
Umberto Eco med en bråkdel av sin samling.
Väldigt fint skrivet och bra förklarat måste jag säga. För vi som gamers kan nog hålla med om att ett spel är så mycket mer än bara ett spel. Självklart kan de agera som ett tidsfördriv för en timme om man så bara vill det. Men de kan också vara dörrar in i fantastiska världar och berättelser. De är upplevelser som sveper oss bort för en kväll, eller kanske en hel natt till något helt magiskt. En trans som vi inte vaknar ur förrän solens varma strålar letar sig upp över horisonten och färgar morgonhimlen.
Och lite där i ligger också magin med att ha en backlog. Varje spel i hyllan är en potentiell dörr och en flykt till en annan värld. En dörr som är redo att öppnas när stunden känns rätt.
Många stressar nog över sin backlog med tankar om att man riskerar att missa riktigt bra spel. Kanske till och med spelet du hade ansett vara det bästa någonsin? Så därför vill vi spela alla. Men tänk för en stund om du inte hade en backlog. Att varje värld blivit utforskad och varje berättelse haft ett slut. Hyllan är tom. Hade inte magin varit borta då också? Så kanske ger våran backlog oss något att drömma om, och på så vis gör mer nytta än att vara helt avklarad?
Vad är då meningen med detta inlägg? Med detta hoppas jag bara kanske väcka tanken hos någon mer. Att stressa inte över att hinna klara vartenda spel du har liggandes. Njut istället över att du har så mycket att välja på. Så ska du se att när stunden känns rätt så kommer du nog ändå att upptäcka guldklimparna du har liggandes. När du väljer rätt spel ur ditt 'medicinskåp', för rätt tillfälle.
Är ju dock sällan man plockar fram en gammal bok och märker att bokförlaget raderade all text fem år efter publicering.
Det är visserligen sant. Men om det är ett spel som du inte han spela för att Steam stängde ner sina servrar, hur sugen var du då egentligen? För det lär dröja.
Men sure. Förstår ditt argument. Men där med extra bra med säg fysiska spel (som tyvärr vill minskas på) eller säg GOG där du iaf kan ladda ner och spara dina spel i sin helhet.
Tack för ett jättefint och tänkvärt skrivet inlägg! Nog det bästa jag har läst om backlogs, faktiskt! Älskade också citatet, mycket visdom där.
Jag brukade vara en sån person som stressade igenom spel för att "hinna med allt" och "jobba bort backloggen"... Problemet med det var att jag sällan stannade upp och bara njöt av ett spel, gav upplevelsen lite extra tid för det "hann jag inte" eftersom det var så mycket annat som skulle hinnas med... Och hur många spel jag än spelade så bara växte den där backloggen, för eftersom jag tokälskar spel som underhållningsform är min spelsmak väldigt bred också så det bara kom ännu fler och ännu fler av alla de här måste spela-spelen. Detta, i kombination med att man blivit äldre och fått mindre fritid, gjorde att jag till slut insåg att man får bara släppa taget och börja se sin backlog som en schysst plats att botanisera bland nya spännande upplevelser som man kanske eller kanske inte kommer att uppleva inom en snar framtid. Precis som Umberto Ecos bibliotek!
Kom till denna insikten för 4-5 år sedan... Det släpps helt enkelt för mycket bra spel nuförtiden så det är inte realistiskt att tro att man ska ha en verklig möjlighet att hinna med att uppleva ALLT bra, och... det är helt OK, ändå. Bara att gilla läget och smälla i sig en lyx-tacos då och då, och vara nöjd med tillvarons tillvarighet.
Tack för ett jättefint och tänkvärt skrivet inlägg! Nog det bästa jag har läst om backlogs, faktiskt! Älskade också citatet, mycket visdom där.
Jag brukade vara en sån person som stressade igenom spel för att "hinna med allt" och "jobba bort backloggen"... Problemet med det var att jag sällan stannade upp och bara njöt av ett spel, gav upplevelsen lite extra tid för det "hann jag inte" eftersom det var så mycket annat som skulle hinnas med... Och hur många spel jag än spelade så bara växte den där backloggen, för eftersom jag tokälskar spel som underhållningsform är min spelsmak väldigt bred också så det bara kom ännu fler och ännu fler av alla de här måste spela-spelen. Detta, i kombination med att man blivit äldre och fått mindre fritid, gjorde att jag till slut insåg att man får bara släppa taget och börja se sin backlog som en schysst plats att botanisera bland nya spännande upplevelser som man kanske eller kanske inte kommer att uppleva inom en snar framtid. Precis som Umberto Ecos bibliotek!
Kom till denna insikten för 4-5 år sedan... Det släpps helt enkelt för mycket bra spel nuförtiden så det är inte realistiskt att tro att man ska ha en verklig möjlighet att hinna med att uppleva ALLT bra, och... det är helt OK, ändå. Bara att gilla läget och smälla i sig en lyx-tacos då och då, och vara nöjd med tillvarons tillvarighet.
Tack för dom fina orden! ^^
Jag kan komma på mig själv att tänka så än ibland. Eller att jag drar mig för att starta ett spel endast för att det är ett open world spel eller liknande. Den typen av spel man VET kommer att ta en 100+ timmar att klara. Men jag försöker ändå inte stressa igenom spelen skönt nog. Jag tar god tid på mig och är sådan som gärna försöker göra allt.
Men ja, det släpps kopiösa mängder spel nu för tiden. Och flertalet kan locka en. Men man får tyvärr vara selektiv i denna buffé. Lustiga är att det känns som raka motsatsen till när man var yngre och fick klara sig på kanske 3-4 spel om året då mycket hängde på vad man fick i presenter. XD
Fint skrivet, lika bra som en "riktig" skribent. Mycket proffsigt!
Ordet medicinskåp slog hårt i hjärtat, då jag själv använder det som en medicin ofta. Fick mig o tänka positivt på alla hundratals spel jag nästan ångrade att jag köpt.
Tack för en fin läsning!
To crush your enemies, see them driven before you and hear the lamentation of their women!
Fint skrivet, lika bra som en "riktig" skribent. Mycket proffsigt!
Ordet medicinskåp slog hårt i hjärtat, då jag själv använder det som en medicin ofta. Fick mig o tänka positivt på alla hundratals spel jag nästan ångrade att jag köpt.
Tack för en fin läsning!
Med gud, tack! 😀
Jag har väl aldrig tänkt på det just med det ordet (medicinskåp) men vet sen länge att när dagarna kan kännas tunga så vill man bara få komma hem till ett bra spel. Att få koppla bort den dryga vardagen ett tag. Flesta av oss har nog gjort det mer än en gång. Och för vissa kan jag tänka mig att det är en viktig del av sina veckor för att helt enkelt samla kraft och orka med den.
Så nej, ångra inte alla dessa spelköp du gjort. ^^
Fin läsning! Jag känner viss stress över min "lilla" backlog men försöker ändå ha inställningen att jag måste få spela lite gamla spel då och då och verkligen njuta av de spelupplevelser jag älskar, mina säkra kort. Nya spel får betas av när det blir helt enkelt.
Önskade jag kunde ha den inställningen mera. Har många gamla godingar jag skulle vilja återbesöka men istället får nya upplevelser allt fokus.