Tidernas bästa konsol – ny turnering!
Ja, jag är med på ditt resonemang - att man beaktar avtrycket som gjorts. Utan PS1 skulle det inte bli någon PS5. Och är verkligen PS5 så nyskapande, om man jämför med Wii, som hade coola kontroller, ståplattor och innovativa spel. Har PS5 verkligen utvecklat spelmediet nämnvärt, eller har den och spelen som hör till framförallt byggt på tidigare upptäckter?
Jag personligen känner att spel är ett sådant medium där saker inte åldras på ett bra sätt. Det är inte som litteratur där jag kan få gåshud av något skrivet för tusen år sen. Det räcker att jag spelar ett 20 år gammalt spel för att jag ska känna mig frustrerad över UI, kontroller, grafik och hur litet och simpelt allting känns. Det finns såklart verkligen spel som klarat tidens tand, men jag tycker de är verkligen få. Jag har gått på några minor senaste åren, och spelat hyllade gamla spel - för första gången. Det är liksom aldrig kul, de var nyskapande och intressanta då, men idag har man byggt vidare på de spelen. Har man inte en personlig, nostalgisk relation till dem så de liksom inte bra. Jag spelade FF VII för ett tag sen. Lite gulligt sådär, men jag tycker nog att det där pixliga spelet hör hemma på Tekniska museet tillsammans med Super Mario Bros och Pong. Det är ju de nya versionerna av spelet som attraherar folk idag, det är dem som folk köper och spelar idag.
Det var inte bättre förr - nuet är tiden då allt händer. Så känner jag iaf, och det är min utgångspunkt när jag bedömer spel och konsoller.
Jag är gammal, och tycker att det mesta var bättre förr, haha.
Snes vann, tävling avslutad
Sega MegaDrive, men annars har du helt rätt!
Ja, jag är med på ditt resonemang - att man beaktar avtrycket som gjorts. Utan PS1 skulle det inte bli någon PS5. Och är verkligen PS5 så nyskapande, om man jämför med Wii, som hade coola kontroller, ståplattor och innovativa spel. Har PS5 verkligen utvecklat spelmediet nämnvärt, eller har den och spelen som hör till framförallt byggt på tidigare upptäckter?
Jag personligen känner att spel är ett sådant medium där saker inte åldras på ett bra sätt. Det är inte som litteratur där jag kan få gåshud av något skrivet för tusen år sen. Det räcker att jag spelar ett 20 år gammalt spel för att jag ska känna mig frustrerad över UI, kontroller, grafik och hur litet och simpelt allting känns. Det finns såklart verkligen spel som klarat tidens tand, men jag tycker de är verkligen få. Jag har gått på några minor senaste åren, och spelat hyllade gamla spel - för första gången. Det är liksom aldrig kul, de var nyskapande och intressanta då, men idag har man byggt vidare på de spelen. Har man inte en personlig, nostalgisk relation till dem så de liksom inte bra. Jag spelade FF VII för ett tag sen. Lite gulligt sådär, men jag tycker nog att det där pixliga spelet hör hemma på Tekniska museet tillsammans med Super Mario Bros och Pong. Det är ju de nya versionerna av spelet som attraherar folk idag, det är dem som folk köper och spelar idag.
Det var inte bättre förr - nuet är tiden då allt händer. Så känner jag iaf, och det är min utgångspunkt när jag bedömer spel och konsoller.
Håller inte med alls. Spelar äldre spel som jag aldrig rört vid förr iaf ett par gånger om året. Förra året blev det Grandia för första gången, och det var toppen. Inventory-systemet var uselt, det fanns brister i hur man lvlade upp sina magier och vissa trögheter här och där, men som helhet var det en bra spelupplevelse. Yakuza 1 & 2 till PS2 spelades igenom de gångna veckorna för första gången - vissa bitar hade kunnat vara mer finslipade, men perioden toppenspel som höll alldeles utmärkt för min del. Hade noll relation till spelen innan jag satte mig med dem. Min systerson - uppväxt på 360 - lånade mitt N64 och körde igenom Zelda OoT när han var i mitten av tonåren. Det blev ett av hans favoritspel trots att han inte är född många år efter N64:ans release. Vi har väl olika stor tolerans kring friktion mot bitarna som faktiskt åldrats, antar jag, men det där att kategoriskt påstå att det är folks nostalgi som ljuger ihop en bild hos dem som står i kontrast till hur det "egentligen" står till... Nja.
Det var inte bättre förr - nuet är tiden då allt händer. Så känner jag iaf, och det är min utgångspunkt när jag bedömer spel och konsoller.
Det var bättre förr i jämförelse med annan underhållningsmedia. Förr fanns nyskapande, iderikedom och fantasi. Allt var nytt och spännande.
Idag finns derivat, slöhet och rena kopior. Nästan inget som släpps idag är nytt utan en gammal sak i nya kläder. Idag vet du vad du får innan du köpt. Spelen har blivit fantasilösa.
Det var bättre förr i jämförelse med annan underhållningsmedia. Förr fanns nyskapande, iderikedom och fantasi. Allt var nytt och spännande.
Idag finns derivat, slöhet och rena kopior. Nästan inget som släpps idag är nytt utan en gammal sak i nya kläder. Idag vet du vad du får innan du köpt. Spelen har blivit fantasilösa.
Väldigt sant + vi har fått det roliga att politiska medeladen är viktigare än story to spel kvalitet med.
Det var definitvt bättre förr.
Det var bättre förr i jämförelse med annan underhållningsmedia. Förr fanns nyskapande, iderikedom och fantasi. Allt var nytt och spännande.
Idag finns derivat, slöhet och rena kopior. Nästan inget som släpps idag är nytt utan en gammal sak i nya kläder. Idag vet du vad du får innan du köpt. Spelen har blivit fantasilösa.
Eh. Gör en lista på de 10 spel du tycker är de bästa genom tiderna. Kolla sen upp om de spelen är nyskapande eller bygger vidare på saker de föregås av. Att vi lär oss av det som varit och förfinar, förbättrar, är ju något positivt.
Jag kanske är korkad eller lättimponerad, men Return of the Obra Dinn kändes rätt fräscht och häftigt för min del. Balatro gör saker och ting väldigt annorlunda jämfört med andra titlar. RoGlass kändes unikt. Hypnospace Outlaw är olikt det mesta. Det släpps löpande nyskapande och häftiga spel, men det beror ju på var man letar. Vad för spel har du spelat senaste året, så att man får ett hum om din utgångspunkt?
Eh. Gör en lista på de 10 spel du tycker är de bästa genom tiderna. Kolla sen upp om de spelen är nyskapande eller bygger vidare på saker de föregås av. Att vi lär oss av det som varit och förfinar, förbättrar, är ju något positivt.
Jag kanske är korkad eller lättimponerad, men Return of the Obra Dinn kändes rätt fräscht och häftigt för min del. Balatro gör saker och ting väldigt annorlunda jämfört med andra titlar. RoGlass kändes unikt. Hypnospace Outlaw är olikt det mesta. Det släpps löpande nyskapande och häftiga spel, men det beror ju på var man letar. Vad för spel har du spelat senaste året, så att man får ett hum om din utgångspunkt?
Nu pratar jag om mainstreamspel och inte nischade enmansarbeten. Dvs spel med budget och mankraft, sådana som säljs på valfri fysisk spelbutik.
Nu pratar jag om mainstreamspel och inte nischade enmansarbeten. Dvs spel med budget och mankraft, sådana som säljs på valfri fysisk spelbutik.
Vilket "förr" är det du pratar om då? Och min första fråga är lika relevant oavsett vilket. Samt påpekandet att det beror på var du letar. Med andra ord, bevisa att din ståndpunkt håller.
Det lär ju i de flesta fall vara högst subjektivt vilken konsol som var bäst. För mig föll rösten på ps1, men kunde lika gärna varit snes. Det handlar nog för många om vilken ålder och skede i livet man befann sig i när en viss konsol var aktuell. Ps1 kändes high tech där 95 och 3d spel blev tillgängligt även för oss som inte hade råd med en svindyr pc. På playstation blev det dessutom plötsligt aktuellt att släppa spel i genrer här i Sverige som aldrig var aktuella för bergsala att ta in under snes eran.
Mega Drive blev det självklara valet för mig. Phantasy Star och NHL Hockey spelen är skäl nog.
Men var är AMIGA CD 32 nånstans? https://sv.wikipedia.org/wiki/Amiga_CD32
Har faktiskt spelat på en sån, en av polarna köpte en.
나는 야옹 야옹 야옹 고양이 // 화나 게 하면 가만 안 둘 거야
Nintendo DS, gubbar! 🥳 Knappast de bästa spelen, men en jäkligt rolig och experimentell tid där massor med helgalna japanska spel bjöd på massor av spelglädje! Trauma Center! Lost in Blue! Hotel Dusk! Ouendan! Electroplankton! Rub Rabbits! Contact! Attack of the Friday Monsters! (Nej fan, sista var till 3DS...)
De tre system som gjorde absolut största avtryck på den tiden och än idag är:
SNES
Master system
Playstation
Alla tre när de kom erbjöd något helt fantastiskt.
Allt annat efteråt har bara varit en förbättring av dessa tre system.
Skulle vilja säga att det som de tre erbjöd ser vi fortfarande i de moderna spelen
Mega Drive är nog ändå den konsol som jag haft roligast med, möjligen med undantag för original Xboxen. Spelade väl som mest på den 1990 till 1995. Men man missade många bra spel som jag har testat först i efterhand. Förvånansvärt många spel håller bra än idag i alla fall fler än till original Xboxen därför röstar jag på Mega Drive.
Vilket "förr" är det du pratar om då? Och min första fråga är lika relevant oavsett vilket. Samt påpekandet att det beror på var du letar. Med andra ord, bevisa att din ståndpunkt håller.
Fram till ca: 2005. Sedan dess har jag inte sett mycket innovation när det gäller spelmekanik och ej heller spelkänsla. Jag hävdar att spelen överlag förr även var tightare och i mycket bättre skick vid release då de inte hade samma patchmöjligheter.
Spelen idag är Michael Bay medans spelen förr var Spielberg, Kubrik eller Cameron. Underhållningsprodukt gjort av styrelser och hundratals människor vs kärleksbarn gjort av färre människor med visioner. Visst är världarna snyggare nu men de känns också tommare än någonsin.
Fram till ca: 2005. Sedan dess har jag inte sett mycket innovation när det gäller spelmekanik och ej heller spelkänsla. Jag hävdar att spelen överlag förr även var tightare och i mycket bättre skick vid release då de inte hade samma patchmöjligheter.
Spelen idag är Michael Bay medans spelen förr var Spielberg, Kubrik eller Cameron. Underhållningsprodukt gjort av styrelser och hundratals människor vs kärleksbarn gjort av färre människor med visioner. Visst är världarna snyggare nu men de känns också tommare än någonsin.
Fast jag gav ju exempel på kärleksbarn gjort av färre människor, men du konstaterade att vi aktivt måste bortse från dem. Vad är det för slags resonemang? Vad är anledningen till att nutida spel från mindre företag/enstaka personer inte "räknas" i diskussionen, förutom att det skulle förstöra din tes?
Förra året fick vi bland annat Armored Core 6, Sea of Stars, Dredge, Hi-Fi Rush, Against the Storm, Dave the Diver, Slay the Princess - axplock som tog tre minuter att lyfta fram. Inget av det får mig att tänka "fan vad uttjatad och stel spelmarknaden är nuförtiden". Man kan väl bortse från Elden Ring som på tok för souls-igt om man hatar att ha roligt.
Sen råkar det ju vara så att man lätt blir mer och mer cynisk med åren. I och med att man har erfarenhet av så mycket mer så verkar saker per automatik mindre innovativa än när referensramen var mer begränsad som ung. Personligen reflekterade jag väl knappast över att Mega Man 6 skulle vara bristande i innovation, jag var bara glad över att spela ett till Mega Man på en konsol som var fullkomligt överöst med mediokra platformers och shmups som helt saknade innovation.
För övrigt intressant tanke att innovationen i spelvärlden skulle ha dött året innan Nintendo Wii. Men visst.
Min ståndpunkt är att om man gnäller över att spel idag är så tråkiga och livlösa så är det ett perspektiv man helt och hållet uppfunnit åt sig själv genom att strunta i allt bra och intressant som släpps. Om man faktiskt är intresserad av att spela bra nya spel så släpps de löpande. Man får väl fråga sig om man prioriterar att underhålla sig med spel, eller att "underhålla" sig med att klaga på alla nya spel är usla?
SNES är min favorit.
Annars ligger Xbox 360 och Playstation 3 generationen mig väldigt varmt om hjärtat också. Det släpptes så mycket bra spel den generationen. Dessutom fullt krig mellan Sony och Micorsoft som gjorde att båda företagen ansträngde sig extra mycket för att vinna fans till sitt läger.