Instängd i en öppen värld

Jag älskar open world, men hade gärna sett mindre pluppar, mkt mindre pluppar. Dock vill jag ha dem kvar. Gillar att går runt utan att nån säger åt mig vad jag ska göra. Försökt spela Gta men hatar det. Red dead redemption och Saints Row tycker jag om men Gta och jag har aldrig kommit överens.

Jag vet inte om du citerar fel person men jag skrev inte att det var dåligt med val.
Jag menade att flesta Openworld spel levererar inte sp jag vill göra allt.
Jag skrev ju att jag oftast koncentrerar mig på huvudstoryn men det finns undantag.

Dessutom är inte openworld eller korridorskjutare det enda.

Jöpp, men det är chill och inte så intrusive med 1 000 blinkande pluppar och skit!

Ser definitivt intressant ut, annorlunda. Open world eller inte.. Ska nog testa. Tack för tipset!

Det har flugit under radarn lite, många har nog missat det. Hoppas du gillar!

Morrowind är det bästa open world spelet enligt mig. Men var också mitt första.

Köpte Enshrouded och Palworld för samma peng som ett AAA:spel,Mer bra openworldspel för en 300:dring.
Själv älskar jag denna sortens spel,det kanske märks.

När spelet blir ett jobb tycker jag det har misslyckats.

Jag har absolut inget emot Open World. Några av mina favoritspel är det. För mig är problemet när tydlighet saknas. Men det gäller alla spel. Jag gillade Origins och Odyssey men tappade intresse och fokus för Valhalla. Jag tror att det är för att jag knappt ens fattade vad som var huvudstory och inte. Till slut kände jag inte att jag kom framåt vilket är det magiska tricket om man vill få mig att tappa intresset.

Älskar open world spel, men problemet är att många av dessa spel har väldig linjär story. Och då är den öppna världen väldig redundant. Som t.ex. Witcher 3 och ALLA Ubisoft-spel. Oblivion och Skyrim gjorde det väldigt bra med mindre fokus på main story och mer fokus på side story och side quests. Cyberpunk 2077 är mittemellan men på rätt väg, men tror CDPR kommer knäcka open world designen med kommande spel.

Det spel jag ser mest fram emot är Wayward Realms, som är under utveckling av OG skaparna av Elder Scrolls. Som kommer vara det första massiva open world spel sedan Daggerfall.

Jag gillar egentligen open world men varför måste de alltid vara så stora?
Jag vill se fler små spel som Outer Wilds där jag kan njuta av att lyfta på varje sten och utforska allt jag ser. Spel där världen är spelet.

GTA i all ära men man glömmer ofta bort alla transportsträckor till och från alla uppdrag i de spelen. Många och långa partier där man bara åker från A till B och sen tillbaka till A igen.

Ja, bra liknelse, spel ska vara göra allt annat än få oss att grinda som om det vore ett påtvingat skitjobb.. Spännande, kul, få adrenalinet at pumpa. Whatever, men inte ett tråk jobb där allt går ut på att jag vet inte vad. Tror både open worldspel och mer linjära spel kan göra det. Så länge de är bra spel helt enkelt.

Jupp, transportsträcker knäcker en! Red Dead Redemption är ju hemskt på det sättet, rid till det här stället, rid med dina sega kamrater, så det tar extra tid, helst 10 min ridande för att komma till nästa steg i uppdragen.

---

Angående detta samlande i open world-spel, håller med, spelar Sunset Overdrive på Xboxen för tillfället, blev klar med alla huvud- och sido-uppdrag igår, kollade jag kartan, förutom typ 50 olika challenges så finns det 450 stycken saker att samla ihopa, plus lite annat skit. Säkerligen närmare 550 saker sammanlagt att samla ihop. Men nä, jag känner mig färdig och kommer avinstallera, finns som sagt annat att lägga tiden på.

Känner mig som sen sista försvararen av massiva ow-spel, Men visst vill ni endast ha trånga korridorsjutare i framtiden så visst vem är jag att säga att ni har fel? Let's go back to Doom osv...

Varför kan inte båda finnas?
Jag älskar korridorsskjutare likt Doom, men jag älskar även openworld spel lika mycket.
Många spel är ju annanrs en slags blandning av dessa. Linjära, men uppbyggda av små hubbar med flera val i varje.

Det finns helt enkelt spel för alla.

Dock kan jag hålla med andra om att det många gånger finns för många pluppar på kartan som dessutom är knutna till achievements. Detta kan då kännas som ett jobb (som redan nämnts) istället som ett upptäckarspel.
Till en början kan man känna, "gotta upptäcka 'em all"¨, men till slut tröttnar man och avinstallerar spelet och svär över att man inte avinstallerade det tidigare.
Jag vill se openworld spel som göra detta bättre.

Man borde ta reda på först vad det är man köper för spel. På det sättet så kan man undvika nästan alla open world spel. Jag lovar det finns ingen brist på spel. Och har man brist är lösningen att köpa ytterligare en konsol. Eller börja spela ett online/multiplayer spel dom tar otroligt mycket av ens tid. Och hjälper inte det börja spela på mobilen eller plattan. Och hjälper inte det börja spela gamla spel. Och hjälper inte det skaffa Vr. Och hjälper inte det så skaffa barn......

Usch ja, open world är nästan undantagsvis ett elände. Stora, tomma världar som mest fylls med torrast totalt meningslösa, urtråkiga sidouppdrag. GTA är egentligen den enda spelvärlden där jag gillar att utforska. Och det för att där finns saker att göra, där finns en variation och där finns saker värda att se. Ett spel som Skyrim är för mig mig bara en väldigt stor värld där det inte går att göra i princip något roligt, man bara lufsar runt och gör tråkiga sidouppdrag. Det där är inte spelglädje för mig. Final Fantasy VII Rebirth gör mig skeptisk, för jag vet hur dåliga SquareEnix är på att fylla sina världar med meningsfulla saker nuförtiden. Se FFXV och FFXVI.

Har känt såhär i 20 år. Saknar linjära bra äventyr som Halflife.

Har utvecklat svår allergi mot backtracking, collectibles och sidequests.

Jag håller med om att det är ett jäkligt fint och mysigt spel - i grunden. Spelade det på Game Pass direkt när det kom och på Xbox var det ingen trevlig stund att gå runt i den världen, precis. Lågupplöst, svajig framerate och opålitlig styrning. Känslan var det inget fel på, dock

O nej, vi har för många spel hehe. Dumt.

Är helt med dig. Små öppna världar är underskatta. A Short Hike är till exempel svinfint och det finns en omsorg man saknar i många större open world-spel.

Klockren sammanfattning.

Den här krönikan sätter ord på många saker jag har tänkt länge om open world-spel.

När tekniken tillät spelen att bli stora och t ex erbjuda hela städer att åka omkring i blev man ju helt knockad. Att spela spel som Mafia, GTA III och Midtown Madness m m var bländande för någon som färdats i trånga korridorer och helt linjära spel.

Sen blev det vardagsmat och jag minns när jag satt med något AssCreed och suckade tungt över alla ploppar med meningslösa sidouppdrag som besudlade kartan och inte tillförde något till upplevelsen.

Det är inte många som orkar fylla en öppen spelvärld med tillräckligt mycket variation och unikt innehåll för att man ska tycka att utforskandet i sig är värt något.

Elder Scrolls-spelen är ett bra ett exempel. Inget spel har gett mig känslan av äventyr som Skyrim när man först kommer ut från tutorial-uppdraget. Man vet att vilket håll man än går åt kommer det att finnas proppfullt med innehåll. Det kan räcka med att plocka en blomma så startar en genomarbetad questline.

Rockstars världar är en annan favorit. Man märker det egentligen först när man befinner sig i någon annan spelstad och noterar avsaknaden av detaljer som man tar för givna. Som att alla butiksskyltar är unika (och ofta innehåller något snuskigt skämt).

Med detta sagt finns det helt klart spel som mår bäst av att spelas som ett linjärt äventyr. Mafia och Mafia 2 var fantastiska spel men helt usla ur ett open world-perspektiv. Men så länge man inte kräver något mer av staden än att den ska vara en snygg kuliss så är det helt OK. Jag ser gärna att fler skruvar ner ambitionerna något och fokuserar på en bra story.

Håller helt med. Jag älskar bra sidequests och jag tycker utforskningen borde vara minst lika central som en bra mainstoryn. Annars står man och undrar vad man ska göra med all öppen yta när storyn är klar.

Jag tror openworldspel är som bäst när spelaren känner att det kan finnas en belöning om han väljer att avvika från vägen bara för att se sig omkring. Jag älskar att hitta saker som inte finns markerade på kartan. Oftast är det då jag tänker "Wow! Tänk om jag inte kollat här, då hade jag inte hittat den här questen/föremålet!". Då känns världen plötsligt väldigt levande. Det faktum att det är upp till spelaren själv att hitta saker skapar även en sorts mystik hos världen. Detta i sin tur ger ju spelet mer upptäckarglädje. Upptäckarglädje ftw!

"Alla vill förstås göra nästa GTA, men alla är inte Rockstar. Det finns bara ett Rockstar och ytterst få med liknande resurser."

GTA är vad det är för att Rockstar tog/tar sig tid att göra saker ordentligt, därför dom sitter på en pengapåse och kan trycka på gränserna. 👍
Det är samma med CIG och Star Citizen. När pengarna började ramla in för folk trodde på ideen stannade produktion upp och man sa "ska vi göra detta så gör vi det ordentligt på en stabil grund". Synd bara att folk inte förstår att kvalitet och innovation tar tid. Dom har så mycket stora grejer på gång som även kan gynna hela spelindustrin, men får bara skit och scam citizen stämpeln. Istället för att hylla och heja på trots att dom inte heter Rockstar (som i stort sätt har samma utvecklingstid på sina spel även om dom redan hade grunden att stå på).

Jag håller med dig om att spel ska få ta den tid de behöver för att bli så bra de kan bli. Däremot tror jag också att folk har blivit cyniska av spelindustrins utveckling. Det är knappas någon som vill att Star Citizen och liknande projekt ska misslyckas, snarare tvärt om, men kan man verkligen lita på önsketänkande i dagens spel"samhälle"?
Om något så har vi ju lärt oss den hårda vägen att de flesta utvecklare och utgivare inte är intresserade av att göra bra spel, de är intresserade av att reducera siffrorna på våra bankkonton.

Ifall Star Citizen släpps och håller vad de lovat hela tiden så kommer jag prisa dem till skyarna, om inte kommer jag rycka på axlarna och säga "happ, oväntat".

Jag håller med dig att man inte bara ska ta dom vid orden, fick vi ju nyligen ett exempel på med det där småhypade "day before" (?). Men om studion är öppen med vad dom håller på med, vad som tar tid och villa problem dom har, så tycker jag man kan ha lite tålamod och inte måla fan på väggen. Som många tyvärr gör nu för tiden, klart mer pessimistisk community nu än på 90talet när jag började spela. Visst folk har åkt på mer nässbrännor, men man kan inte dömma alla efter samma.

I star citizens fall så tar man sig tid att läsa på lite och faktiskt förstå, så är det stora saker dom gör. Helt plötsligt blir utvecklingstiden rimlig och vad man redan visar upp är imponerande.

Jag föredrar linjära äventyr. Tomb Raider gjorde det bra. Kändes stort och lite som open world, då hon besökte olika länder. Men man slapp transportsträckorna. 20 år gamla GTA San Andreas är mitt favorit-open world-spel. Där är det kul med transportsträckorna, mycket för att det är så bra musik på radiostationerna och spelet har atmosfär. Minns jag tyckte spelet kändes överväldigande stort först, nu tycker jag att det är lagom. Spel nu för tiden är allt annat än lagom.

Open world är smörgåsbord. Man väljer och vrakar i vad man vill hålla på med därav lockelsen. Problemet är väl bara att det är de enda som görs iaf om man litärar ps 5 eller kör ubisoft+ snarare än att det är ett dåligt koncept.

Fungerar dock ännu avatar fantastiskt trevligt lir. Kan ju ses som det värsta som finns då hackingminispelet är totalt poänglöst men de har lagt till i inställningar att man kan köra auto complete.