Läskigaste fienden i ett spel?

Den osynlige rackaren i i vattnet Amnesia - the dark descent, Den fan fyllde mig med adrenalin i flertalet sekunder

Bulletsponge deluxe på den gubben i sista minuten? Är det en stalker?

Alla liknande småkräk framkallade mardrömmar när jag var liten. Facehuggers från AvP 2, protozoid slimers från Duke Nukem 3D och headcrabs i Half-Life. Just när jag började kunna hantera de sistnämnda kom jag till första stället med poison headcrabs i HL2 som är ännu äckligare. Bleh.

Lurkers i Dead Space. Jag pallar inte monster barn, ännu en anledning till att inte skaffa barn just in case Necromorphs finns.

Det var riktigt obehagligt ja, usch.

Björnar i spel...smått panik svettig i Metro exodus.

Usch! Det monstet fick mig att minnas Beholder i Baldurs Gate / D&D.

Visa innehåll

Beholder

När jag var 10 bast var jag sketskraj för spindlarna i Syndicate Wars.

Visa innehåll

spindel

Fear serien med lurarna på fick mig att få panik,det känndes som att jag hade massa spökerier i lägenheten så jag fick gå ut på krogen flera gånger för jag började tvivla på mig själv.

Half life alyx så är väll headcrabs rätt obehagliga, speciellt om man kanske inte är van att saker hoppar mot ansiktet.
Men när man börjar möta poison headcrabs blir det otrevligare.
Speciellt en bana när man är inne i en trasig byggnad och ser dom svarta head crabsen länst ner i källavåningen (golven borta i flervåningshus) och inser så småningom att man måste ner dit för att slå på strömmen för att kunna öppna en dörr 😬

Tjuvarna och äggplantekastarna i Kid Icarus. Metroiderna i Metroid.

Det absolut första jag tänkte på var zombiesarna som "andas" i RE4. Efter lite scrollande i tråden kan jag bara hålla med om regenerators som de visst heter.

This! För övrigt ett helt fantastiskt spel.

Annars ligger nog Reaper Leviathan i Subnautica nära tillhands.

Hmm... Det verkar helt klart finnas en koppling mellan skräck och min topplista med favoritspel.

Poison headcrabs (dom svarta headcrabsen) ifrån Half-Life 2. Paniken när dom plötsligt hoppar fram å rädslan av att bli biten då dom dränerar nästan all hälsa.

Condemned : Criminal Origins
Snuskigt obehaglig känsla genom spelet.
Många jumpscares tex när man undersöker en kropp inne i ett skåp med sin UV-lampa och fanskapet gör utfall mot en.
Sen att man alltid hade så dåligt med hp,ammo och andra nödvändigheter gjorde inte saken bättre.

Men högst upp på listan av skita-bly-i-byxan kommer ändå P.T.
Tror fortfarande inte att jag klarat av hela P.T.
Slängde kontrollen efter Lisa's attack vid radion. Då man första vändan i korridoren hör på radion "Look behind you, Look behind you" eller något liknande och det är ingenting där. Man går igenom resten av korridoren för att göra nästa loop och vid samma ställe så vänder man sig om så hoppar hon på en och våldgästar sig på en.

F.E.A.R 1 och 2 ligger högt upp på listan också.

Även Return to castle wolfenstein när man kom ner i catacomberna, dock var jag så ung när jag spelade det och antar att det inte hade varit likadant idag.

RE:Biohazard ligger med i toppen av obehagskänsla under spelets gång och höll i sig under hela speltiden tills man kom halvvägs in i skeppet.

Finns fler obehagliga moments i spel som jag inte kommer på på rak arm.

Evil Otto (berzerker 1980)

https://youtu.be/ELE24jchei4

Med sitt "snälla" utseende är han inte alls vad han utger sig för. Typ en lömsk pacman.

Fast Zombies i HL2. Fy fan, alltså. Definitivt den värsta delen av Ravenholm för stackars fjortonåriga mig.

På det temat vill jag även ge en shoutout till Clive Barker's Undying och dess Howlers. Jag verkar ha svårt för fiender som springer snabbt som attan och försöker riva av fejset från en.

I Half Life så fanns det en fiende som satt i taket och sög tag i en och drog dig uppåt, sjukt obehagligt.

Måste säga något av varelserna i skräckspelet (Visage). Så jäkla bra o stämningsfullt spel med grym grafik i Unreal Engine 4 motorn. Krypande iskall atmosfär spelet igenom. Ett MÅSTE för skräckfantasterna.
_____________________________________________________________________
(Chapter 1: Lucy) hade just lilla spök flickan Lucy som även hade en vidrig lång demon med saxhänder efter.
_____________________________________________________________________
(Chapter 2: Dolores) hade den gamla dementa kvinnan Dolores som var rejält creepy.
_____________________________________________________________________
(Chapter 3: Rakan) hade den skadade långa mannen Rakan som hoppade på kryckor efter dig i mörka korridorer i sjukhuset under nattetid.

Jag fixar generellt sett inte renodlade skräckspel, men "Baby cherubs" i Doom 3 skrämde skiten ur mig, framförallt scenen med kvinnorösten som viskar "they took my baby".

Tyckte tentakelmonstren på bana 3 i Dark Forces var det läskigaste som fanns (var nog 8-9) så fick fuska mig till bana 4. Sen kom ju dock dom där robotarna med svärd o sköld samt flygande Dark Troopers, båda med hemska ljudeffekter som gjorde att man sket ner sig varje gång man hörde dom!
Allt var läskigare förr av nån anledning^^

Kom ihåg en sekvens i Thief Deadly Shadows där jag gick in i en skitläskig byggnad för att börja ett uppdrag och plötsligt hörs läskiga ljud och några skitläskiga varelser uppstår från ingenstans. Sen har jag för mig att man var tvungen att smyga ut och jag hade panik hela tiden. Var tvungen att googla och det verkar vara uppdraget Robbing the Cradle och varelserna som går runt i byggnaden heter Puppets.

Ett spel jag körde för inte så länge sen som hade sina otäcka stunder var Prey (2017)

I början av spelet så är nästan alla fiender otrevliga att möta, man har lite ammo och designen är iaf i början otrevlig. Mimics som är den vanligaste fienden är bokstavligt talat gjort för jumpscares då dom kan se ut som andra föremål. Finns även ett par andra jumpscares som är riktigt otrevliga.

Otäckaste fienden är däremot Nightmare, något av en miniboss som när den väl har introducerats återkommer genom hela spelet och jagar en.

Det är däremot i början som spelet är som otäckast, precis som i Bioshock så blir man mer och mer kraftfull igenom spelet och mot slutet så är man i princip OP och bara slaktar allt som rör sig. Fiendedesignen blir också ganska tråkig mot slutet.

Vicar Amelia och Mergo's Wet Nurse i Bloodborne.

Av någon anledning har jag alltid försatts i ett tillstånd av äckel, skräck och panik när Mirelurk Hunters från Fallout 4 (till viss del också Radscorpions) dundrar upp ur marken.

Subnauticas expeditioner, som många redan nämnt, kan också vara ren och skär nattskräck.

Alien Isolation-alien är otroligt ruggig. Sen var Hig Daddys från Bioshock rätt läbbiga, innan man lärde sig deras mönster.

Japp, björnar. Dom är alltid läskiga, vet inte varför. Till och med som robotar är dom läskiga som fan, som i

(Spoilertag för vilket spel jag menar, better safe than sorry)