Inlägg av scaryfoot
Inlägg som scaryfoot har skrivit i forumet
Sitter i skuggan, dricker kallt vatten, kall öl, spelar Mario Kart 8 och banor som Sherbet Land, Dolphin Shoals, Cheep Cheep Beach, Sunshine Airport
Känner så för alla souls spel. Kom inte ens förbi första bossen i dark souls till PS5, men Ninja gaiden till Xbox var inga problem.
Ja, känns som man måste sälja sin själ för att klara de där spelen
Sista bossen i Sekiru(Den riktiga). 3 faser där den ena är svårare än den andra för mig. Blev så förbannad att jag avinstallerade spelet. Har gjort ett nytt försök nu att köra igenom, är snart framme till denna idiot till boss igen..
Sekiro är det bästa mest frustrererande spelet jag spelat. Jag provade igen och kände att jag inte orkar lägga ner så mycket tid och energi på det. Jag kanske inte kommer spela det igen. Ändå vill jag inte sälja det. Det är konstigt nog kul att spela, trots att bossarna är rövhål, och coolt att äga ett av de mest frustrerande spelen nånsin.
Lady Butterfly i Sekiro. Jag överdriver inte när jag säger att jag måste ha försökt minst 100 gånger. Kollade videos och det såg så lätt ut för dom. För mig funkade inte de taktikerna. Spelade lite nyligen och provade taktiker jag sett i videos på Chained Ogre och Juzou the Drunkard. Funkade inte heller.
Bara hon inte får för sig att hon ska spela Lara Croft så kan det nog bli bra 😊
De skulle ha gjort den för 20-25 år sen med Rhona Mitra. Eller inte alls. Tomb Raider är bäst som spel. De som släpptes 1996 och 1997 alltså.
Lite kul när ett spel som har "ful och gammal" grafik anses vara coolt och retro. Med tanke på grafikhetsen, och att spel blir större och mer krävande, och det anses vara bättre.
Vi spelar fortfarande och det är fanimej helt fantastiskt kul, ett matigare spel får man leta efter, otroligt många banor att tävla i. De har verkligen lyckats med konststycket att ett spel kan vara kul för alla oavsett ålder. Sen är det självklart så att alla inte älskar det det vore ju märkligt, jag tycker inte FIFA eller CoD är roligt t.ex.
Ja, bästa racingspelet sen Mario Kart Wii. Några av banorna är bland det snyggaste jag sett.
Tomb Raider 2, Super Mario 64, Super Mario Galaxy
Horizon Zero Dawn
Like a Dragon: Infinite Wealth
Curb Your Enthusiasm. Tog ett tag att komma in i serien, nu förstår jag inte hur jag klarat mig utan den. En av de roligaste någonsin.
Såg True Detective för nån dag sen. Sen såg jag säsong två, jag tänkte att om den ens är hälften så bra så kan det ändå vara sevärt. Men det var det inte. Är det värt att se säsong 3 och 4, eller ska man bara stå över?
Jag gillade säsong 3 och 4 också.
Star Wars: The Bad Batch. Riktigt charmig och mer Star Wars-känsla än småtrista Boba Fett.
Super Mario Odyssey. Jättekul, och vissa banor påminner om Ape Escape
Varför skulle det hindra en feån att ha sås på kebaben?
Ja, jag ska ha sås på min kebab. Hur kan de veta om jag har det? Kanske har drönare överallt och sen skickar de ut dödspatruller. Man kanske själv blir kebab om man trotsar dom.
Det har sin charm. Känslan man får när man väl besegrar den störiga bossen som man suttit i flera timmar med är nästan obeskrivlig! Man känner sig som en kung tills nästa störiga fiende/boss kommer och krossar dig som en liten skit...
Men när man sitter och nöter samma boss om och om och om och man känner att man kommer inte längre och nog fan fuskar den jäkla bossen! Då är det inte jättekul...
Sekiro gillade jag riktigt mycket, det gjorde mycket rätt. Klarade alla dom där svåra som folk skrev om online efter många bekymmer. Sen kom jag till sista bossen och där brast det och jag gav upp. Avinstallerade och har inte spelat sen dess. Men tänker på det ofta att jag borde gå tillbaka och äntligen fixa det.
Elden Ring tyckte jag var mycket lättare, hade bara ett fåtal antal bossar som jag blev så frustrerad på och även då så kändes det att man kunde "fuska" med att använda ashes för att hjälpa.
Nu känner jag annorlunda. Fastnade på den där stora alkisen. Spelade ingen roll vad jag gjorde, inget funkade. Jag såg två videos där de smög på honom och lyckades få in första dödsstöten. Funkade inte för mig. Samma med Chained Ogre. Han går inte nerför trappan som i videon, han bara står kvar på samma ställe, längst upp. Går inte att få in första dödsstöten. De kanske har moddat spelen?
Jag klarade de här två asen när jag spelade det första gången, men nu orkar jag inte. Det är för mycket slit. Nöta in, om och om igen, trial and error, millimeterprecision, tur. Alltid nåt som stör, för mycket att hänsyn till, man blir utmattad. Med fyllot så gjorde jag mig av med alla störande moment så det bara återstår fyllbulten. Då får man en brinnande pil i ryggen från andra sidan sjön. Helt ofattbart frustrerande spel. Spelglädje? Nope.
Igår spelade jag både Sekiro och Elden Ring. Jag fastnade på andra minibossen i förrgår, men igår klarade jag honom på första försöket. Jag tänkte sälja spelet, men tror jag behåller det. Det är kul att spela trots att det är löjligt svårt. Fortsatte rida runt i Elden Ring och upptäckte nya platser nu med underliga varelser. Vet inte riktigt vart jag ska, men har ändå kul. Jag gillar tydligen deras spel trots allt. Lite i alla fall
Alla gillar olika. En del vill ha rejäla utmaningar när dom spelar medans andra kanske är mer intresserade av inlevelse, bra berättelse osv. (i första hand). Själv är jag en rätt laid back gamer. Visst ska det vara utmanande ibland men inte till den grad att jag måste spela om samma sektion eller boss jättemånga gånger. Jag spelar för att koppla av och leva mig in i en intressant spelvärld. Frustration slipper jag helst.
Jag är rätt så lat så jag tycker det är lagom med spel som har "just right" som svårighetsgrad (brukar kolla Gamefaqs)
Undviker spel som är "tough", "unforgiving" de får jag ångest av. Ändå hade jag kul nu när jag bara red omkring i Elden Ring. Var på en strand och där dog jag i en fight. Var en fuling som såg ut att vara 3 meter, det gick bra tills han började slunga blå energiklot mot mig. Asshole.
Elden ring var första from Software spelet jag spelat. Hörde allt innan om hur svåra de var. Jag blev faktiskt lite besviken då spelet inte alls var så svårt som jag trodde det skulle vara. Final Fantasy origins souls like var mycket svårare.
Jag blev besviken för jag läste att det inte skulle vara så svårt, och det såg coolt ut. Ska ändå spela lite nu, kul bara att rida runt och kolla på omgivningarna. Igår var det nån dåre som jagade efter mig med ett svärd som verkar ha räckvidd på 10 meter.
Game of Thrones, det var tider det. Bland det bästa jag såg då för 10 år sen. Nu är det 5 år sen serien slutade, och då var den inte längre bra.
Hej. Jag gillar och spela TV spel men brukar sluta helt tvärt när det blir för svårt. Vad kan jag göra istället för att sluta?
Jag brukar kämpa på lite, men jag känner att spelen From Software inte är min grej. Jag kom en bit på Sekiro och tycker spelet är coolt, men tyvärr för svårt. Jag har helt enkelt inte tålamod och lust att nöta in samma banor om och om igen, det är inte kul, det är bara frustrerande.
Ur Demon Souls-recensionen: Mycket av Demon's Souls essens består i att lära sig banorna utantill och ta tillvara på avstånd, positioner och smygande. Ditt taktiska öga måste slipas till nära nog perfektion för att kunna dechiffrera fiendens attackmönster, när och hur du ska anfalla och, framförallt, hur du bäst försvarar dig.