Dragon Quest XI är för mycket, för dumt

Jag klarade precis allt post-game content i Dragon Quest XI igår och för en gångs skull vet jag inte ens riktigt vad jag tycker om spelet!?

SPOILERS INKOMMANDE, ofc

...
...
...

Så, med det avklarat.

Jag älskar Dragon Quest-serien och har kört igenom samtliga delar, förutom X som ännu inte lokaliserats. Men Dragon Quest XI, alltså, jag vet inte. Herregud, vilket frustrerande spel. Jag vill säga att jag verkligen gillade det, och då jag ändå spenderade 162 timmar med det så går det absolut inte att säga att det var ett dåligt spel. Delar av det var riktigt, riktigt bra. Men samtidigt kändes det ibland plåååååågsamt långsamt och, ärligt talat, ganska tramsigt. De flesta DQ-spel är lite tramsiga då och då och det är helt OK och ibland ganska charmigt, men i DQ XI blev det bara lite för mycket av allt. Det är ett vansinnigt långt spel och det drar ut på saker in absurdum. Jag har absolut inga problem med långa JRPG:s, men DQ XI hade varit ett bättre spel om det vore åtminstone 30 timmar kortare.

Det finns så många saker jag störde mig på, framförallt att DQ XI vanilla verkar vara ett bättre spel än DQ XI S Definitive Edition. I S-versionen lägger de till mellanspel mellan act 1 och 2, vilket totalt sabbar pacingen och de är ärligt talat ganska överflödiga och störiga. Sylvando samlar ihop en hel armé med dansande män som paraderar runt världen och får folk att le (vilket iof är roligt, men inte tillför så mycket) och även de andra karaktärernas mellanspel känns... Så där. Eftersom du redan kört igenom mellanspelen i S-versionen blir det inte en lika stor emotionell gut punch att starta act 2, och överraskningarna att få se om dina medhjälpare lever (och vad de sysslar med efter allt gått åt helvete) går också förlorad.

Jag gillade inte heller S-tillägget Tickington, och alla de meningslösa quests som fanns där. 2D-läget är svagt och även om det här borde passa en nostalgisk DQ-älskare som mig perfekt, så kände jag att de ultrakorta vinjetterna med throwbacks till seriens tidigare delar inte alls landade rätt. De kändes konstiga, meningslösa och som någon skum fan fiction som skrivits ihop efter en alldeles för lång utekväll. Att hela Tickington-segmentet visar sig vara en skitlarvig ploj från The End of Time (f'låt, The FRIEND of Time var det visst...) gör bara hela upplevelsen än billigare... Det är så korkat skrivet, alltsammans. Och framförallt onödigt.

Hela act 3 är också ett clusterfuck, eftersom all meningsfull karaktärsutveckling osv som skedde i act 2 blir utsuddat, så karaktärerna du äventyrar med i act 3 är inte desamma som de du gjorde allt med i act 2. Alla teman med hopp, förlust och misslyckanden som finns med i act 2 blir också utraderad i act 3, eftersom allt dåligt som hände ändras och görs om till värsta Disney-slutet.

Det jag ändå gillade med post-game var den extrema svårighetsgraden, att klara Timewyrm (ultimata bossen) och Wheel of Harmas Secret Trial under 50 rundor var... en utmaning. Så det var trevligt.

Ja, alltså, jag vet inte egentligen vad jag ska tycka om Dragon Quest XI. Spelet har ett grymt gameplay och bra utmaning när man kör i hard-läget, men samtidigt är det berättelsemässigt så mycket som fallerar i post-game...

Även om det låter som att jag inte gillar spelet så gör jag verkligen det, det är absolut en solid 7/10 eller kanske 8/10. Men trots att jag hade kul med det på det stora hela (och sista credits är riktigt mysiga) så känns det som att jag måste summera det lite som för mycket, för dumt. Bra spel, men inte i nivå med mina personliga favoriter – Dragon Quest III och IV.

S-versionen har ett gäng Quality of Life-förbättringar gentemot originalversionen av DQ XI, men story-mässigt är det ett sämre och mer utdraget spel. Act 3 var kul för gameplay-utmaning, men en dålig idé i övrigt.