The Whispered World
Det är inte ofta vi blir bortskämda med påkostade äventyrsspel. Daedalic Entertainment vill ändra på det med The Whispered World.
Det var inte mycket till recension. Hur var storyn, hur var de handmålade bilderna, testade du på en laptop, funkar det med pekplatta, var det bakgrundsmusik, etc...
Det var inte mycket till recension.
Håller med. Det enda som sägs är ju att huvudpersonen är tråkig och att folk med wideskärmar tvingas spela i fönster, men att det ändå är ett OK spel. Att recensenten inte visste att man kunde trycka på mellanslag är ju inte riktigt spelets fel.
Efter att ha spelat det måste jag ge spelet lite högre betyg, iaf 3/5. Jag hade också väldigt svårt att hitta föremålen i början, eftersom allting flyter ihop med bakgrunden. Dock om man tar hänsyn till mellanslag direkt så är det inte längre något problem, tyvärr stod det inget om detta om man inte läste "Readme" filen vilka ingen gör nu för tiden(?)
Angående rösten på Sadwick håller jag med om att han låter lite smått efterbliven, men varför han alltid är så nere får man reda på i slutet av spelet.
Angående upplösningen så sitter jag på en enbart 15.6" laptop med upplösningen 1366x768 och jag tyckte inte att det var något större problem med bildkvalitén, sitter man däremot på en 17"+ så kan det nog se fult ut.
Pusslen är ganska långsökta, men vi vet ju alla hur äventyrsspel av den gamla skolan fungerar vid det här laget. Försök kombinera föremål A med föremål B och funkar inte det så pröva med föremål C etc.
Storyn är lite konstig i början men jag tyckte att det förklarade sig bra i slutet.
Grafiken och animationerna är väldigt vackra, jag älskar verkligen dom handmålade bakgrunderna.
Angående frågan ifall det funkar med pekplatta så blir svaret ja, det finns inga action moment där det behövs snabba beslut. Tanka ner demot och testa själva
gregari: Det tackar vi för!
"A word to the wise is infuriating." - Hunter S. Thompson
http://www.fz.se/bloggar/min_kamp/
Jag testade demot och blev imponerad över antalet röstsnuttar för när man gjorde dumma saker och misslyckades med pussel. Till exempel om man försöker prata med mattan eller använda en spade på spisen, så har han liksom nånting att säga om det istället för bara "Nope."
Jag önskar han hade sagt "nope" eller rent av bara skakat på huvudet. Den rösten gav mig rysningar av illamående. Så otroligt, genuint, konstant genomusel att den totalt dödade all möjlighet till att ens försöka spela igenom det för min del.
Det är möjligt att de tyska rösterna är bättre, men då vill man ju ha engelska subtitles i a f och det går icke. Spelupplevelsen hade faktiskt tjänat på enbart pratbubblor och bakgrundsmusik, à la adventure games of the old days.
Cptn BaseballBatBoy!
