I dag är det 30 år sedan den första Playstation-konsolen hade premiär. Den debuterade i Japan den 3 december 1994, men vi européer fick plocka fram ett tio månader långt tålamod innan den tidsenligt kommunalgråa boxen behagade hitta hit. Men den var värd att vänta på!
"Den var värd att vänta på!"
Nintendo öppnade folks ögon för gaming med NES tio år tidigare, och det var ett formidabelt gentingbo Sony gav sig in i. Och man gjorde det med en sällan skådad kaxighet. På E3-mässan 1995 avslöjade Sega att Saturn skulle kosta 399 dollar i USA. Kort därpå klev Sony Entertainments USA-chef Steve Race upp på scenen, sa "299" – och klev ner.
Peak marknadsföring!
Denna legendariska marknadsföring var bara en liten del av vad som fick Playstation att inte bara överleva den knivhårda konkurrensen, utan leda utvecklingen. Playstation formligen sprängde upp dörren mot framtidens spelande.
På 90-talet kom framtiden i grått.
Spelen lagrades på CD-ROM istället för dyra, utrymmessnåla kassetter. Konsolen var så kraftfull att den orkade ta spelen in i 3d-världar medan konkurrenterna till stor del blev kvar i det gamla sidscrollandet. Och ett par år in i generationen släpptes Dualshock, handkontrollen med vibrationer och dubbla analoga styrspakar. Den satte en standard som gäller än i dag. Och det skulle ta Sony ända fram till PS5:ans Dualsense att skapa en lika bra och viktig handkontroll.
Ingen konsol är bättre än sina spel (vilket Xbox-folket vet alltför väl vid det här laget...), och spelen är förstås en viktig del av Playstations framgångar. Jag minns hur mycket framtid spel som Tomb Raider och Resident Evil kändes när jag lånade min brors PS1:a (vilket de också var – jag körde fortfarande mest Amiga då). För att inte tala om den revolutionernade analoga styrningen i Gran Turismo hos en kompis, eller Drivers öppna städer något år senare. Och alla de där andra guldklimparna: Final Fantasy VII:s gripande berättelse. Metal Gear Solids suveräna smygande. Wipeouts coolhetsfaktor (i alla fall om Sony fick säga sitt). Och glöm inte Tony Hawk, Castlevania: Symphony of the Night, Silent Hill, Tekken, Spider-Man...
1996 var det här framtiden.
Visserligen har Sonys debutkonsol överträffats av både PS2 och PS4 försäljningsmässigt, och mycket pekar på att också PS5 kommer ta sig förbi den. Men den har satt djupare avtryck än någon annan Sony-konsol, och framförallt drog den upp riktlinjer som Sony följt genom varje generation: bra hårdvara och bra spel.
Och minnena av den gråa lådan med den färgglada loggan kommer jag alltid bära med mig, för Playstation är den spelkonsol som känts mest framtid i mitt gamingliv.
Stort tack till Sony och Ken Kutaragi för det!
Hur minns du Playstation? Bästa spelen? Bästa Playstation-konsolen? Berätta i kommentarerna!
