I begynnelsen talade alla om var #Titanfall kom ifrån. Men det var då. Vi har gått vidare från Wests och Zampellas dramatiska uppbrott. Från alla stämningsansökningar. Vi har stirrat färdigt på den där suddiga bilden. För nu har den klarnat.
Titanfall står till sist på egna, mekaniska ben. Scenförvandlingen var omtumlande – men också naturlig. För när vi under E3 fick se Respawn bekänna färg försvann de flesta frågetecken. Dynamiken mellan de ståtliga, tunga titanerna och de kvicka piloterna med en omisskännlig kärlek till parkour kändes både fräsch och självklar. En slags scifi-variant av kattens jakt på råttan.
En tung syn, på flera sätt.
Rötterna kan givetvis spåras till klassisk, tävlingsriktad multiplayer. Men när jag äntrar Angel Citys hamnområde och min allra första match någonsin i Titanfall märker jag att de många förgreningarna gett spelet ett eget hisnande dna. Fps-regler skrivs om. Jag menar, det är ju självskrivet att springa ner längs gatan, uppför trappor och in genom dörrar – och de första minuterna är detta instinktivt precis vad jag gör.
– Vi märker det. Eftersom det är en av de första gångerna vi ser människor spela spelet ser vi hur de rör sig precis som vanligt. Vi måste säga: "Nej, spring längs väggen! Klättra upp på taket!" Du vet, du kan ta dig från ena änden av Angel City till den andra utan att nudda marken, berättar Abbie Hepps, community manager på Respawn.
På hal is
Jag ska vara ärlig: riktigt så elegant lyckas inte jag få min pilot att röra sig. Men efter en stund dubbelhoppar jag, studsar från vägg till vägg och susar genom luften. Ett riktigt skådespel, särskilt när jag även ser mina med- och motspelare smidigt flyga över träd och längs väggar. Men alla är vi rädda Bambis på hall is och det här är troligtvis bara ett smakprov på de spektakulära matcherna som väntar i framtiden.
Kontrollen öppnar för helt nya strategier.
I Angel City ställs motståndsrörelsen MCOR mot IMC, de senare ska ha kidnappat en stjärnpilot. Även om Respawn inte vill uttala sig om vilka som är goda eller onda är det lätt att dra egna slutsatser. Insterstellar Manufacturing Corporation, alltså IMC, är de som invaderar med siktet inställt på de här planeternas ovärderliga resurser. MCOR är å andra sidan de som tvingas försvara sig.
Så långt olikheter, men gällande vapen och titaner tycks bägge sidor ha samma möjligheter. I hölstret har min pilot en "smart" revolver, ett skjutjärn vars skott blir målsökande och som kan svänga runt hörn. Denna samsas med mer konventionella granater, hagelbössor och en kraftfull anti-titan-arsenal. Lägg därtill ett hölje som stundtals gör mig osynlig. Och glöm aldrig ovan nämnda rörelseförmågor.
