Spelvärlden är onödigt historielös. Trots att den är betydligt yngre än motsvarande för filmer, musik och (inte minst) böcker är det ibland komplicerat att ta del av vissa titlar som inte ens hunnit fylla tio år. Om jag kan konsumera böcker från 1800-talet borde det inte vara kärnfysik att ta del av spel från 1980-talet. Men här är vi alltså, och ibland kan det kännas tröstlöst.

Nintendo, Microsoft och Sony är företag, och företag bryr sig mindre om att bevara sin historia och mer om vinstmarginaler. Det är så världen funkar.

"Om jag kan konsumera böcker från 1800-talet borde det inte vara kärnfysik att ta del av spel från 1980-talet"

Samtidigt finns hopp. Nintendo har visserligen släckt möjligheter att köpa 3DS- och Wii U-spel digitalt, men när Sony 2021 ville göra detsamma med PS3 och PS Vita kom de på andra tankar. Tidigare Sony-vd:n Jim Ryan menade att engagemanget var stort och att man gladeligen ändrade sig för att bevara den här delen av spelhistorien.

2024 är det fortfarande möjligt att köpa Vita- och PS3-spel i respektive onlinebutik.

Det är alltid något. Det kanske är nog – men det är inget fel att vilja ha mer. Jag skulle vilja ha samma tillgång på PS2- och PS1-spel, och inte bara de lätträknade klassiker (ibland "klassiker") som släpps med ojämna mellanrum. I helgen började jag spela ett 3DS-spel, och det är hyfsat många fantastiska titlar som i nuläget bara finns på det formatet. Min förra 3DS-maskin gav upp för ett par år sedan. Vad kommer hända den dagen när nästa kastar in handduken?

Xbox är bäst bland konsoljättarna på att bevara gamla pärlor, tack vare god bakåtkompatibilitet.

Vad händer då med Zelda: A Link Between Worlds, Fire Emblem: Awakening, Metroid: Samus Returns, Bravely Default och Professor Layton and the Azran Legacy?

Nintendo gillar ju att borsta av och släppa (och sälja) gamla spel till nya maskiner, men det finns alltid luckor. Och jo, visst kan man spela de här titlarna via den gråzon som kallas emulatorer. Men det är inte för mycket begärt att Nintendo själva gör det enklare för oss.

Ryktet går om att Switch 2 blir bakåtkompatibel med rådande Switch, men det är gissningsvis en meveten strategi då hybridkonsolen blivit en av tidernas framgångar.

Vad händer med DS- och 3DS-spelen?

Jag saknar Nintendos vilja att bevara för att det är rätt sak att göra. Historien är viktig. Den får inte glömmas bort. Xbox fortsätter vara bäst i klassen på detta. De är inte perfekta men på Xbox Series kan du spela i princip alla One-spel (exklusive Kinect-spel), många 360-titlar och även en handfull som släpptes till original-Xbox. Gissningsvis är detta ingen pengamaskin för Microsoft men det är kulturellt värdefullt. Nu bygger man ett team enkom för bevarande av spel.

Att bevara och göra vår spelhistoria tillgänglig borde ta mig tusan lagstadgas.

Det är rätt väg att gå. Inte för att det ger fantastiska vinstmarginaler utan för att det är, just det, rätt. Vi hade inte haft Elden Ring, Baldur's Gate 3 och Zelda: Tears of the Kingdom om det inte vore för Demon's Souls, första Baldur's Gate och A Link to the Past. Den här länken till det förflutna behövs. Vi lär oss av det som varit och historiens vingslag tar oss framåt.